För motionärernas fullständiga förslag
följ länken "Motionerna" i högerspalten!
MOTION 1
Avskaffa egenavgifterna vid landslagsaktiviteter
Motionärernas förslag:
att egenavgifterna i samband med landslagsaktiviteter omedelbart avskaffas.
Förbundsstyrelsen föreslår:
att förbundsmötet anser motionen vara besvarad med nedanstående motivering.
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Styrelsen är enig med motionären och anser att landslagsaktiviteter inte skall innehålla egenavgifter. Frågan har behandlats vid ett tidigare årsmöte. Då gällde det kostnader för landslagsdeltagande vid specifika tävlingar för långdistanslöpare. Årsmötet biföll också det förslaget och sådana avgifter tas inte längre ut.
Det som då återstår att definiera är vad som är en landslagsaktivitet. Motionären gör en god analys kring punkter som kan räknas som förbundets exklusiva verksamhet. Endast SFIF kan ta ut trupper till landskamper och internationella mästerskap (med undantag för att SOK tar ut trupperna till OS), precis som motionären påpekar. Dessa kostnader bör givetvis tas av SFIF, eller i OS-fallet, SOK. Vi anser att aktiviteten i det fallet också skall inkludera resan och eventuellt pre-camp. Sistnämnda definieras som ett läger som direkt ansluter till ett internationellt mästerskap.
Frågan blir sedan var det s k ”gränssnittet” går. Var slutar en aktivitet att vara en landslagsaktivitet och övergår till att bli något annat? Förbundets ståndpunkt är att en landslagsaktivitet definieras av att den omfattar allt eller delar av nedanstående:
*Inbegriper en landskamp eller ett internationellt mästerskap.
*Utgör en landslagssamling där deltagarna är kallade av Förbundskaptenen och som består av redan nominerade och/eller uttagna aktiva inför en landskamp eller ett mästerskap.
Motionären hänvisar till kostnader som uppstår vid andra delar av SFIF:s arbete för att stödja elitutvecklingen för aktiva och tränare. Dessa aktiviteter vänder sig till potentiella landslagsaktiva med sikte på kommande mästerskap och landskamper. Hit hör till exempel Elitidrottsskolan, liksom grengruppernas sammandragningar av elitaktiva på senior- och juniornivå och deras tränare. De uppvisar en skillnad i urval och finansiering. Elitidrottsskolan har ett snävt urval (finalister vid internationella juniormästerskap) och finansieras i stort sett uteslutande av SFIF. Sammandragningarna äger rum 2-3 gånger per år och omfattar en bas av aktiva som SFIF:s grenutvecklingsansvariga (GUA) vill stödja i deras elitsatsning. Kostnaden för dessa träffar bestrids till största delen av SFIF men omfattar även en deltagaravgift för de aktiva och för deras tränare. Kostnaden ligger kring 750:- per aktiv och träff.
Syftet med dessa GUA-träffar är att utbilda och utveckla både aktiva och tränare. Mötet med andra aktiva, tränare och föreläsare/kursledare skall förhoppningsvis ge ett mervärde som man inte kan uppnå i den egna föreningen. Deltagande vid samtliga dessa träffar är helt frivilligt.
Det är förbundets ståndpunkt att dessa sammandragningar inte kan räknas som landslagsaktiviteter. Urvalet är vidare, möjligheten att delta generösare, inga landslagsprestationer förutsätts vare sig före eller efter kurserna. Detta handlar om det som förbundets verksamhetsinriktning, tagen av tidigare årsmöten inklusive motionären, beskriver som följande: ”Dessutom skall del av verksamheten syfta till att stödja föreningars elitsatsningar, t ex med centrala läger”
Notera att sammandragningarna beskrivs, inte som landslagsaktiviteter, utan som syftande till att stödja föreningars elitsatsningar.
En seniorelitsatsning börjar på juniornivån. För junioraktiva har förbundet erbjudit olika sorters aktiviteter i syfte att stödja de aktivas satsning mot internationella juniormästerskap. Dit hör sammandragningar på hemmaplan för potentiella mästerskapskandidater. Likaså samordnar förbundet deltagande vid internationella juniortävlingar. Dessa exempel kan enligt vårt synsätt inte ses som direkta landslagsaktiviteter och deltagandet är helt frivilligt. Kostnaderna har här till relativt stor del tagits av SFIF, med olika grad av egenavgifter
Förbundsstyrelsen inser att motionärens ståndpunkt till en del grundas i föreningarnas problem med att göra en ekonomisk planering, utan att veta vilka kostnader som förbundets uppföljningar och sammandragningar kan komma att medföra för föreningen. I en stor förening med många aktiva i förbundets uppföljningar kan kostnaden, om alla aktiva väljer att delta, uppgå till femsiffriga belopp under ett verksamhetsår. Det är i detta ljus viktigt att förbundets elitavdelning, inklusive GUA, tidigt kommunicerar med föreningarna. De sistnämnda skall vid planeringen av nästkommande års budget till största del veta vilka aktiva/tränare som kan komma att omfattas av förbundets sammandragningar och utbildningar på både senior- och juniornivå.
