 Hela trion från 1500m i Finnkampen 2017 finns förstås med på 25-bästalistan: Hanna Hermansson (308) som 6:a, Linn Nilsson (310) som 11:a och Isabella Andersson (309) som 17:e.
Foto: Deca Text & Bild  26 apr, 2019.Vilka har historiskt varit de bästa svenskarna i branschen "medeldistans"? Den frågan ställde vi här på friidrott.se redan för drygt åtta år sedan.
Ett sätt att svara kan naturligtvis vara att analysera tävlingsmeriterna, dvs medaljer och andra framskjutna placeringar i internationella mästerskap.
Få avsiktliga dubbleringar
Problemet med den metoden är att vi har haft ganska få löpare som på allvar kört både 800m och 1500m på den nivån. I synnerhet på enskilda mästerskap har man alltid väldigt tydligt prioriterat den ena sträckan redan från början.
Typiskt är ju att Hanna Hermanssons starka dubbel i Berlin i somras knappast hade blivit av om hon gått till final på huvuddistansen 800m. För 1500m-försöken gick ju två dagar efter 800m-semin på förmiddagen samma dag som 800m-finalen skulle avgöras på kvällen.
Persen får avgöra
Så man blir tvungen att använda ett indirekt mätredskap, statistik, för att värdera vilka som varit bäst på kombinationen 800m och 1500m. Så gjordes för åtta år sedan och så även nu:
Löparna har helt enkelt rangordnats på sina kombinerade personliga rekord enligt formeln 2 x 800m + 1500m.
Spänner över mer än halvseklet!
De senaste åren har vi ju sett ett lyft på svensk medeldistans och det har förstår satt tydliga spår i 25-bästalistorna. Men ändå är kanske det mest intressanta den väldiga spännvidden över epokerna:
Det äldsta personbästat på listorna är från 1960 och det yngsta från 2019 – dvs det handlar om ett spann på 60 år – och vad gäller födelseår är spridningen från 1933 till 1997 – dvs 65 år!
Se hela sammanställningen med kommentarer i vår specialartikel ”Våra bästa medeldistansare”!
/ A. Lennart Julin
|