Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Tisdag 19 mars 2024

Friidrott.se:s arkiv:
Resultat
Statistik

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se


Mats Åkerlind -
40 år i friidrottens tjänst
 

Foto: Deca Text & Bild

14 år gammal blev han invald i Gefle IF:s styrelse och redan 1975 fick han sitt första legitimationskort från Svenska Friidrottsförbundet. Sedan dess har Mats Åkerlind haft diverse olika roller inom förbundet och de senaste 12 åren har han ägnat åt styrelsearbete. I samband med förbundsårsmötet i Sollentuna för en månad sedan tackade han dock för sig.

Engagemanget inom friidrotten började tidigt för Mats Åkerlind. Han har varit på alla förbundsårsmöten sedan 1987 och under fyra års tid var han ledamot av Svenska Friidrottsförbundets valberedning. Som tränare var han med i ett flertal landskamper från mitten av 1980-talet. Dessutom hade Mats en tjänst som chefssekreterare för VM i Göteborg 1995 och samma roll vid inomhus-EM i Globen 1996.

– Sen har jag ju varit speaker vid olika galor och liknande, berättar entusiasten från Gävle.
Man kan alltså konstatera att Mats Åkerlind haft en nära relation med förbundet under över 40 år, för redan i mitten av 1970-talet blev han som knapp 20-åring statistikombud i Gästrikland.

– Det var den första tjänst jag gjorde åt friidrottsförbundet. På den tiden var det en jätteviktig funktion. I dag skickar alla in sina resultatlistor inom en timme, men på den tiden var statistikombuden helt nödvändiga för att få in listor som statistikerna sedan kunde arbeta med, berättar han.

 

Direkt engagerad i Tävlingskommittén

På förbundsårsmötet 2004 blev Mats invald i Svensk Friidrotts styrelse. I princip omgående blev han styrelsens representant i Tävlingskommittén, och där har han suttit sedan dess.

– Första året höll jag på mycket med föreningsutveckling också. Och så jobbade jag med elitfrågor rätt mycket. Sen har det varit det ena med det andra med det tredje genom åren, konstaterar Mats som menar att just tävlingskommittén har passat honom bra då han har regelkunskaper som förbundsdomare. Dessutom har han stor erfarenhet av att arrangera tävlingar på olika nivåer, så tävlingsfrågorna ligger honom varmt om hjärtat.

 

22 styrelsekollegor

Har man suttit i förbundsstyrelsen under så lång tid så är det självklart mycket som har förändrats. Mats Åkerlind berättar att han haft fem olika ordföranden, fem olika generalsekreterare och hela 22 olika styrelsekollegor genom åren. Vad gäller förbundets verksamhet är det också mycket som har hänt.

– Det nya Sverige håller på att slå igenom också i friidrotten. Det finns en annan typ av ungar nu än den här övre medelklassmodellen. Det är ett Sverige där ungarna vill ha uppleveler, inte bara plikten att träna fem gånger i veckan i åtta år för att sedan få en medalj. Sen har vi dessutom nysvenskarna som också förändrar landskapet lite grann när det gäller talang och hur man tar hand om talangen. Det är jävligt kul faktiskt, säger Mats.

Han menar att förbundskansliet har gått från att vara en regel- och förvaltningsorganisation till att bli mer av ett projektbollplank som driver saker framåt.

En av alla de styrelser Mats Åkerlind suttit i, vald på årsmötet 2013.                   Foto: Deca Text & Bild

Tjejerna engagerade

Även styrelsen och dess arbete har förändrats, främst beroende på vilka personer som suttit i den.

– I varje styrelse finns det några som är mer komfortabla att vara ute i verksamheten och mingla runt än andra. Den styrelse vi hade förra året var ganska bra på det. Tjejerna i synnerhet var oerhört engagerade i de här vardagsfrågorna, menar Mats Åkerlind.
Han tycker dock att flera styrelser har varit bra, men ordföranden har påverkat mycket hur engagerad styrelsen varit i verksamheten.

– När jag kom in var Yngve Andersson ordförande, ett grymt styrelseproffs som dock inte kunde så mycket om friidrott. Det gjorde att han var tvungen att komma med en del frågor, men han var väldigt duktig på att driva andra saker.

Han berättar att han trivts bra med alla de ordföranden som varit under hans tid, och vissa har överraskat honom mycket positivt.

– Jag uppskattade Lennart Karlberg och Björn Eriksson var sensationellt bra. Han har en fantastisk förmåga att komma rätt utan att ha så mycket bakgrundskunskap, konstaterar Mats.

 

Historien är viktig

Mats Åkerlind är själv historiker och har under sitt yrkesverksamma liv arbetat som lärare. Därför brinner han mycket för att föra vidare den historia som finns inom svensk friidrott.

– Utan historia är en förening hjälplös. Att kunna historien och ha respekt för den är jätteviktigt, för den ger människor en mening.

– Jag försöker aldrig försköna historien utan använder den för att förstå nutiden och för att bädda för framtiden.