Förbundets ekonomi är i dagsläget god. Men likafullt har den inga marginaler som tillåter att helt kostnadsbefria elitavdelningens stöd och samtidigt behålla den på nuvarande nivå. Om förbundets stödfunktioner skulle minska skulle det lämna föreningarna att själva stå för en rad verksamheter. Detta skulle troligen kunna klaras av ett fåtal stora föreningar. De skulle dock få merkostnader för att ge sina aktiva motsvarande aktiviteter, gentemot dagens läge. För aktiva i mindre föreningar skulle bortfallet bli ännu mer kännbart.
Ett bifall till motionen måste, enligt förbundsstyrelsens åsikt, också ge densamma befogenhet att definiera begreppet landslagsaktivitet. Motionärens skrivning ger möjlighet till en rad tolkningar vilka skulle kunna medföra svåröverskådliga tolkningskonsekvenser. Vi förutsätter dock, med stor erfarenhet av tidigare konstruktivt samarbete, att motionären inte ämnar driva motionen i bokstavlig riktning i det fall den vinner årsmötets bifall.
--------------------------------------------------------
MOTION 2
Ta bort dopade rekord
Motionärens förslag:
att Svenska Friidrottsförbundet bör verka för att stryka de världs- och europarekord samt svenska rekord där det föreligger bevis för dopingbruk vid rekordtillfället
Förbundsstyrelsen föreslår:
att med nedanstående skrivelse anses motionen besvarad
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Motionärens grundtes är att det alltid är bra när fusk uppdagas och bestraffas. Detta håller förbundsstyrelsen med om och vi önskar rekordtabeller och resultatlistor där vi inte måste misstänka att de aktiva är dopade. Naturligtvis gynnas inte friidrotten av dessa dopingdiskussioner.
Redan i dag arbetas det inom olika organ, bl.a. i IAAF och EAA, för att hitta en lösning på detta problem. Det har också skickats in motioner från olika länder till kongresserna. De internationella organen tar denna fråga på största allvar.
Fram till idag har försök att stryka misstänkta rekord stupat på problem med bevisningen. Även om de framförda bevisen förefaller trovärdiga, måste de likafullt även hålla vid granskning i domstol. Ännu har ingen rättsinstans i berörda länder kunnat nå fram till full bevisning.
Från svensk sida har det också påpekats under årens lopp att en slutgiltig lösning kring dopingrekord måste arbetas fram. Både från den svenska och från den internationella sidan kommer detta arbete att fortsätta. Allas förhoppning är att man hitta en lösning på problemet.
-------------------------------------------------------------------
MOTION 3
Annorlunda motion.
Motionärernas förslag:
att utse (anställ) bara folk med kärlek för idrott. Gärna en f.d aktiv friidrottare. Försök åtminstone att undvika personer med politisk och/eller byråkratisk bakgrund.
Förbundsstyrelsen föreslår:
att förbundsmötet med nedanstående utlåtande avslår motionen.
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Svensk Friidrott vill framhålla att vi ser mångfald som en möjlighet och styrka i vårt sätt att arbeta. Vi talar om vikten att uppnå mångfald inom friidrottens valberedningar och styrelser för att kunna nyttja kunskap och kompetenser för att uppnå bästa beslut och resultat.
Samma synsätt gäller när vi rekryterar till befattningar på SFIF´s kansli. Här eftersträvas kompetenser så att vi får ut det optimala av arbetsgruppen och kan driva verksamheten framåt på bästa sätt.
--------------------------------------------------
MOTION 4
Byt ut kalenderår och tävlingsklass mot födelsedatum.
Åtminstone födelseår.
Motionärens förslag:
att byta ut kalenderår och tävlingsklass mot födelsedatum
Förbundsstyrelsen föreslår:
att med nedanstående skrivelse anse motionen avslagen
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Det är endast i veteranklasser internationellt som födelsedatum avgör klass byte, och det kan ge mycket konstiga effekter i tävlingar med bara några dagars mellanrum. Nationellt och nordiskt gäller även i veteranklasser födelseår. Eftersom det internationellt finns en enighet om klassindelning efter kalenderårsgränser finner SFIF inget skäl att bryta mot verdertagna och på kongresser beslutade regelverk. Påståendet att födelsedatum är vanligast förekommande kriterium är således felaktigt.
----------------------------------------------------------
MOTION 5
Ge något tillbaks till alla som skickar er pengar.
Motionärernas förslag: (motion 5, 7, 12)
att låta långloppsklubbar betala en symbolisk summa – säg 100:-
att inte skicka några ”skrifter”
att ta bort central sanktion och införa en distriktssanktion vid långlopp om 5:- per deltagare
att göra en översyn av hur sanktionsavgifter beräknas ut för långloppen och att det inte skall betalas till två mottagare för samma ”produkt”. Kanske skall även begreppen lokal och central sanktion reflekteras över.
Förbundsstyrelsen föreslår: (motion 5, 7, 12)
att förbundsmötet anser motionerna besvarade med Förbundsstyrelsen utlåtande.
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Utan att mer ingående söka bemöta i motionerna 5 & 7 mindre sakliga uppfattningar och osammanhängande uttryck för allmänt och ospecificerat missnöje med den demokratiska ordning som idrotten är organiserad i, vill Förbundsstyrelsen med detta utlåtande besvara alla tre motionerna i ett sammanhang då de alla berör frågan om sanktionsavgifter vid långlopp.
