Finns inga läggmatcher
i friidrott!

(foto: Ryno Quantz)

Full fart från första steget och hela vägen in i varje lopp - eller?

Alla idrottstävlingar följer ett av två principella upplägg, antingen cup eller serie:

Cupkonceptet är 100% "här och nu", dvs varje delmoment är en separat tävling som direkt avgör vidareavancemang eller slutplacering. I seriekonceptet däremot avgör det samlade utfallet av ett antal likvärderade deltävlingar.

Serien föddes i duellsporterna (alltså sporter där två parter möts i matcher) för att minska betydelsen av enstaka ”tillfälligheter”. Typiskt nog är alla de stora fotbollsligorna serier där alla deltagande lag möter varandra två gånger (hemma/borta) under en period som sträcker sig över 8-10 månader. Då vinner den bäste i betydelsen ”håller den högsta genomsnittliga nivån”.

Serien har emellertid även svagheter. Bl a kan den vara avgjord i förtid, kanske med flera omgångar kvar, och den kan också kännas som en ganska lång ”transportsträcka” där den enskilda matchens betydelse för helheten är svår för publiken att uppleva.

Därför förekommer en del mixvarianter som t ex ”slutspelet”, där ”cupmötet” mellan två lag i sin tur avgörs genom en serie av typen ”bäst av sju matcher”. Man minskar därmed utrymmet för tillfälligheter att avgöra – och man ökar också oftast mediaintresse och publikintäkter ....

Problemen skapas av seriekonceptet

En annan kombination av serie och cup ser man i de stora mästerskapen i sporter som fotboll och ishockey: Först en kvalomgång med ett antal parallella gruppserier och sedan ett 3- eller 4-ronders avgörande i rent cupformat.

Den allra känsligaste punkten här är – som exemplet från hockey-OS visat – just övergången mellan de två formaten: Lag som vet hur det har gått i andra seriegrupper kan anpassa sitt agerande för att styra vilket motstånd man skall stöta på i nästa omgång. (Ett problem som dock skulle kunna bemästras ganska väl om man införde någon form av partiell lottning för sammansättningen av matcherna i nästa omgång.)

Men den allra viktigaste lärdomen är att det alltså bara är i serier som ”läggmatcher” kan förekomma. Detta eftersom man bara då kan ha råd att underprestera i en enskild match men ändå klara sig vidare på vad man presterat i övrigt.

I en ren cupmatch står däremot allt på spel ”här och nu”, den som misslyckas är obevekligen utslagen ur hela tävlingen. Det är därför man aldrig ser ”läggmatcher” i en tävling som genomförs i ett äkta cupformat.

Friidrotten har inga "serier"

I friidrotten finns inte serieupplägget alls – det är ju skapat för duellidrotter där två parter möts i matcher och i friidrotten finns inga 2-partsmatcher utan här tävlar 8, 12, 15, 20, 25 eller ännu fler parter direkt mot varandra samtidigt. I det fall det inte är final direkt genomförs en kvalificering enl cupprincipen, dvs med varje heat en utslagningstävling där alla deltagare är likställda – och ”nollställda” – i förväg.

Usain Bolt kan därför inte jogga in sist i semin med hänvisning till att han var överlägsen i försök och kvartsfinal. Samtidigt behöver han inte nödvändigtvis gå för fullt eftersom det i förväg har angivits hur många som skall gå vidare på placering från varje heat. Är det sagt att de tre bästa går vidare automatiskt är enda uppgiften för honom att komma endera etta, tvåa eller trea.

Att en stjärna som Bolt inte alltid bryr sig om att komma etta i alla försökslopp är alltså inte någon ”läggmatch” eftersom de tre topplaceringarna är helt likvärdiga för själva avancemanget till nästa omgång. Att inte gå på max hela tiden är inte alls samma sak som att göra en ”läggmatch” (lika litet som det är om ett lag som leder med 7-0 slår av på takten i slutet av en match).

Och allra viktigast: Bolt har oberoende av om han vinner eller går vidare som trea ingen som helst möjlighet att själv ”välja” sitt exakta motstånd i nästa omgång. Ingen av konkurrenterna i övriga heat – före eller efter - har alltså anledning att kunna känna sig lurade eller missgynnade av Bolts agerande.

