Nya skoregler för arenafriidrott

Den 28 juli 2020 presenterade Internationella Friidrottsförbundet World Athletics nya regler för den maximala sultjockleken hos tävlingsskor avsedda för användning på arena. De nya internationella reglerna trädde i kraft med omedelbar verkan. Se länk i högerspalten för den fullständiga regeltexten!

Svenska Friidrottsförbundet har – som först meddelades den 4 augusti 2020 – beslutat att vid resterande SM-tävlingar, landskamper och internationella tävlingar i Sverige under 2020 skall World Athletics nya internationella begränsningar för sultjocklek tillämpas fullt ut. Därför kommer på dessa tävlingar tävlingsskor kontrolleras, registreras och – om så bedöms befogat – fotograferas.

Läs mer om bakgrunden till de nya reglerna!

Dessutom kommer avstämning i efterhand att göras gentemot World Athletics (WA) lista över godkända nya skor. Så om nya skor som inte var godkända av WA vid tävlingstillfället använts kommer dessa resultat att strykas och ev medaljer och prispengar skall då återlämnas.

En så omfattande kontrollverksamhet är dock inte möjlig att kräva för alla övriga arenatävlingar – nationella eller lokala – under återstoden av arenasäsongen 2020. Dock rekommenderas alla arrangörer att informera om och – så långt de finner praktiskt möjligt – tillämpa de nya reglerna.

Dessutom gäller förstås även för sådana tävlingar att ev svenska rekord endast kan godkännas om skor som uppfyller WA:s nya regelkrav använts.

Anm: I den nya WA-regeln anges en möjlighet att söka dispens för att få fortsätta tävla i skor med tjockare sula. Denna möjlighet gäller dock enligt information från WA inte för löpning utan endast för hopp/kastgrenar. Dessutom är ev dispens endast giltig till den 1 december 2020, därefter blir de nya reglerna ovillkorliga.

Följande undantag gäller för arenatävlingar i veteranklasser
(M/K 35 och äldre)

Uppdaterat 11 januari 2021

Skor som används av deltagare i veteranklasser (M/K 35 och äldre) får ha sulor som är högst 40mm tjocka. För spikskor gäller maximimåttet 30mm.

Observera följande:

+ Sultjockleken som anges är inklusive ev extra inläggssula. Dvs om man har ett inlägg som är 2 mm tjockt får själva skosulan inte vara tjockare än 38mm (28mm om det är spikskor).

+ För veteranaktiva som på en tävling ställer upp i en åldersmässigt öppen tävlingsklass (M eller K) gäller seniorreglerna.

Bakgrund

Nya material och ny teknologi har under senare år revolutionerat utformningen av friidrottens tävlingsskor, förändringar som otvetydigt signifikant förbättrat resultatnivåerna på framförallt långdistans för både elit och motionärer.

Den 31 januari 2020 tog Internationella Friidrottsförbundet World Athletics det först steget mot en reglering när man – med fokus på landsvägslöpningen – införde nya regler med begränsningar vad gäller konstruktion och mått, bl a maximerades den tillåtna sultjockleken till 40 mm.

(Anm: Tidigare var sultjockleken begränsad av reglerna endast i höjd- och längdhopp, i övriga grenar var den valfri.)

När arenasäsongen 2020 sedan inleddes var det många löpare som prövade de nya landsvägsskorna också på bana. Det visade sig då att dessa skor – jämfört med de traditionella spikskor man tidigare använt – hade en signifikant positiv effekt på resultaten för distanser åtminstone ned till 800m.

Den 28 juli 2020 meddelade WA att man tagit nästa steg regelmässigt genom att med omedelbar verkan införa snävare ramar för sultjockleken i arenafriidrotten: 25 mm för tresteg och löpningar från 800m och uppåt resp 20 mm för alla övriga grenar.

Därmed blev det plötsligt alltså inte längre tillåtet att använda den nya typen av landsvägsskor på arena och därför kan inga resultat gjorda på bana med sådana skor i fortsättningen godkännas som rekord eller vara giltiga som kvalificerande till internationella mästerskap.

Av WA:s beslut framgår dessutom att de nya reglerna om sultjockleken kommer att gälla oförändrade under den resterande OS-kvalperioden – som på arena återstartar den 1 december 2020 – och sedan fram över OS 2021. Den outtalade avsikten är att dessa regler sedan skall gälla permanent.

De nya reglerna kommer även att tillämpas på den här säsongens samtliga resterande av World Athletics eller European Athletics sanktionerade internationella galor.

I SFIF:s regelbok Kap A 2.1.1 sägs om de internationella tävlingsreglerna att ”Dessa äger, när de träder i kraft internationellt, automatisk giltighet i Sverige.” Denna process är alltså automatisk utan särskilda beslut av någon instans inom Svensk Friidrott.

Eftersom regeländringen nu gjordes – utan någon som helst förhandsavisering – mitt under pågående arenasäsong ställdes dock Svensk Friidrott liksom övriga nationella friidrottsförbund helt oförberedda inför att akut avgöra hur de nya reglerna skulle implementeras under återstoden av den nationella säsongen.

För även om tävlingsaktiviteten internationellt detta år varit – och kommer att vara – ytterst begränsad finns många aktiva på nationell och lokal nivå som redan använt 40 mm-skor på arenatävlingar den här sommaren. Skulle man fortsätta så resten av säsongen eller skulle de nya internationella reglerna införas omedelbart så som stadgas i Kap A 2.1.1?

Det mest fundamentala syftet med friidrottens omfattande och ytterst detaljerade regelverk har alltid varit att säkerställa ”rättvisa” tävlingar, dvs att alla deltagare har likvärdiga förutsättningar vad gäller utrustning och redskap. Särskilt viktigt har det varit med just den personliga utrustningen (dvs tävlingsdräkt och skor) som inte arrangören tillhandahåller utan som är den aktives eget ansvar att införskaffa.

Den extremt snabba utvecklingen i år vad gäller skorna har medfört att ”det allra senaste och bästa” inte blivit tillgängligt för alla intresserade aktiva samtidigt utan att vissa med exklusiv tillgång redan före start haft en orättvis och signifikant fördel jämfört med övriga deltagare i loppet.

En sådan situation är inte sportsligt acceptabel i vår idrott och i synnerhet inte i elittävlingar där mästerskapsmedaljer och/eller prispengar står på spel.

Att inte tillämpa WA:s nya regler om sultjocklek vid kommande värdetävlingar i Sverige – SM, galor och landskamper – var därför inte ett alternativ eftersom tillgången till specifika skomodeller i så fall riskerade att bli direkt avgörande. Dessutom skulle eventuella rekordöverträffande resultat inte vara giltiga för att bli godkända.