I motion 5 föreslår motionären förutom att ”Skicka inga skrifter” att långloppsklubbar skall betala en symbolisk summa – säg 100:-. Förbundsstyrelsen har uppfattat motionären som att arrangör av långlopp som central sanktion skall betala ett totalt belopp om 100:- oavsett tävlingens omfattning. Samma motionär föreslår i motion 7 dels att man skall ta bort central sanktion dels att distriktssanktion skall uppgå till 5:- per deltagare.
Motionären till motion 12 har strukturerat och sakligt anfört synpunkter och lämnat redogörelse beträffande de ekonomiska konsekvenserna beträffande systemet med att betala sanktionsavgifter till två organisationer för samma sak samt lämnat förslag att reflektera över.
Det skall i sammanhanget tydliggöras att beträffande distriktssanktion, vilka är ett beslut som f.n. fattas av respektive distriktsförbund i enlighet med särskild beslutsordning, så varierar dessa betydligt vid en jämförelse mellan de 23 distrikten i Svensk Friidrott. Enbart distriktssanktion uppgår enligt uppgift till som mest 12,5% på anmälningsavgiften till att i vissa distrikt inte alls utdebiteras, d.v.s. 0%. Vissa distrikt har en fast avgift om 5:- per deltagare.
Den regionala sanktionsavgiften vid långlopp som kräver central sanktion varierar också i en jämförelse med som mest 10% på anmälningsavgiften till 0% även här. Fast belopp om 2:- per deltagare finns också.
Den centrala sanktionsavgiften är baserad på prisbasbelopp (f.n. 41 000:-) och utgår med 1/10 000 del per deltagare eller 4,10:-, dock totalt högst ett prisbasbelopp per år.
Det är förbundsstyrelsens uppfattning, vilket också meddelades på FM 2007 och fastställdes i Verksamhetsinriktning 2008-2010, avsnittet ”Föreningarna Svensk Friidrotts ryggrad” att ”Förbundsstyrelsen skall när de ekonomiska förutsättningarna föreligger söka avskaffa de nationella sanktionsavgifterna”.
På FM 2008 behandlas under avsnittet styrelsens förslag en rapport från arbetsgruppen beträffande ”Svensk Friidrotts regionala stödorganisation” i vilken också frågan om sanktionsavgifter berörs. I nämnda rapport, vilken förbundsstyrelsen med sin proposition, ställer sig helt bakom, framgår bl.a. förslag
* att FM uppdrar åt FS att till FM 2009 lägga förslag på en finansieringsmodell för SDF-uppdragen och möjliga penningflöden inom Svensk Friidrott inrymmande
bl a beskattnings- och sanktionsavgiftsrättigheter.
* att SDF finansieras dels genom ett basanslag från SFIF dels genom uttag av avgifter (resurser) beträffande ”ytterligare insatser” bl.a. ansvar för regional sanktion vid motions- och arenaarrangemang. I finansieringen ingår då också sanktionsavgifter vilka skall bestämmas av FM liksom årsavgiften (basanslaget).
Detta innebär att det är förbundsstyrelsens uppfattning att sanktionsavgifterna, distrikts- och central sanktionsavgift, skall ersättas med en sanktionsavgift, vilken skall vara lika i hela landet och varje år fastställas på FM.
Mot bakgrund av ovan anfört anser förbundsstyrelsen att man skall avvakta de uppdrag man föreslagit FM att besluta om beträffande bl.a. sanktionsavgifterna och att motionerna därmed skall anses vara besvarade.
-------------------------------------------------------------------
MOTION 6
DM.
Motionärens förslag:
att bostadsort istället för föreningstillhörighet ska vara avgörande för var man ska tävla på DM.
Förbundsstyrelsen föreslår:
att med förbundsmötet med nedanstående skrivelse avslår motionen.
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Hela den svenska idrottsrörelsen är uppbyggd med utgångspunkt från klubbtillhörighet.
Från de lokala föreningarna via distriktsförbund till registrering i det nationella förbundet.
• Via DM-poängen får föreningar rösträtt vid distriktsmötet.
• Via SM-poäng får föreningarna rösträtt vid SFIF:s årsmöte
• Ekonomiska bidrag (t.ex. aktivitetsbidrag o LOK-stöd) är kopplade till föreningstillhörighet.
• Försäkringar för de aktiva kräver föreningstillhörighet.
• Föreningarna skapar de ekonomiska förutsättningar som krävs för att deras aktiva skall kunna bedriva sin idrott.
• Lokala sponsorer agerar utifrån sin koppling till enskilda föreningar.
Om deltagarna inte representerar en förening, vem skall då arrangera tävlingen och varför?
DM-programmet fördelas ju solidariskt mellan distriktets föreningar just utifrån deras egna deltagares tävlingsbehov.
Att bryta ut just DM från det övriga tävlingsutbudet förefaller heller inte speciellt logiskt. Antingen tävlar man för en förening eller så gör man det inte. En aktiv har givetvis rätt att representera vilken förening han eller hon vill oavsett geografisk hänsyn.
Det är också bra att förstå hur det fungerar med deltagande i föreningar – faktum är ju att t ex ett svenskt mästerskap inte är Sveriges mästerskap utan Svenska Friidrottsförbundet och dess rörelses mästerskap, på samma sätt är ett VM inte världens mästerskap utan internationella friidrottsförbundets mästerskap – man representerar där det svenska medlemsförbundet och det är de som anmäler. På samma sätt förhåller det sig med medlemsföreningen och distriktsmästerskapet.
