Foto: Erik Johansson
Ivar Söderlind
ordförande i Svensk Friidrotts Veterankommitté.
Kompis med skidskytten Björn Ferry
Ålder: 72.
Bor: I Umeå.
Familj: Sambo med Agneta Höglund.
Klubb: IFK Umeå.
Främsta idrottsmerit: ”Att jag fullföljt 16 maratonlopp, bästa tid 2 tim 56 min, och åtta lopp på 3000m hinder, bästa tid 10.38, är jag nöjd med. Och att jag som 17-åring gjorde 1,70 i höjd med dykstil och 3.20 i stav på de ojämna ansatsbanorna. På den tiden var det ju stålstav som gällde och grusunderlag och kutterspån i nedslagsbäddarna. En gång bröts min stav av när jag hoppade, det hade kunnat sluta illa.”
Yrke: Universitetsadjunkt i sociologi vid Umeå Universitet i 43 år. Undervisade och forskade. Specialist på intervju- och enkätundersökningar.
Kuriosa: Kompis med OS-guldmedaljören i skidskytte, Björn Ferry. ”Min sambo är moster till Björn så vi har haft mycket kontakt under årens lopp inte minst vid alla fiskeutflykter till älvarna i södra Lappland. I början av 2000-talet startade vi en skidskyttessektion i IFK Umeå med mig som ordförande och Björn som ensam tävlade när han var nybörjare i grenen”.
Hur väcktes intresset för friidrotten?
– Det var genom spontanidrotten som var det vanliga när jag växte upp under 1950- och 1960-talet. Jag och kompisarna brukade ”dela upp” och spela fotboll i vårt bostadsområde. Och under vissa perioder bodde vi i princip på friidrottsarenan Norräng i Lycksele med sitt rödtegelunderlag och trehundrameters banvarv. Det var aldrig fråga om att låsa in stålstavar, höjdhoppsställningar, hoppribbor, kastredskap, måttband, spadar utan all utrustning fanns alltid tillgänglig för dem som ville prova friidrott. Vi hoppade mycket höjd, inte bara på arenan utan på badstranden, ja, överallt. Sedan blev ju Benke Nilsson Europamästare i höjd 1954. Han tog det året 2.11, en förbättring av Europarekordet med sju cm. Världsrekordet då var 2.12. Jag läste om honom och blev oerhört imponerad och försökte kopiera hans ”perfekta” dykstil. Som tonåring tävlade jag i friidrott, framför allt i höjd och stav men även i kastgrenarna. Vi höll på med allt. Under universitetsåren I Umeå blev det sedan mest längdskidåkning och långlopp. 1979 var jag med i Riksmästerskapen för veteraner i Karlstad som arrangerades för första gången. Inte förrän 1983 fick veteranerna sitt första officiella svenska mästerskap.
Hur gick det i Karlstad?
– Jo, jag tog brons på 3000 meter hinder! Men vi var bara fyra med i M35 så det var inte så märkvärdigt (skratt).
Tränar eller tävlar du något fortfarande?
– Nej, jag stötte lite kula och kastade vikt för några år sedan men så skadade jag armbågen. Så nu är jag ”bara” ledare och speaker vid en del långlopp på sommaren.
Hur ser du på veteranfriidrottens utveckling?
– Den ökar i omfattning hela tiden och resultatnivån höjs ständigt. Vi ser det centralt i Sverige och vi ser det internationellt. Sedan kan det vara sämre med utvecklingen i vissa av Sveriges tjugotre distrikt tyvärr.
Vad behövs för att friidrotten ska slå igenom brett bland de som är över 35 år?
– Det behövs eldsjälar. Vi har en oerhörd ledarbrist och det gäller inte bara för veteranfriidrotten. Där eldsjälarna finns, där växer idrotten. Ta en sådan som Olle Arvidsson i Järvsö, där har verksamheten växt jättemycket. Eller Mattias Sunneborn, en fantastisk förebild och frontfigur som syns mycket i media, det är oerhört värdefullt.
Ditt bästa tips till den över 35 år som vill börja med friidrott?
– Det är många om ringer mig och frågar. Och då brukar jag i regel ge tips på föreningar och personer som de kan vända sig till, beroende på var de bor. Eller så säger jag till dem att ta kontakt med distriktets veteranombud.
Vad gör du när du inte jobbar ideellt med veterankommittén?
– Jag är ordförande i Västerbottens Idrottshistoriska Sällskap och det innebär mycket skrivuppdrag om idrottshistoria. Sedan sitter jag i IFK Umeås huvudstyrelse och är vice ordförande i Folkrörelsearkivet i Västerbotten. Det bör väl även nämnas att jag sedan 1988 är Europaorganisationen EMA:s statistiker (sammanställer Europarekord för veteraner reds anm).
/Jenny Åkervall