Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se


En stark föregångare till Mondo och Daniel var Carolina Klüft, här vid VM 2007 i Osaka på väg att fullborda karriärens femte - och allra bästa - världsårsbästa i sjukamp.

En stark föregångare till Mondo och Daniel var Carolina Klüft, här vid VM 2007 i Osaka på väg att fullborda karriärens femte - och allra bästa - världsårsbästa i sjukamp.
Foto: Deca Text & Bild

Två svenska världsettor 2018

 1 jan, 2019.Världsrekord är naturligtvis det ultimata beviset på att man är nr 1, men friidrotten har sedan länge nått det stadiet att världsrekord i ”etablerade” grenar blivit något ytterst sällsynt. Faktum är att av de 19 + 19 = 38 ordinarie arenagrenarna är det bara 12 (31.5 %) som sett nya världsrekord under de senaste tio åren samtidigt som 14 (ca 37 %) har stått sig i mer än 25 år!
     Det är alltså generationer av aktiva som kommit och gått och gjort lysande prestationer utan att det blivit världsrekord. Men om man betänker att ett världsrekord är ”det bästa som någon människa någonsin förmått prestera” är uteblivna världsrekord verkligen inte att se som att karriären varit ett misslyckande.
     Bättre än sin samtid är stort
     Ett annat ytterst relevant bevis på framgång är att vara bäst ”just nu”, dvs bättre än alla sina samtida konkurrenter. Så fungerar faktiskt de allra flesta hedersutmärkelser, inte bara inom idrotten utan också inom kulturen och samhället i stort. Varje år delas det ut Guldbollar, Oscarsstatyer och Nobelpris (bortsett från litteratur 2018 ...) m m och koras oräkneliga ”Årets”. För någon är ju alltid ”årsbäst” i sin resp bransch eller kategori.
     Väljer man det ”statistiska kriteriet” visar det sig att Sverige 2018 hade två som var årsbäst i världen, nämligen Mondo Duplantis i stav och Daniel Ståhl. För Mondo var det premiär medan Daniel hade ”rutin” från både 2016 och 2017. Det är dock tveksamt om vi alla riktigt förstått hur svårt – och därmed exklusivt – det är att toppa världsårsbästalistan i en så verkligt global sportaktivitet som friidrott är.
     Hur speciellt var 2018?
     För kunna förstås värdet av en sådan här prestation är det alltid två perspektiv som måste analyseras: Hur vanligt eller ovanligt har i ”modern tid” svenska världsettor egentligen varit? Och hur står sig Sverige i detta avseende jämfört med omvärlden?
     Svaren på dessa frågeställningar presenterar vi i specialartikeln ”50 år av svenska världsårsbästan”!
     / A. Lennart Julin