-------------------------------------------------------------------
MOTION 7
5.- per deltagare att betala till DISTRIKTET. Tag bort central sanktion.
Se motion 5.
------------------------------------------------------------------
MOTION 8
5 km
Motionärens förslag:
att ändra antalet vätskekontroller från var 5:e km till var 20:e förväntade löptidsminut
Förbundsstyrelsen föreslår:
att Förbundsmötet med nedanstående skrivelse avslår motionen
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Vi är mycket glada att K-G Nyström bryr sig om löpning och särskilt de som springer långsammare i loppen. Vår regelbok stoppar förstås ingen från att ha tätare vätskekontroller utan uppmuntrar gärna till fler.
Regeln idag säger att det ska finnas vätskekontroller minst var 5 km och i anmärkning sägs att det vid värme och av eventuella andra skäl vid behov bör vara tätare.
Vi tycker ändå att regeln är väl avvägd – vi tycker att 5 km är en bra regel att ha som tvång men att sedan arrangörer kan välja själv att utefter deras lopp och dess förutsättningar ha fler och tätare vätskekontroller än var 5:e kilometer.
------------------------------------------------------------
MOTION 9
Läkare.
Motionärens förslag:
att ta bort kravet på läkare
Förbundsstyrelsen föreslår:
att med nedanstående skrivelse anse motionen besvarad.
Förbundsstyrelsens utlåtande:
I dagsläget finns det inga krav på arrangörer från SFIF:s sida centralt att ha tävlingsläkare, detta gäller på allt utom våra SM-tävlingar då kravet finns.
---------------------------------------------------------
MOTION 10
Åldersgräns för längre lopp.
Motionärens förslag:
att ta stryka åldersgränsen (17 år) som finns i lopp på halvmarathon och längre distanser.
Förbundsstyrelsen föreslår:
att förbundsmötet avslår motionen.
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Frågan om nedre åldersgräns för långlopp behandlades vid förbundsmötet 2006. Förbundsmötet beslutade den gången att inte ändra gällande åldersgräns på 17 år. Något nytt i frågan har inte tillkommit sedan dess.
Regeln tillkom efter att en motion inlämnats till förbundsmötet 1999. Motionen kom från arrangörer av långlopp och en långlöparförening (Härlövs IF). Det ansågs då naturligt att ha någon typ av restriktion. Regeln har sedan fungerat i stort sett ”störningsfritt”, det har framför allt inte kommit fram något som helst tryck från ”ungdomarna” att ändra på den här regeln. Till exempel har Stockholm Marathon hela tiden, redan från start, haft en egen åldersgräns (just nu 18 år).
Alla oberoende av ålder får springa hur långt de vill på träning och de får ta sin egen tid om de vill. Våra regler styr bara TÄVLANDET på av svensk friidrottsrörelse officiellt sanktionerade (och därmed har vi tagit ett i alla fall moraliskt ansvar) arrangemang. D v s skulle det hända något skulle VI som låtit det hända "mot bättre vetande" bli föremål för kritik på temat att vi inte levt upp till vårt ansvar.
Många andra länder har tuffare regler än vi, i Frankrike t ex måste man också ha gått igenom en grundlig hälsokontroll för att få springa ett marathonlopp.
------------------------------------------------------------
MOTION 11
Tänk över nyttan med edra skrifter + Internet.
Motionärens förslag:
Presentera de som är anställda på Förbundet på Internet, där de får redogöra för vad de gjort senaste 3 åren – bara fakta räcker.
Förbundsstyrelsen föreslår:
att förbundsmötet beslutar avslå motionen.
Förbundsstyrelsens utlåtande:
För att hantera sakfrågan korrekt och besvara motionärens yrkande (återgivet ovan i ruta) men samtidigt bemöta vad motionären allmänt framför måste ett klargörande inledningsvis göras. Motionären inleder sin motion med att hävda att Friidrottsförbundet utger Svensk Idrott. Detta är ett direkt sakfel då denna publikation är RF:s, SOK;s och SISU Idrottsutbildarnas officiella organ och utges av Riksidrottsförbundet. Vad motionären sålunda anför och argumenterar om angående denna publikation ligger inte inom Friidrottsförbundets mandat och/eller intresse att besvara.
Beträffande motionärens yrkande så är detta en redan befintlig källa på Svensk Friidrotts hemsida www.friidrott.se. Under fliken kontakta SFIF presenteras SFIF:s kanslipersonal med bild, ansvarsfunktion, kontorstelefonnummer och mobiltelefonnummer. Att utöka denna presentation med vederbörandes CV avseende de tre senaste årens verksamhet bedömer inte styrelsen vara av något informativt mervärde. Vid varje enskilt anställningsförfarande upprättas en kravprofil utifrån de uppgifter som skall lösas inom tjänstens område varefter en noggrann och seriös prövning görs av aktuella kandidater. Allt i syfte att få rätt person på rätt plats med bästa kompetens.
Då motionärens yrkande i huvudsak således är tillgodosett föreslår styrelsen förbundsmötet att avslå motionen.
Vad motionären i övrigt anför avseende de av SFIF utgivna publikationerna tillika publiceringar på hemsidan så är det för styrelse och kansli en självklarhet att årligen kritiskt granska varje publikations berättigande utifrån informationsvärde, kostnad, alternativ informationsmöjlighet mm.
