Intervjun:

Rebecca Högberg

friidrott.se:s intervjuare: David Fridell

Pers på långa häcken vid SAYO.
foto: Hasse Sjögren

Dansare, rugbyspelare, deltagare i tv-programmet Gladiatorerna, starter och nu till slut som 25-åring landslagsfriidrottare! Rebecca Högberg har sannerligen inte följt någon traditionell väg till den svenska friidrottseliten.

- Jag började med friidrott så smått som 16-åring. Innan dess hade jag tävlingsdansat men att pendla mellan Karlstad där jag hade träningen och hemmet i Åmål tog för mycket på krafterna. Så jag slutade och började träna löpning med Säffle istället.

- Det har alltid varit långsprint och medeldistans som gällt för mig. Har inte, som så många andra gör, provat på alla friidrottens grenar utan det är löpningen som lockat, berättar Rebecca.

De första åren som friidrottare låg fokus på 800m men ganska snart insåg Rebecca att 400m antagligen passade henne bättre. Som 18-åring 2002 tog hon brons på JSM på 400 samt brons både på 400m och 800m på skol-SM.

- Vi hade en jättebra tränare i Säffle som alltid fick träningarna att bli roliga men när jag slutade gymnasiet så valde jag att flytta till Växjö för att plugga. Jag började träna med gruppen kring Carolina Klüft men jag trivdes inte riktigt med staden och kände att jag ville göra något annat.

- Jag slutade träna efter ett halvår och tog då ett uppehåll från friidrotten i ca 1,5 år. Under tiden flyttade jag till Örebro och började spela rugby. Jag var med i juniorlandslaget några gånger innan suget efter löpningen blev för stort och jag sökte upp friidrottsklubben här i stan, KFUM Örebro.

Idag ingår Rebecca i en träningsgrupp ledd av Tobias Forsmark (gruppens egen hemsida) med tiotalet aktiva. När Rebecca kom med bestod gruppen av bara killar som sprang medeldistans men nu har några tjejer tillkommit och gruppen innehåller allt från kortsprinters till 1500m-löpare.

- Jag tycker det är roligt att träna med killar. Vi springer ofta intervaller och snabbhetspass mot varandra och det ger mig en kick att se att jag inte är så långt ifrån. Om jag någon dag slår dem vet jag att jag tillhör världseliten, säger Rebecca med ett skratt.

Att hon är en extrem vinnarskalle och tycker om att tävla lyser tydligt igenom och det är heller inget hon försöker dölja. Hela familjen tycker om träning och idrott och tävlingsviljan har funnits med under hela hennes uppväxt. 2002 deltog Rebecca i TV-programmet Gladiatorerna.

- Min syster var med året innan och jag ville ju inte vara sämre. Hela tävlingen var en väldig utmaning och till slut kom jag tvåa i finalen. Det var tuffa inspelningsdagar på 6-7 timmar med samtidigt väldigt roligt. Men det är en sån där grej det räcker att göra en gång.

Rebecca Högberg är också utbildad starter men i takt med att tävlingsresultaten blivit bättre har hon trappat ned på starteruppdragen.

- Klubben behövde någon som kunde hjälpa till med att skjuta på lokala tävlingar och frågade om jag var intresserad. Jag gick först en distriktsstarterutbildning och de tyckte att jag var så pass bra att jag fick frågan att gå förbundsstarterutbildningen som arrangeras varje år i samband med skol-SM.

- Det var ett kul uppdrag men jag tyckte det var roligare att prioritera min träning. De som är starters brinner ju verkligen för sitt uppdrag och det är väl det som gör dem duktiga, men för mig var det mer en rolig och nyttig grej.

Förra året fick Rebecca ett litet friidrottsligt genombrott i och med tredjeplatsen på SM på 400m häck. Meningen var att satsningen på häcken skulle fortsätta under 2009 men det är istället på 400m de bästa resultaten kommit. Personbästat innan säsongen började var 56.99 och vid Världsungdomsspelen i helgen som gick sprang Rebecca för första gången under 55 sek, när hon kom i mål på tiden 54.88.

- Jag har tränat för lång häck hela uppbyggnadsperioden men redan på SAYO slog jag ju pers på 400m och i Jubileumsgalan i Eskilstuna kapade jag bort en sekund till på den tiden så nu tror jag att det blir mest slätlöpning resten av säsongen. Jag kommer att springa några häcklopp också, men ser 400m som min huvudgren.

- Jag vet inte helt och hållet varför resultaten kommit i år. Jag har fått vara skadefri och känt att jag varit starkare på träning, men det är på tävling jag märker den stora skillnaden. Det känns helt enkelt mycket enklare när jag springer!

Rebecca arbetar som biomedicinsk analytiker på Örebros Universitetsjukhus. Hon jobbar bara nattskift och där ligger kanske också en av förklaringarna till årets lyft.

Under dröm-55 på Världsungdom!
foto: Hasse Sjögren

- Tidigare jobbade jag blandat både dag- och nattskift och då hade jag inte samma möjlighet att fokusera på träningen. Som det är nu har jag en 75-procentig tjänst, vilket när man jobbar natt innebär att jag jobbar ca 2,5 natt i veckan. Det gör att jag hinner med att träffa kompisar och få den vila jag behöver för att orka med. Det tror jag är nödvändigt för att utvecklas idrottsmässigt.

(Rebeccas friidrottssatsning har också uppmärksammats positivt av hennes arbetsgivare!)

Landslagsdebut på lag-EM
foto: Deca Text & Bild

Några av målen för sommaren är redan uppnådda. Att hon skulle få göra landslagsdebut redan på Europacupen hade hon aldrig vågat drömma om. Finnkampen var dock ett mål och det står kvar.

- Jag vill vinna medalj på SM på 400m helst och självklart få chansen att representera Sverige i Finnkampen på Ullevi. Långsiktigt så kommer jag fortsätta för att se hur bra jag kan bli och det är klart att ett internationellt mästerskap är lockande.

- Men jag tror inte att jag kommer fortsätta hur länge som helst. Det finns annat jag vill göra, som att börja spela rugby igen eller skaffa familj. Men vem vet, kanske kan jag komma tillbaka när jag 35 och vara bättre än någonsin.

- Jag har i alla fall visat för mig själv - och förhoppningsvis också för andra yngre - att man inte behöver vara stjärna när man är 17-18 för att kunna komma med i landslaget som senior. Har du viljan och kan motivera dig att träna hårt är det nästan aldrig för sent!