 21 dec, 2009.- Oj va kul! Härligt att få avsluta året med positiva nyheter! Oväntat men otroligt roligt!
Linus Thörnblads 2009 har varit minst sagt händelserikt. Under inomhussäsongen hoppade han det näst högsta han någonsin gjort men gick inte ens till final när det var dags för inomhus-EM. Utomhus strulade det mesta, men på VM imponerade han stort i kvalet och slutade på en meriterande femteplats i finalen. Att bli utnämnd till "Årets friidrottare" kom som en välkommen överraskning.
- Till inomhussäsongen ändrade vi i min ansats, istället för att börja stillstående kom jag med fart in till mitt ansatsmärke. Vi visste att det var en chansning. När det stämde hoppade jag väldigt högt men jag var för ojämn, vilket visade sig på IEM, säger Linus som ändå är väldigt nöjd med inomhussäsongen.
- Jag var världstvåa och hoppade 2.36, men mycket av friidrotten, i alla fall utåt, handlar om att prestera på mästerskapen och det lyckades jag inte med inomhus. Då är det lätt att glömma bort att man gjorde en del bra också.
I våras ändrade Linus och tränaren Stanley Szczyrba tillbaka till den gamla ansatsen och Linus tyckte att han började hitta tillbaka till stabiliteten från säsongerna 06-07, då han själv tycker han hoppade som bäst. Någon månad innan utomhussäsongens början fick han en liten bristning i baksidan och det var början på en sommar fylld med skadeproblem.
- Långa perioder under sommaren kunde jag knappt träna. Om jag tränade en dag var jag tvungen att vila två eftersom jag hade så ont i kroppen.
Sex veckor innan VM valde han att ta en paus i tävlandet och in i det längsta var det osäkert om han ens skulle kunna ställa upp. Väl på plats i Berlin hade Linus två mål; att klara av kval och final utan att ha för ont, och visa för media, allmänhet och framförallt sig själv att han kunde prestera i ett mästerskap. Båda målen uppfylldes.
- Jag är otroligt nöjd med hur jag genomförde VM. Kvalet fungerade precis som jag ville och placeringen i finalen var över förväntan. Visst hade jag trott och hoppats att jag skulle hoppa högre i finalen. Men som den blev med två inhoppningar och dåligt väder kunde jag inte göra så mycket, jag hade inget mer i kroppen, menar Linus.
Känslorna från VM är så här i efterhand tudelade på grund av att han i viss media återigen kritiserades för att inte prestera när det som mest behövdes. Linus vill inte vara bitter, men tycker ändå att kritiken var orättvis.
- Ibland känns det som att det inte spelar någon roll vad jag gör. Vissa verkar ha bestämt sig för att slå ner på mig hur det än går. Jag kom femma på VM, och fick höra att jag inte hade där att göra, det var en mycket konstig känsla.
I slutet av september opererade Linus sin skadade höft. Rehabiliteringen är i full gång och han är fast besluten att komma tillbaka bättre än någonsin. Någon inomhussäsong blir det inte, men en comeback i slutet av maj siktar han på.
När han ser tillbaka på sitt 2009 gör han det i sina ögon som en starkare människa.
- Det har varit ett händelserikt år med både toppar och dalar. Jag är säkrare i mig själv och väldigt revanschsugen. Jag vill visa att jag verkligen hör hemma bland de bästa.
- Höjdhopp är nästan som en drog för mig. När man får den där känslan, att sväva och vara tyngdlös, oavsett om det är på träning eller tävling, finns det inget som slår det. Jag har inte hittat den känslan någon annanstans i livet och jag vill uppleva den igen och igen!
|