---------------------------------------------------------------------
MOTION 12
Sanktionsavgift för långlopp
Se motion 5.
---------------------------------------------------------
MOTION 13
Breddning av rekryteringsunderlaget till förbundsstyrelsen.
Motionärens förslag:
att förbundsmötet tillsätter en utredning av förbundets organisation för att ta fram ett heltäckande förslag till hur förbundet ska organiseras och hur vi ska rekrytera våra förtroendevalda
att utredningen är förankrad i hela organisationen och att man tar hjälp från RF och Sisu
att utredningen ser över hela organisationen och hur den demokratiska processen ska tryggas
Förbundsstyrelsen föreslår:
att förbundsmötet beslutar avslå motionen
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Motionären har inledningsvis i sin motion gett uttryck för svårigheten att välja en förbundsstyrelse med
* en lämplig blandning utifrån olika önskvärda parametrar.
Det framgår dock inte vad motionären anser att lämplig blandning är, inte heller definitionen på önskvärda parametrar.
I stadgarna för Svenska Friidrottsförbundet Kap 4 § 26 framgår ”….. Styrelsen består av ordförande samt åtta övriga ledamöter valda av förbundsmötet. Styrelsen skall bestå av kvinnor och män, där båda könen bör vara företrädda med minst tre ledamöter. Det ankommer på Valberedningen att arbeta för detta.” Några övriga direktiv beträffande profilen på enskilda ledamöter anges inte. Valberedningen har dock inför FM 2008 i sitt arbete gått ut med en enkät med frågor om vilka kvaliteter och kompetenser som förbundsstyrelsen skall ha. Resultatet av denna enkät är inte känt av styrelsen.
Rent allmänt vid tillsättande av en styrelse skall ju utgångspunkten vara att totala antalet ledamöter skall representera olika kompetenser, personligheter och erfarenheter och tillsammans utgöra en helhet som skall arbeta utifrån ett tydligt uppdrag, ett uppdrag som från tid till annan kan ha olika innebörd och utformning. Det är styrelsens uppfattning att Valberedningen arbetar i enlighet med detta.
Förbundsstyrelsen noterar motionärens uppfattning med uttryck som
* förutsätter att man är pensionär
* medger mycket ledigheter under normal arbetstid
* ekonomiskt oberoende
Förbundsstyrelsen som helhet känner inte igen sig i denna beskrivning. Givetvis, som i all ideell verksamhet, sker detta på frivillig basis och på tid som man själv väljer att frigöra sig från andra åtaganden till. Då man accepterar att bli nominerad till styrelsearbete så förutsätter det att man själv tänkt igenom sin situation och att man har den tid som erfordras, vilket man på olika sätt kan upplysas om och själv också ta reda på.
Beträffande motionärens yrkande att tillsätta en utredning av förbundets organisation anser förbundsstyrelsen att denna fråga är belyst och behandlad under frågan om Svensk Friidrotts regionala stödorganisation, ett uppdrag som beslutades om vid FM 2007. Detta arbete och den rapport som lämnats av arbetsgruppen tar dock inte upp frågan om rekrytering av förtroendevalda, vilket uppenbarligen inte tidigare anmälts eller uppfattas som ett problem. För den händelse att Valberedningen i sitt f.n. pågående arbete inför FM 2008 och genom den enkät som det refereras till ovan, funnit att frågan om rekrytering av förtroendevalda (= ledamöter till förbundsstyrelsen) är sådan att någon form av förändring bör ske så utgår förbundsstyrelsen från att man kommer att till FM 2008 anmäla och redogöra för detta.
Beträffande motionärens två sista ”att-satser” anser förbundsstyrelsen att den ovan refererade rapporten från arbetsgruppen beträffande Svensk Friidrotts regionala stödorganisation dels är tillkommen genom bred förankring i hela organisationen dels att den också behandlar den demokratiska processen och aktualiserar frågan om rösträttsfördelning och representativ demokrati alt. representativ direktdemokrati.
-------------------------------------------------------------------
MOTION 14
Angående Idrottslyftet.
Motionärens förslag:
- att förbundsmötet beslutar att merparten av de centrala idrottslyftspengarna används till att stärka friidrottens organisation i hela landet
- att SFIF utvecklar framtidsledarutbildningen med ett steg två
att löpinitiativet och en löpar- och löptränarutbildning finns med som en av de viktigaste beståndsdelarna i utvecklingen av friidrottens organisation i hela landet.
Förbundsstyrelsen föreslår:
att förbundsmötet anser motionen besvarad med nedanstående motivering.
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Idrottslyftet – mer & fler – är regeringens satsning på barn- och ungdomsidrotten under perioden 1 juli 2007 – 30 juni 2011. Totalt kommer 500 milj per år att fördelas till idrottens föreningar och förbund, förutsatt att regeringen årligen beslutar om en förlängning av Idrottslyftet. För det första Idrottslyftsåret innebär detta att Svensk Friidrott kan förfoga över ca 12 mkr, varav ca 7,5 mkr skall fördelas till Sveriges friidrottsföreningar.
