8:a för tre år sedan, 5:a för två år sedan, 2:a i fjol och nu är det dags fär Daniel Ståhl att med eftertryck ta hand om topplatsen på listan. Det som är extra intressant med den upptrappningen att det stora utvecklingssteget var det från 2016 till 2017. Visserligen var han statistiketta i världen redan i fjol men då fanns inte alls samma underbyggnad som nu när Daniel kastade superlångt "alltid".
I fjol gjorde han över 67 meter en gång, i år gjorde han över 67 meter i VM-kval, VM-final, ett par Diamond League, SM, Lag-SM, Finnkampen, ett par Folksam GP plus i ytterligare tre internationella tävlingar. Han snittade faktiskt ca 67 på alla sina 22 tävlingar! Och han var alltså med karriärens näst längsta bara 2 cm från guldet i en vindstilla VM-final som var historiens kanske vassaste!
Michel Tornéus är den verkliga veteranen på listan: Debuterade som 23-åring 2009 och gör nu 9:e raka året. Michel har kommit till det stadiet i karriären där det är i den internationella mästerskapssituationen han hoppar som bäst. I år blev det silver på inne-EM på samma resultat som vinnaren och vid VM i London tog han som 8:a den näst bästa svenska placeringen. Litet obemärkt blev detta det 9:e året som 8m-hoppare också Michels allra bästa vad gäller antalet tävlingar (nio) över den gränsen!
Meraf Bahta hade ännu en stabil 1500m-säsong av världsklass även om den absoluta fullträffen aldrig infann sig: 9:a på VM, 4:a på inne-EM och tre gånger 4:a/5:a på Diamond League. Hann dessutom med att sätta svenskt rekord på 3000m inne och ute plus på 10000m. Det sistnämnda rekordet var dessutom så vasst att tiden under året bara överträffades i två lopp och då endast av löpare från Etiopien och Kenya!
Årets nykomling är Armand (Mondo) Duplantis som gick från väldigt lovande talang till världsklass för seniorer ännu inte fyllda 17 år! Fjolårets bästa 5.51 höjdes nämligen med nästan fyra decimeter till 5.90, en höjd som bara tre andra i världen förmådde överträffa. Tävlingarna mot världseliten blev få men visade ändå att han verkligen hörde hemma där: Över 5.70 i VM, i två Diamond League och ytterligare en gala i Europa.
Angelica Bengtsson kom att tävla ytterst sparsamt både inne (två starter) och ute (fem) men kvaliteten var god på det hon hann med: Brons på inne-EM, 4:a och 2:a i Diamond League och 10:a på VM.
Lovisa Lindh gjorde fyra tävlingar inne (bl a 4:a på inne-EM) och fortsatte sedan ute men en lysande månad från mitten av juni till mitten av juli. De fyra veckorna innehöll tre Diamond League-starter som gav placeringarna 4-2-6 och tider tre tider lika med eller bättre än 2016-perset (inkl ett nytt svenskt rekord), suverän seger i Lag-SM och nytt svenskt rekord på 1000m. Tyvärr föll andra halvan av sommaren sedan bort p g a fotskada.
Simon Petterssons förnämliga 2017 fick tyvärr inte förtjänt uppmärksamhet p g a av träningskompisen Daniel Ståhls "monstersommar". Simon fick aldrig chansen i någon Diamond League men tog väl vara på sitt "wild card" till VM: I det kanske tuffaste VM-kvalet någonsin kom Simon 7:a och avancerade till final där han blev 11:a. Simon höll en stabilt hög nivå under hela sommaren: Han snittade 63.14 på 20 bästa tävlingarna, 4 cm bättre än perset när året började!
Michaela Meijer har ända sedan ungdomsåren haft månaden äldre Angelica Bengtsson som snäppet bättre motståndare. Men i år klev Michaela fram litet mer, dels genom att göra fyra goda Diamond League-insatser (6-3-3-8), dels genom att med 4.71 bryta Angelicas mångåriga monopol på det svenska rekordet. På inne-EM blev Michaela 5:a (samma höjd som 3:an Angelica) men på VM tog det stopp i kvalet.
Andreas Kramer hade visserligen varit med på ett par inomhusmästerskap för seniorer också tidigare, men det var nu som 20-åring han tog klivet genom att med offensiv löpning avancera till semifinal inte bara på inne-EM utan också på ute-VM. Där i London fattades dessutom ynka 0.42 till final. Sänkte personliga rekordet med över två sekunder till 1:45.13 vilket även innebar att det 14 år gamla svenska rekordet raderades!
Kalle Berglund hade en imponerade innesäsong där han först sänkte det svenska 1500m-rekordet - som var äldre än Kalle själv - med ett par sekunder och sedan följde upp med offensiv satsning på EM som gav honom silvret där. Skador hackade sönder sommaren men Kalle hann ändå med att förbättra sig till 3:36.60 (blott 0.11 från svenska rekordet), vilket gav en VM-biljett. En chans han förvaltade med avancemang till semi.
Också med i resonemanget om en plats på listan (i bokstavsordning): Lisa Gunnarsson (stav, 6:a på inne-EM, en höjd från final på VM), Austin Hamilton (60m, brons på inne-EM), Hanna Hermansson (800m, semi på VM 0.96 från final), Erika Kinsey (höjd, 6-3-4-11 på Diamond League, 14:e på världsårsbästa ute, två höjder från final på VM), Fanny Roos (kula, 4:a på inne-EM, 20:e i VM-kval, svenskt rekord inne & ute), Fredrik Samuelsson (mångkamp, 5:a på inne-EM, över 8.000 i Götzis och JEM22, 19:e på världsårsbästa ute, bröt VM) och Sofie Skoog (höjd, 14:e på världsårsbästa ute, en höjd från final på både inne-EM och VM, 10-3-3-4-6 på Diamond League).