Friidrottens grenprogram
Friidrott omfattar grenkategorierna löpning, hopp, kast och mångkamp. (Internationellt ingår även gång i friidrott, men i Sverige har denna grenkategori ett eget helt fristående nationellt förbund - Svenska Gång- och Vandrarförbundet.)
Det internationella standardprogrammet för mästerskap o dyl är normgivande, men det förekommer också - framförallt som anpassning till ungdomars förutsättningar - ett stort antal andra löpsträckor, häckhöjder och kastredskapsvikter.
Medan de manliga seniorerna haft i princip haft samma grenar sedan den moderna internationella friidrotten etablerade sig i början på 1900-talet var utbudet för kvinnorna länge oerhört mycket snävare. Hur det kvinnliga grenprogrammet växt fram har vi gjort en speciell sammanställning av.
Normalprogrammen för de olika junior- och ungdomsklasserna framgår av vår SM-sidas redovisning av utbudet av JSM- resp USM-tävlingar.
Det finns också en sammanställning av för resp åldersklass från 12 till 22 år rekommenderat grenprogram (länk kommer senare).
Löpning
Löpgrenarna kan från olika utgångspunkter indelas i underavdelningar:
Sträcka: Sprint (upp t o m 400m), medeldistans (800m - 1 mile) och långdistans (2000m och däröver)
Underlag: Bana (arena/idrottsplats, normalt belagd med ett gummimaterial, tidigare kolstybb), landsväg (normalt asfalt) och terräng (ej permanent, t ex gräs, sand eller jord).
Karaktär: Slät-, häck- och hinderlöpning.
Form: Individuell och stafett.
Inom varje kategori finns ett mer eller mindre omfattande utbud av grenar.
Internationella standardprogrammet
Män utomhus
Löpning: 100m, 200m, 400m, 800m, 1500m, 5000m, 10000m, halvmarathon (landsväg), marathon (landsväg), 3000m hinder/91.4, 110m häck/106.7, 400m häck/91.4
Hopp: Höjd, stav, längd, tresteg
Kast: Kula/7.26, diskus/2.0, slägga/7.26, spjut/800
Mångkamp: Tiokamp (100m, längd, kula/7.26, höjd, 400m, 110m häck/106.7, diskus/2.0, stav, spjut/800, 1500m)
Kvinnor utomhus
Löpning: 100m, 200m, 400m, 800m, 1500m, 5000m, 10000m, halvmarathon (landsväg), marathon (landsväg), 3000m hinder/76.2, 100m häck/84.0, 400m häck/76.2
Hopp: Höjd, stav, längd, tresteg
Kast: Kula/4.0, diskus/1.0, slägga/4.0, spjut/600
Mångkamp: Sjukamp (100m häck/84.0, höjd, kula/4.0, 200m, längd, spjut/600, 800m)
Män inomhus
Löpning: 60m, 200m, 400m, 800m, 1500m, 3000m, 60m häck/106.7
Hopp: Höjd, stav, längd, tresteg
Kast: Kula/7.26
Mångkamp: Sjukamp (60m, längd, kula/7.26, höjd, 60m häck/106.7, stav, 1000m)
Kvinnor inomhus
Löpning: 60m, 200m, 400m, 800m, 1500m, 3000m, 60m häck/84.0
Hopp: Höjd, stav, längd, tresteg
Kast: Kula/4.0
Mångkamp: Femkamp (60m häck/84.0 höjd, kula/4.0, längd, 800m).
Kvinnliga programmets framväxt
Medan det manliga grenprogrammet varit i stort sett detsamma under hela friidrottens historia, var det betydligt trögare för kvinnorna att få tillgång till friidrottens hela utbud av aktiviteter. Länge var det nämligen en vida spridd uppfattning att bara ett fåtal grenar var "lämpliga" för kvinnor.
Det var faktiskt inte förrän på 1980- och 90-talen som det verkligen hände saker när det gällde att skapa ett jämlikt grenprogram. Nu är dock processen fullbordad genom att den sista "manliga" grenen hinderlöpningen nu också etablerats för kvinnor.
I nedanstående sammanställning redovisas när de olika grenarna fick officiellt världsrekord och från när de förekommit på de internationella mästerskapen (* hänvisar till kommentar som följer efter tabellen):
|
Gren |
Världs-
rekord* |
Internationellt
seniormästerskap* |
|
100m |
|
OS 1928 |
|
200m |
|
EM 1938, OS 1948 |
|
400m |
1957 |
EM 1958, OS 1964 |
|
800m |
|
(OS 1928), EM 1954, OS 1960 |
|
1500m |
1967 |
EM 1969, OS 1972 |
|
3000m |
1974 |
EM 1974, VM 1980 (slut EM 1994) |
|
5000m |
1981 |
VM 1995 (ersatte 3000m) |
|
10000m |
1981 |
EM 1986, VM 1987 |
|
Marathon |
2003 |
EM 1982, VM 1983 |
|
3000m hinder |
1999 |
VM 2005 |
|
80m häck |
|
OS 1932 (slut OS 1968) |
|
100m häck |
1969 |
EM 1969, OS 1972 (ersatte 80m häck) |
|
400m häck |
1974 |
EM 1978, VM 1980 |
|
Höjd |
|
OS 1928 |
|
Stav |
1992 |
EM 1998, VM 1999 |
|
Längd |
|
EM 1938, OS 1948 |
|
Tresteg |
1990 |
VM 1993 |
|
Kula |
|
EM 1938, OS 1948 |
|
Diskus |
|
OS 1928 |
|
Slägga |
1994 |
EM 1998, VM 1999 |
|
Spjut |
|
OS 1932 |
|
Femkamp |
1933 |
EM 1950, OS 1964 (slut OS 1980) |
|
Sjukamp |
1981 |
EM 1982, VM 1983 (ersatte Femkamp) |
Kommentarer/förtydliganden
Världsrekord
När årtal saknas indikerar det att grenen fanns med från första början, dvs när FSFI (det dåtida speciella kvinnofriidrottsvärlds-förbundet) bildades 1921.
Internationella mästerskap
Här har inte de kvinnliga världsspel som genomfördes av FSFI under 1920- och 30-talen räknats in utan endast OS/VM och EM. När det första mästerskapet var ett EM har även första globala mästerskapet redovisats.