Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se


PS: Bästa medeldistansarna

Rickard Pell försökte sig på dubblerandet, men
<br/>de största framgångarna kom tveklöst på 800m.
<br/>T ex segern här på Europacupen 2003!

Rickard Pell försökte sig på dubblerandet, men
de största framgångarna kom tveklöst på 800m.
T ex segern här på Europacupen 2003!
Foto: Deca Text & Bild

 9 dec, 2010.När vi igår presenterade sammanställningen över Sveriges främsta medeldistansare i betydelsen "Bäst på att kombinera 800m och 1500m" kunde vi konstatera att listan dominerades av löpare som var aktiva på 70- och 80-talen och att påverkan under det senaste årtiondet var ytterst liten.
     Hela listan "Bästa medeldistansarna"
     I vår kommentar tangerade vi också frågan "Är det egentligen eftersträvansvärt att vara bra på båda sträckorna?". Det kan därför vara intressant att titta litet närmare på "profilerna" för löparna på listan. Var låg fokus på deras satsning?
     Gör man det visar det sig att ganska precis hälften (12 av 26) måste betecknas som inriktade på 1500m genom hela karriären och att deras 800m-framgångar var bara en slags "spin-off" på 1500m-träningen.
     Övriga kan klassificeras som 800m-specialister i grunden, varav dock de allra flesta efter några år flyttade sitt fokus upp till 1500m. I sju av fallen kan man säga att de under senare delen av karriären var odiskutabla 1500m-specialister
     Övriga hamnade i ett slags mellanläge där 1500m-satsningen aldrig blev helhjärtad och uthållig. Ja, för två (Torbjörn Johansson och Birger Ohlsson) var det överhuvudtaget aldrig någon satsning på annat än 800m och för Martin Enholm förblev 800m "sträckan i hans hjärta" fast det även trillade in några SM-medaljer och landskamper på 1500m.
     Sammanfattningen blir alltså att det är en lista mycket mer för 1500m-folket än 800m-folket. Det är mycket lättare att springa OK - i alla fall nationellt - på 800m med en 1500m-träning i botten än tvärtom.
     Och däri ser vi huvudförklaringen till den ytterst sparsamma moderna representationen på listan! Vi har helt enkelt varit för klena på 1500m på senare år, vi har nästan inte haft några gångbara specialister:
     Under 2000-talet (11 säsonger) har alltsomallt bara sex man kommit under 3:43 varav bara två gjort det mer än en säsong! Och endast fyra ytterligare löpare har kommit under 3:44. Två år ('04 och '05) låg det svenska årsbästat t o m över 3:44.
     Men om 1500m varit tunt det senaste decenniet hur har det egentligen sett ut på 800m? Har vi som tidigare upplevt 800m mestadels domineras av 1500m-folket nu i stället utvecklat specialister?
     En frågeställning som vi förstås kommer att nysta vidare i här på friidrott.se!