Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se


Helena Engman var den enda svenska deltagaren i längd/tresteg/kast som fick göra mer än två försök. Helena fick också ett tredje.

Helena Engman var den enda svenska deltagaren i längd/tresteg/kast som fick göra mer än två försök. Helena fick också ett tredje.
Foto: Deca Text & Bild

Nya lag-EM-reglerna:
Resultatnivån sjönk markant

 23 jun, 2009.När det gäller de nya regler som introducerades på lag-EM i helgen har snacket av naturliga skäl hittills mest handlat om påfundet att försöka plocka bort löpare på vägen i långdistansloppen. Men det var fler grengrupper som blev lidande av de förändringar som av upphovsmännen påståtts komma att göra tävlingarna attraktivare:
     För kastare och längd/trestegshoppare är det normala tävlingsformatet tre försök för alla och sedan tre till för de åtta bästa. För några år sedan skar man på Europacupen ned till fyra försök för alla åtta deltagarna, med motiveringen att spara tid.
     Nu till lag-EM gick man ännu ett steg längre och minskade till bara två försök för alla tolv, ett till för de då sex bästa och ett fjärde försök bara för de fyra bästa. Bakom låg förstås primärt att antalet deltagare ökat med 50 % (från 8 till 12), men man ansåg också att denna snabba tillspetsning skulle öka attraktiviteten för publiken på plats och i TV-sofforna.
     Det var dock omedelbart uppenbart att attraktiviteten för de aktiva reducerats kraftigt, att åka långa vägar för att tävla och då bara vara garanterad två försök (dvs en tredjedel av vad man får på alla andra tävlingar). Rent logiskt var en markant sänkning av resultatnivån att vänta med en så kraftig reducering av antalet försök.
     Men hur blev det då i verkligheten? För att få svar på den frågan har vi sammanställt resultaten från Leiria och matchat dem mot resp deltagares årsbästa före helgen.
     Läs hela sammanställningen och analysen!
     Med tanke på att det är i början av säsongen var årsbästa generellt färska och det kombinerat med den högklassiga konkurrensen och det perfekta friidrottsvädret skulle rent logiskt normalt ha medfört många nya årsbästan.
     Men verkligheten blev skrämmande annorlunda: 90% av deltagarna i de aktuella grenarna nådde inte sina årsbästan. I genomsnitt tappade de 144 deltagarna hela 5.0 % jämfört med årsbästa. Det motsvarar t ex 40 cm för en längdhoppare, 1 meter för en kulstötare eller 3½-4 meter för en spjutkastare.
     Och satsningen på att snäva in fältet till en avslutande rafflande "Final four" blev ett totalt fiasko. Det skedde en enda placeringsförändring i den fjärde och sista omgången! Vilket egentligen är precis vad man kunde vänta sig: Ju färre som får vara med desto färre kan förbättra sig. Och de som ligger i topp är rimligen just de som redan fått till sina "fullträffar" för dagen.
     Eftersom tävlingen primärt var en lagtävling som till slut stod mellan Ryssland och Tyskland var "Final four" fiasko också såtillvida att det bara var i två grenar (av tolv) som båda länderna ens var representerade i sista omgången.
     Dvs de nya reglerna gav distinkt lägre resultatnivå och nästan händelselösa avslutningar - ingendera något som kan ha känts attraktivt för den publik för vilken man sagt sig ha uppfunnit det nya upplägget.