Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Tisdag 19 mars 2024

Friidrott.se:s arkiv:
Resultat
Statistik

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se



  Isabelle Brauer under terräng-EM i vintras. Bild: Deca Text & Bild

Månadens friidrottare för december
”Det är ett av mina bästa lopp!”


När terräng-EM avgjordes i slovakiska Samorin i mitten på december svarade Hässelbys Isabelle Brauer för en stark insats då hon sprang i mål som sexa i K22! För den prestationen har hon av friidrott.se utsetts till Månadens friidrottare för december!

Isabelle studerar och tränar i San Francisco sedan två år tillbaka och berättar i denna intervju också om ett annat händelserikt lopp, hur viktigt lagmomentet är friidrotten i USA och om hur det är att studera och träna ”over there”.

– Under hösten fokuserade jag på terrängsäsongen här i USA och framförallt universitetsmästerskapen i mitten på november – men också Terräng-EM var ett mål. Jag är jättenöjd med sjätteplatsen på EM! Det blev ett bra avslut på 2017, säger Isabelle.
På EM var Isabelle med i klungan som krigade om fjärdeplatsen ända in på det fjärde och sista 1.5 km-varvet och blev till slut alltså sexa, 24 sekunder från bronset. På placeringen bakom sig hade Isabelle OS-löparen och JEM22-vinnaren på 3000 m hinder, Danmarks Anna Emilie Møller.

– EM-loppet var kallt! Det var första tanken jag hade! Det var ruggigt, blåste kalla vindar och jag sprang med vantar och pannband. Men annars var det kul! Det var få startande (63; red. anm) jämfört med loppen här i USA där det ofta är flera hundra. Banan var dock platt, precis som de är här i USA, vilket passar mig.
– Efter loppet kände jag att jag kunde ha givit lite till, men i det stora hela är jag väldigt nöjd! Terräng-EM-insatsen gav mig både självförtroende och motivation.

Lysande insats i NCAA-terrängen
Isabelles hela höst handlade alltså om terräng där det första målet var de prestigefyllda universitetsmästerskapen. Precis som på terräng-EM var sträckan 6 km men på startlinjen fanns där 250 tjejer! Isabelle var med i tätklungan hela vägen och trots strul med ena skon kunde hon gå i mål som 15:e med bara tjugotalet sekunder upp till pallen.

– Jag är otroligt nöjd med loppet! Jag kände mig stark och var väldigt taggad. Olyckligtvis åkte halva skon av efter 2 km sedan jag trampat i en lerpöl. Jag försökte trycka i foten och det blev lite bättre men efter 4 km så åkte hela skon av och jag fick springa de resterande 2 km med endast en.
– Jag låg sjua när jag förlorade skon och tappade fart efter det, men försökte behålla lugnet och inte stressa upp mig. Jag är faktiskt förvånad över hur pass bra jag klarade det. Svårast var sista raksträckan före mål och tre tjejer passerade mig strax före mållinjen. Surt.

Isabelle under NCAA-mästerskapen. Bild: Micheal Scott

Två bästa loppen hittills
– Jag är mer nöjd med NCAA-loppet än EM även om det är svårt att jämföra. Konkurrensen är så mycket tuffare i NCAA. När startskottet går så spurtar alla allt vad man har i 500-800 meter innan fältet börjar dras ut. Är man inte med i början så är det svårt att placera sig bra. Det är tufft och det tar några lopp innan man lär sig hur man ska springa.
– Jag gillar verkligen terränglopp här i USA, bl a för att det är mer fokus på laget än hemma. Det gäller att placera sig så bra som möjligt, att springa för och med sina lagkamrater och hjälpas åt under hela loppet. Löpningen är mer som en lagsport och vi kan glädjas med varandra.
– Jag skulle nog säga att NCAA och terräng-EM är mina två bästa lopp så här långt, men så passar terräng mig bäst också. Men jag kände i höstas att jag nått en ny nivå när det gäller både träning och tävling.