För att erhålla dessa medel måste SFIF följa de inriktningar som regeringen beslutat, nämligen
Att få barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Arbetet ska utgå från ett jämställt och jämlikt perspektiv. För att åtstadkomma detta ska idrottsrörelsen arbeta med att
- Utveckla förbund och föreningar
- Rekrytera och utveckla ledare
SFIF har i sin centrala planering för 2008 prioriterat
- Att förstärka förbundens/FC´s möjligheter att genomföra såväl nya som tidigare utbildningar
- Att genomföra och utveckla framtidsledarutbildningen
- Att genomföra och utveckla löptränarutbildningen
- Att förstärka och utveckla juniortränarutbildningen
Utöver detta kommer en större del av de ovannämnda 7,5 mkr att riktas till föreningarna
- för att öppna dörrarna för fler barn och ungdomar i idrotten och
- att utveckla verksamheten så att unga väljer att idrotta längre upp i åldrarna.
Totalt sett innebär detta att merparten av Idrottslyftsmedlen används till att förstärka friidrottens organisation och ledar/tränarutbildning. Eftersom Idrottslyftet beslutas årligen av regeringen, kan inte heller SFIF bestämma inriktningen för hela fyraårsperioden
---------------------------------------------------------------------
MOTION 15
Löpriktning vid SM
Motionärens förslag:
att vid tydliga motvindsförhållanden i samband med svenska mästerskap skall medvind i löpriktning för sprint, häcklopp och horisontella hopp eftersträvas i möjligaste mån
Förbundsstyrelsen föreslår:
att förbundsmötet anser motionen vara besvarad med nedanstående motivering.
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Motionen kan delas upp i två delar, löpning och horisontella hopp. I hoppgrenarna är det sedan många år en absolut ambition att tävla i medvind och så har varit fallet utom vid exceptionella fall (mycket sen ändring av vindriktningen). Samma ambition finns för övrigt även i stavhopp där arenan så tillåter och börjar nu också att tillämpas i spjut.
I frågan om löpgrenarna är frågan mer komplicerad. SFIF vill på inget sätt motverka en utveckling av vår idrott och dess tävlingar, så långt som detta stämmer överens med regelverket. Då de praktiska och ekonomiska konsekvenserna är omfattande och svårberäknade vill vi likafullt inte tillstyrka motionen utan konstatera att en fråga som denna faller utanför det som kan krävas av förbundet eller lokal arrangör.
Problembeskrivning - Inledning
Motionen kan ge intrycket av att SFIF:s regelverk på något sätt förbjuder löpning med mål på bortre långsidan. Så är inte fallet. Det enda som nämns i regelboken är följande:
”Mål skall vara placerat på raksträcka (”upploppet”) och bör vara gemensamt för samtliga löpgrenar” (Kap. F: Banlöpning § 1.3.3.1 (sid 108)).
Således är mål på bortre långsidan inte uppmuntrat, men inte heller förbjudet.
Löpning i motsatt riktning på upploppet är däremot förbjuden enligt SFIF:s regler. (Kap. F: Banlöpning § 4.1.2 (sid 130)). Innersargen skall finnas på löparens vänstra sida. Problemen med eltid, TV-kameror m m kvarstår för övrigt och alternativet fungerar dessutom inte på 200 m.
Motionärernas önskemål är förståeliga och lätta att känna sympati för. Aktiva vill göra toppresultat, åskådare och media vill se toppresultat. Likafullt har vi inte erbjudit den möjligheten. Varför inte? Finns det några möjligheter att möta motionärernas önskemål? Är i så fall lösningarna realistiska ur teknisk och ekonomisk synvinkel?
Bakgrund
Sedan friidrottens begynnelse har av praktiska skäl en arena definierats med ett mål och ett upplopp. På senare år har dock många arenor fått mållinje även vid 200-metersstarten och en del andra markeringar i form av startlinjer, häckmarkeringar m m. Med detta finns nu vissa möjligheter att springa i fördelaktig vindriktning.
I Sverige har en FGP-tävling en gång utnyttjat denna möjlighet, nämligen när Gefle IF arrangerade 1997 års Gefle Dagblad-Gala. Resultaten blev ypperliga, men medförde att arrangörerna miste betydande sponsorutbetalningar p g a att arenareklamen inte exponerades i TV.
I Gävle har Valbo Games regelmässigt erbjudit möjlighet att löpa sträckor upp till 200 m i medvind. Detta kräver då dubbla eltidsanläggningar. Oss veterligen är detta den enda tävling som på reguljär basis genomför detta och det handlar då om en breddtävling utan TV-bevakning.
Vid SM 1997 i Sundsvall sprangs häckloppen på bortre långsidan. Den gången blev dock tiderna felaktiga. De kunde korrigeras, men endast efter ett grundligt arbete. 2007 genomfördes ”Sundsvall Wind Sprint” på samma arena. Delar av tävlingen kördes på bortre långsidan, dock med flera problem. Eltidsproblem försenade tävlingen med nära timmen och på 200 m användes i några heat fel startlinje varför loppen annullerades ur statistisk synvinkel.
I Finland har man vid mästerskapen tillåtit att försökslopp kan löpas i gynnsammaste vindriktning. Finaler körs dock alltid på upploppet. Vid finska GP är dock lopp i medvind inte helt ovanliga på de arenor där det är möjligt. I övriga Europa är det ytterst ovanligt och i princip ej existerande vid TV-sända tävlingar.
Att arrangera SM eller FGP med garanterad medvind – ett tankeexperiment
Om vi nu önskar lösa detta problem, vad måste göras? Och vilka blir kostnaderna?
