Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se


Ribban nere på hoppbädden för allra sista gången efter segern vid lag-SM sommaren 2008.

Ribban nere på hoppbädden för allra sista gången efter segern vid lag-SM sommaren 2008.
Foto: Hasse Sjögren

Ett rikt friidrottsliv summeras

 16 jan, 2009.Vad sägs om den här meritlistan:
     * 2 guld, 2 brons och 6 ytterligare poängplatser i internationella mästerskap.
     * 3 guld, 11 silver och 1 brons på senior-SM
     * Besegrat alla finländarna sju år i rad i Finnkampen.
     * 2 segrar och ytterligare 4 gånger på topp-4 i DN Galan.
     * 2 segrar och aldrig sämre än 4:a på nio starter i GE Galan?
     Imponerande, eller hur? Ytterst få svenska friidrottare kan visa upp något liknande eller bättre. Men hur många av oss har egentligen förstått och uppskattat vad Staffan Strand faktiskt presterade?
     För Staffan "gjorde misstaget" att ha sin karriär under en period i historien när fyra andra svenska friidrottare var ännu framgångsrikare och därmed bländade bort allt annat. Och en av dem fanns ju t o m i samma gren ....
     Att envisa besvär med hoppfoten gjorde att höjdhoppandet gick på knappt halvfart under de sista åren av karriären gjorde också att han liksom bleknade bort från rampljuset. Typiskt är att den sista tävlingen - lag-SM i somras - gjordes utan att ens publiken på plats visste att det var karriärens slutpunkt.
     Men dessa omständigheter får inte innebära att vi glömmer bort eller underskattar allt det som Staffan åstadkom för svensk friidrott under ungefär ett decennium av tävlande på hög internationell nivå. Därför har friidrott.se nu gjort två saker:
     1) En grundlig statistisk dokumentation av karriären (mästerskap, landskamper, storgalor och förstås de 50 bästa resultaten).
     2) En intervju med Staffan om hur han själv ser på och minns sitt liv som höjdhoppare.
     Särskilt intressant och lärorikt där är att Staffan - ganska sen i den fysiska utvecklingen - berättar att han faktiskt var så pass medelmåttig som 15/16-åring att klubben inte ens anmälde honom till USM! Men det hindrade inte att Staffan sedan som 19-åring toppade världsårsbästa för juniorer!
     Hur många andra i samma situation ger upp därför att de inte förstår att deras tid faktiskt kan komma? För de under tonåren så oerhört olika fysiska utvecklingskurvorna i tonåren går ju till slut samman.
     Hela intervjun med Staffan Strand
     Staffans karriär i siffror
     PS. Missa inte bilderna!
     Staffans egen hemsida