Utmärkt löparklimat i San Francisco
University of San Francisco ligger mitt i stan och till Golden Gate Park, som ligger vid fästet på den berömda bron, har Isabelle bara 300 meter.
– Det är nära till allt och i Golden Gate Park tränar vi varje dag. Det är över huvud taget väldigt fördelaktigt att träna här, det är ett utmärkt klimat med runt 15 grader varje dag och det finns många fina platser att springa på.
I laget finns 16 tjejer och 13 killar inriktade på terräng och medel-långdistans plus några sprinters.
– Det är ett väldigt bra gäng att träna med som innehåller aktiva från nio nationer – Polen, Tyskland, Danmark, England, Tjeckien, Frankrike, Kanada, USA och så jag från Sverige.
– Vi är många tjejer som är på samma nivå och alla har samma mål – att bli bäst! Bästa tjejen i laget, Charlotte Taylor, sprang VM på 10 000 m i somras, och henne tränar jag med varje dag! Det är väldigt inspirerande och vi har framförallt kul tillsammans!
– Det är också väldigt roligt att ha så många duktiga tjejer att träna med varje dag. Hemma körde jag mycket själv, men här har jag alltid någon att springa eller träna med.

Mycket alternativ träning
Laget är viktigt i amerikansk idrott och det gäller även friidrott och löpning och både träning och tävling.
– Vi har alltid gemensamma morgonträningar innan skolan börjar måndag-fredag. Sedan brukar vi träffas en dag under helgen och köra långpass. Då åker vi oftast iväg någonstans utanför San Francisco för att upptäcka ett nytt ställe.
– I veckorna sker den gemensamma träningen klockan sju eller tio beroende på vilken dag det är. Jag schemalägger mina kurser så att det passar träningen, så dagarna ser lite olika ut. Vanligtvis har jag cirka två lektioner per dag och slutar vid 16-tiden.
– Då kör jag mitt andra pass för dagen som normalt är individuellt. Då blir det oftast alternativ träning i form av cykel eller crosstrainer.
– En vanlig träningsvecka består av 10-12 pass – hälften löpning och hälften alternativt. Normalt springer jag 6-8 mil i veckan vilket är förhållandevis lite. Men jag kör väldigt mycket alternativ träning. En dag i veckan kör jag enbart alternativt.
– Jag svarar bra på den här typen av träning och har kört så sedan jag kom hit för drygt två år sedan. Och tro det eller ej, jag gillar alternativ träning! Men vi ökar sakta löpmängden.
– Vi kör två kvalitetspass i veckan, oftast tisdagar och fredagar, men det varierar beroende på tid på året. Ett typiskt tisdagspass under hösten kan se ut så här: 20 minuter uppvärmning följt av fem intervaller – 2000 m, 1600m, 1200 m, 800 m, 400 m – med 90 sekunders joggvila som efterhand kortas till 60. Avslutning med nedjogg.
– Ett fredagspass kan bestå av 20 minuter uppvärmning och 5x1000 meter med 90 sekunders joggvila. Då brukar loppen gå på 3:10-3:15.

 San Francisco firar andraplatsen i lagtävlingen i NCAA

Vad är det bästa med att träna och plugga i USA?
– Att det fungerar så bra att kombinera studier och träning. Jag bor på campus och har allt jag behöver inom 200 meters radie i form av skola, gym, affär etc. Vi har också tillgång till massörer och allt annat som behövs för att kunna göra en elitsatsning.
– Om jag ska försöka hitta något mindre bra så är det att det idrottsliga kanske är väldigt resultatbaserat. Ibland kan det bli lite väl mycket.
Isabelles träning har gått väldigt bra under vintern även om hon fick lite problem med foten efter att ha tappat skon i NCAA. Hon är nästan tillbaka i full löpning och ser fram mot att börja tävla.
– På bana ligger mitt fokus på 5000 och 10 000 m och det skulle vara väldigt kul om jag lyckades kvalificera mig till EM i Berlin på 10 000!

/Jonas Hedman