1. Arenan
Först och främst måste arenan klara sprint- och häcklöpning på bortre långsidan. Vi har studerat de arenor där SM och/eller FGP har genomförts sedan 2000. Två arenor, Gunder Hägg Stadion i Gävle och Ekängens IP i Eskilstuna, har 8 banor runt, mål på bortre långsidan, bromssträcka vid detta mål och utritade linjer/markeringar för samtliga aktuella grenar.
Ett antal arenor som Ullevi, Slottskogsvallen, Hedens IP, Malmö Stadion, Stockholms Stadion, Sollentunavallen och Källbrinks IP har åtta banor runt men saknar antingen tillräckligt lång raka på bortre långsidan, bromssträcka och/eller de banmarkeringar som behövs. Övriga arenor har färre banor på bortre långsidan än på upploppet. På några av dem finns markeringar och mål för löpning på bortre långsidan medan andra saknar dessa.
Vi kan konstatera att möjligheten helt enkelt inte finns på det absoluta flertalet arenor. Största problemet är i allmänhet risken för olyckor efter målgång.
2. Arenan klarar alla eller vissa grenar – vad krävs då rent tekniskt?
SM och Folksam GP är tävlingar där ett antal tekniska, kommersiella och mediemässiga krav måste uppfyllas. Dessutom måste publikens förväntningar mötas. Här är ett antal punkter som en arrangör måste lösa – och betala för:
*Dubbla eltider vid båda målen. Detta betyder fyra kameror plus operatörer att sköta dem. Kameratorn måste finnas. På vissa arenor utgör detta inget annat problem än ett estetiskt, medan det på andra arenor är problematiskt att få plats och säkerhet utanför staketet (läktare m m). Extra vindmätare måste också finnas.
*Extra datakabelage och synkronisering med datasystemet, videoskärm, resultatskärm och TV-produktionen. Både SM och FGP har TV-avtal som bygger på snabb produktion, grafiska gränssnitt och liknande. Detta kan lösas men medför betydande merkostnader.
*Extra plattformar för TV-kameror för filmning av loppen. Dessa är nödvändiga för att loppen dels skall filmas med önskvärd kvalitet, dels för att exponera arenareklamen. Vid Europacupen 2005 i Gävle kostade uppförandet av ett extra TV-torn 30.000:-.
3. Reklam kring arenan – vilka blir konsekvenserna av löpningar på bortre långsidan?
Vid SM och FGP är försäljningen av arenareklamen ytterst viktig, både för SFIF och för den lokala arrangören. Man skiljer då på olika typer av reklam.
TV-mässig reklam kontra ej TV-mässig reklam. Den reklam som kommer med i bild är TV-mässig. Mest attraktiv är den bakom 100-metersstarten och i slutet av sista kurvan (eftersom TV-kamerorna fokuserar in mot den vid starter och när löparna kommer ut ur kurvan). Ej TV-mässig är den på upploppets staket, eftersom den endast kan ses av publiken på bortre långsidan.
Centralt såld reklam (SFIF:s) och lokalt såld. SFIF och dess huvudsponsorer har rätt till ett visst antal meter reklam och det är noga specificerat var den skall finnas, med skilda priser beroende på var den är placerad. Samma principer gäller för den lokalt sålda reklamen.
Om ett lopp skulle köras på bortre långsidan får det omedelbara konsekvenser för reklamexponeringen. Köparna av TV-mässig reklam missar sin exponering. Att flytta reklamskyltar tar lång tid och är inte realistiskt under ett hektiskt finalpass. En möjlighet är elektroniska reklamskyltar av den typ som numera är vanliga på fotbollsarenor och som till en del användes vid Samsung-Galan i Scandinavium 2008. Dessa är dock dyra att hyra in.
4. Övriga TV-krav
Kortdistanslopp på bortre långsidan kräver även att TV sätter in ytterligare minst en kamera med personal. Antalet kameror i avtalen är beräknade för att täcka löpningar, pågående teknikgrenar samt intervjuer. Utan extra kamera minskar täckningen av teknikgrenarna. Detta medför ytterligare kostnader för arrangörerna.
5. Försök och final – tänkbara problem vid främst SM
På arenor med olika många banor på upploppet och bortre långsidan kan problem uppstå vad gäller kval till finaler. Ett scenario är:
*Försök på 100 m med medvind på upploppet och med 8 banor. Mellan försök och final vänder vinden. Då står valet mellan att springa finalen i motvind eller att tvinga två finalkvalificerade att avstå finalen. Man får också ett antal problem att lösa vad gäller seedning och banlottning om man går från försök på 8 banor till final på 6 banor. Denna situation är inte förutsedd i vare sig svenska eller internationella regler.
Man kan tänka sig ett antal liknande problem men vi nöjer oss med dessa exempel.
Problemen är aningen mindre vid Folksam GP, eftersom man där ofta kör A- och B-finaler. Men problem kan förekomma även då. Exempel:
*Män 110 m häck skall genomföras i ett heat. 8 löpare är inbjudna och lovade plats i loppet. Vinden vänder och det blir motvind. Bortre långsidan har 6 banor. Skall man då köra i motvind eller låta två löpare åka hem utan att ha få sprungit?
6. Publikens krav
På de flesta av våra arenor har vi en huvudläktare på upploppet. Där finns VIP, sponsorer, media. Betalande publik får här betala betydligt mer, med motiveringar som bland annat innefattar att man kan se sprinter- och häcklopp på nära håll. En flytt av dessa lopp kan förorsaka klagomål från publik och sponsorer, även om vi nog kan anta att detta utgör ett mindre problem än flertalet ovan presenterade.
