 Verkligt global konkurrens är alltså vad
som gäller för Michel.
Foto: alj  5 jul, 2009.Åtta man över 8.10, 17 hopp över 8.20 varav drygt hälften i godkänd vind. Meeting de Madrids längdtävling på lördagskvällen måste rankas som en av de bästa någonsin vid sidan om mästerskapen även om en sviktande planka nog bidrog till de katapulterande resultaten.
Längdhopp är ändå utan tvekan "Årets gren 2009" under ett år som annars tyngs av de traditionella postolympiska effekterna (många lagt av eller trappat ned, många rehabbande skador).
Dwight Phillips 8.74 sticker ut som det bästa resultatet på 15 år, men är bara toppen på isberget. Tillsammans med Irving Saladino och Godfrey Mokoenas 8.50 från igår (som bara räckte till andra plats bakom Fabrice Lapierres 8.57w) har trion redan samlat ihop sex resultat i godkänd vind på minst åtta och en halv meter.
Man får gå tillbaka till 1997 för att hitta fler resultat under ett och samma år på de längderna, men då stod Ivan Pedroso ensam för sex utav sju. Bättre toppbredd var det bara under Carl Lewis och Mike Powells dueller i början på 90-talet och något år tidigare då Larry Myricks utmanade Lewis. Eftersom säsongen bara har hunnit drygt halvvägs är rekordet på tio resultat på minst 8.50 från 1987 hotat.
Det är också slående hur de bästa längdhopparna är spridda över alla kontinenter. Endast sprinterlöpning kan mäta sig med längdhoppet i det avseendet. De tre bästa är alltså en pånyttfödd amerikanare, en panaman tränad av en brasse och en sydafrikansk multitalang som till slut lämnat (?) tresteget bakom sig. Men där bakom finns också några europeér.
Inomhus hoppade Sebastian Bayer nästan en halv meter längre (8.71) än någon annan (och sig själv!) med IEM-segerhoppet på en annan planka med språngbrädeseffekt. Ute har tysken knappt kommit över åtta meter förrän igår, då han vann de tyska mästerskapen med ett hopp på 8.49.
Fransmannen Salim Sdiri blev världskänd för två år sen då han spetsades av ett spjut mitt under Golden Gala i Rom. I år är det äntligen längdhoppandet som föder rubriker med sju tävlingar över 8.15 med en topp på 8.42.
I Madrid igår var alltså Fabrice Lapierres medvindshopp på 8.57 längst av alla. Australiensaren har varit stabil i år med samtliga sju tävlingar över åtta meter. Hans unge landsman Mitchell Watt har ännu fler och båda två noterade godkända hopp över 8.30 i Madrid.
I fjolårets OS-final var elva nationer representerade. Cuba var ensam om att få in två hoppare medan USA:s tre representanter inte överlevde kvalet.
På årets världsbästalista finner man högt upp även hoppare från Marocko, Cuba, Jamaica, Storbritannien, Grekland, Saudiarabien, Tjeckien, Kina och Botswana! Och där skall förstås också finnas Sverige men tydligen har IAAF:s statistiker lyckats missa Michels 8.11.
|