En av Mats Åkerlinds uppgifter i styrelsen att dela ut stipendier, här till Emma Stenlöf 2015.
                                                                                                          Foto: Deca Text & Bild

Måste vara lyhörd

Styrelsens, och även tjänstemännens, viktigaste uppgift är enligt Mats Åkerlind att alltid vara lyhörd för det som händer. Det ska alltid finnas ett mål längre fram som inte ska vara beroende av vilka personer som arbetar med frågorna.

– Min gode vän Erik Proos sa alltid att en styrelseledamots första plikt är att göra sig själv överflödig, och det är faktiskt helt sant. Det finns ingen som är så oerhört viktig att man inte kan klara sig utan den personen.

Han menar dock att det finns tillfällen då förbundsstyrelsen har blivit lite för mycket av en klubbstyrelse.

– Man går in i detaljer och ska ner och pilla på decimalnivå, och det blir sällan bra. Man måste inse att man har anställd personal som ska sköta de här sakerna och som står för den dagliga driften.

 

”Är alltid sig själv närmast”

I en folkrörelse är det vanligt att en person har flera olika uppdrag, vilket kan innebära att man sitter på flera olika stolar emellanåt. Det är näst intill omöjligt att inte göra det och något som händer nästan alla ledare inom ideella organisationer. Så även inom friidrotten. Mats Åkerlind berättar att han vid flera tillfällen har försökt att inte lägga sig i beslut som påverkar både Svensk Friidrott och hans förening Gefle IF, men han erkänner att man alltid är sig själv närmast.

– Nu senast var det den här ansökan om U23-EM. Jag har inte skrivit en bokstav som representant för Gefle, och jag har inte deltagit i diskussionerna. Jag har däremot bidragit med sakupplysningar, men mer avancerad än så har jag aldrig varit.

Svensk Friidrott står inför en spännande framtid som också består av flera olika utmaningar. Mats Åkerlind lyfter några saker:

– Ekonomin blir väldigt viktig. Vi går in i en värld som blir mer och mer ekonomiskt styrd, och där det blir längre och längre från elit till gräsrot.

– Sen måste vi fortsätta att anpassa oss till det nya Sverige. Det räcker inte att locka någon med att man bara ska träna i nio månader för att sedan springa ett lopp, man måste ha kul på vägen också. Samtidigt måste vi betänka att friidrott är friidrott. Det ska inte bli någon form av fia med knuff i galonbyxor. Vi måste anpassa sporten, men vissa grenar ska vi inte anpassa ett skit. Det är viktigt!

 

Föreningssystemet viktigt

En tredje sak han tar upp är att föreningssystemet måste vara kvar.

– Men det är hotat, konstaterar han.

När mindre klubbar försvinner blir de större och etablerade klubbarna mer slöa, bekväma och mindre aktiva, vilket Mats menar inte är bra.

– Man måste ha någon att mäta sig mot.

– Men de stora klubbarna är också väldigt viktiga, för hamnar man som aktiv i en liten förening utan resurser för länge är det svårt att utvecklas. Där gör de stora föreningarna ett bra arbete, menar Mats Åkerlind.

Han säger också att man måste hitta ett system där man kan bredda basen med folk som kan vara strategiska ledare.

– Jag har en idé om att sådana som jag kan vara med i något likt de äldstes råd. Ungefär som jag blir förbundskontrollant på mångkamps-SM nu i sommar, så finns det de som kan komma tillbaka och bidra med sina erfarenheter, och det tror jag skulle vara positivt.


Mats Åkerlind har alltid engagerat sig i sin förening, Gefle IF. Här som speaker och jurymedlem på JSM 2014.                                                                                                   Foto: Deca Text & Bild

Mer arbete på lokal nivå

Även om han nu inte kommer att ha något formellt uppdrag inom förbundets verksamhet så kommer Mats Åkerlind fortsätta att arbeta med att utveckla friidrotten, men då främst på lokal nivå i Gävle.

– Jag är deltidsanställd av Gefle IF. Det byggs en ny hall som är klar i vinter, och den ska fyllas med verksamhet. Dessutom är vi Sveriges kandidat till junior-EM för 22-åringar 2019.

– Per automatik blir en förenings verksamhet mindre än förbundets, men egentligen är mycket av jobbet i stort sett samma sak även om det blir mer hands on i en klubb, konstaterar Mats Åkerlind.

Han berättar att det han är mest stolt över under sin karriär inom friidrotten är när han var med och drog igång GD-GIF-olympiaden 1979, en tävling som lockar 85 procent av alla skolbarn i årskurs 3-6 i Gävle.

– Vi har 3 100 ungdomar som tävlar under två dagar, totalt ganska precis 12 000 starter på två dagar. På en dag kör vi nästan sannslösa 430 60-metersheat. Dessutom har vi en kurirstafett, åtta gånger 60 meter, med cirka 50 klasser per årskurs. Hela tävlingen är en upplevelse utöver det vanliga.

Av: Magnus Fridell