7. Stark motvind = Stark medvind = fina tider av kuriosavärde…
Motionärerna tar upp 2007 års SM i Eskilstuna som exempel på varför löpning i medvind bör eftersträvas. Onekligen var den tävlingen inte optimal för korta distanser. Vindarna i finalloppen var:
Män 100 m: -2,1 m/s
Män 200 m: -2,4 m/s
Män 110 m häck: -1,6 m/s
Kvinnor 100 m: -0,9 m/s
Kvinnor 200 m: -0,9 m/s
Kvinnor 100 m häck: -2,1 m/s
Vi kan konstatera att om loppet hade gått i motsvarande medvind – då hade tre av sex finaler löpts i otillåtet stark medvind. Tiderna hade inte kunnat räknas som rekord eller användas för kvalifikation till internationella mästerskap. Detta bör också tas i beaktande när man beräknar värdet av att löpa på bortre långsidan. Man kan komma att investera betydande belopp för att notera tider som får mer av kuriosavärde.
8. SM i mångkamp – en annan situation
Motionärerna har koncentrerat sig på ”Stora SM”. Sprint och häck förekommer dock även vid SM i mångkamp. Dessa tävlingar har andra förutsättningar. I dagsläget TV-sänds de inte och de har ingen betalande publik. De har inga problem med försöksheat och final. Målkameror kan sättas upp på lämplig plats utan större stress. Vindgränsen är här +4,0 m/s. Dessutom har mångkampare normalt endast ett fåtal tävlingar per år och hård motvind minskar radikalt chanserna till goda slutpoäng. Med detta i åtanke är det förbundsstyrelsens åsikt att man skall eftersträva medvind i sprint och häck vid mångkamps-SM. Givetvis under förutsättning att mållinjer, markeringar, uppbromsningsyta och andra tekniska detaljer kan lösas.
9. Totalkostnader och slutsats
Inget av de problem som vi listat är i sig omöjligt att lösa. Merkostnaderna för en arrangör blir dock stora och måste därtill ställas mot möjligheten att alla investeringar dessutom inte kan komma att behövas. Det är ju en realistisk chans att det blåser medvind på upploppet under tävlingen.
SFIF vill inte utfärda ett absolut förbud mot att vid SM och FGP genomföra lopp på bortre långsidan. Men detta alternativ är endast möjligt om alla ovan uppräknade problem löses och om arrangören dels är beredd att ta de merkostnader de medför och dels är beredd att ersätta de eventuella ekonomiska krav som kan uppstå från olika parter, t ex sponsorer och köpare av arenareklam.
En möjlighet vid SM är att liksom i Finland i vissa lägen löpa försöksheat i medvind. I sådana lägen försvinner dessutom kvalificeringsproblemen, då det är enklare att gå från 6 till 8 banor än tvärtom.
Alla eventuella beslut i dessa frågor skall i sådana fall tas enhälligt av arrangörerna, SFIF:s representanter (tävlingskontrollant, organisationsdelegat och marknadschef) och TV:s representant.
------------------------------------------------------------------------
MOTION 16
Löpriktning vid SM och Folksam GP
Motionärernas förslag:
att det i samband med Folksam Grand Prix-tävlingar och stora SM skall prövas möjligheten att arrangera 100 och 200 meter samt de korta häckloppen i den riktning som ger mest gynnsam vind.
Förbundsstyrelsen föreslår:
att förbundsmötet anser motionen vara besvarad med nedanstående motivering.
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Motionen är ställd i en mycket konstruktiv och positiv anda. Motionärerna är två världsstjärnor med stor lojalitet gentemot svensk friidrott. SFIF vill på inget sätt motverka en utveckling av vår idrott och dess tävlingar, så långt som detta stämmer överens med regelverket. Då de praktiska och ekonomiska konsekvenserna är omfattande och svårberäknade vill vi likafullt inte tillstyrka motionen utan konstatera att en fråga som denna faller utanför det som kan krävas av förbundet eller lokal arrangör.
För en detaljerad motivering, se svaret på motion 15.
-------------------------------------------------------------------
MOTION 17
Yttranderätt på årsmötet
(Anm: Denna motion inkom till SFIF efter att ordinarie motionsperiod löpte ut den 31 december 2007.)
Motionärens förslag:
Att 3:e stycket i 19§ om ”Beslutsmässighet samt yttrande och förslagsrätt” justeras till att lyda:
”Yttranderätt tillkommer RF’s och SISU Idrottsutbildarnas representant, förbundets arbetstagare och med mötets enkla majoritet annan närvarande”
Förbundsstyrelsen föreslår:
att årsmötet behandlar motionen och att årsmötet stödjer motionärens förslag.
Förbundsstyrelsens utlåtande:
Motionen inkom till kansliet först den 11 januari, dvs formellt för sent. Förbundsstyrelsen tycker dock att det vore av värde om årsmötet ändock behandlar motionen på vanligt sätt.
Vad gäller förslaget anser Förbundsstyrelsen att motionären väl beskriver bakgrund och rational. Förbundsstyrelsen stödjer förslaget.
Förbundsstyrelsen lägger ett eget separat förslag om stadgeändring.