Förlust ger alltid tuffare motstånd!

Man kan förresten notera att med våra moderna regler avgör placeringar och tider i en löpningsomgång seedningen som styr heatindelning och banfördelning i nästa omgång. Dvs om en Bolt tar det lugnt i ett lopp blir konsekvensen en sämre seedning, som alltså innebär tuffare – inte lättare – motstånd och även sämre bana i följande omgång!

Alltså raka motsatsen till det som den nu aktuella påstådda ”läggmatchen” i hockey syftade till att uppnå! (Det enda Bolt-agerande vi sett som på något sätt skulle kunna jämställas med en ”läggmatch” är när han tjuvade ut sig i 100m-finalen i Daegu. Och det var ju inte direkt ett vinnande drag för hans vidkommande ....)

Skall man sammanfatta analysen så är det alltid reglerna och deras utformning som styr de tävlandes agerande, dvs inom de ramar som reglerna ger kommer de tävlande alltid att försöka agera på det sätt som gynnar dem själva. Dvs bedömer man att en ”läggmatch” – dvs att avsiktliga förlora en match – är till fördel som kommer man att välja det alternativet.

Ogillar man ”läggmatcher” gäller det för ansvariga att utforma reglerna så att en ”taktisk” förlust aldrig kan vara ett attraktivt alternativ för de tävlande. I en serie av den minityp som gäller för kvalgrupper i VM/OS-turneringar är nyckeln att omöjliggöra för de tävlande att direkt eller indirekt kunna styra sitt motstånd i nästa omgång.

Usain myglar inte

Redan strax efter start först Bolt och sedan alla andra!

Hänvisningarna till Bolts påstådda "läggmatcher" förtjänar också att granskas närmare. Är det så att Bolt har en vana att låta sig besegras i de inledande omgångarna i de stora mästerskapen?

Tittar man på hans försök, kvartsfinaler och semifinaler på 100m och 200m i de tre senaste stora mästerskapen (Beijing, Berlin och Daegu) där han varit storfavorit ser det ut så här:

(Marginal = Skillnaden mellan Bolts tid och den tid i heatet som den förste som inte gick vidare på placering hade. Dvs ett mått på den trygghet med vilken han säkrade sitt vidareavancemang.)

100m

Tävling	Omgång	Plac	Tid	Marginal

OS 2008	Försök	1	10.20	0.08
	Kvart	1	9.92	0.22
	Semi	1	9.85	0.20
	Snitt	1	9.99	0.17

VM 2009	Försök	1	10.20	0.22
	Kvart	2	10.03	0.16
	Semi	1	9.89	0.15
	Snitt	1.3	10.04	0.18

VM 2011	Försök	1	10.10	0.43
	Semi	1	10.05	0.15
	Snitt	1	10.08	0.29

*TOTALT*	*Snitt*	*1.1*	*10.03*	*0.20*

200m

Tävling	Omgång	Plac	Tid	Diff

OS 2008	Försök	2	20.64	0.22
	Kvart	1	20.29	0.14
	Semi	1	20.09	0.20
	Snitt	1.3	20.34	0.19

VM 2009	Försök	1	20.70	0.48
	Kvart	1	20.41	0.14
	Semi	1	20.08	0.44
	Snitt	1	20.40	0.35

VM 2011	Försök	1	20.30	0.36
	Semi	1	20.31	0.23
	Snitt	1	20.31	0.30

*TOTALT*	*Snitt*	*1.1*	*20.35*	*0.28*

Sammantaget handlar det alltså om 8+8 = 16 lopp, av vilka Bolt vunnit alla utom två. Marginalen (dvs tidsavståndet ned till "strecket" i heatet) snittar mellan två och tre tiondelar vilket motsvarar ungefär lika många meter i distans.

Dvs Bolt har agerat kontrollerat och utan risktagande helt i enlighet med gällande premisser. Det finns absolut ingenting av "mygel", "manipulation" eller annat som förknippas med ett begrepp som "läggmatch".

Sedan är det förstås helt sant att han inte går för fullt i de inledande omgångarna utan sparar det till finalerna. Men det är som sagt inte på något sätt moraliskt tveksamt eller jämförbart med en "läggmatch".