En ny spjutvärld?

Den gamla och den nya världen matchade intensivt på sommarens Diamond League-galor. Här i Oslo mötte "gamlingarna" Thorkildsen, Pitkämäki och Vesely "nya världens" Abdelrahman även på presskonferensen. (foto: Deca Text & Bild).

Traditionens makt har alltid varit stark i friidrotten såtillvida att - framförallt i hopp/kast - där vissa länder "alltid" varit starka i någon enstaka gren och vissa andra länder "alltid" svaga i samma gren. Detta trots att de aktiva hela tiden byts ut genom att generationer kommer och går.

Det kanske mest kända exemplet är Finland och spjut där traditionen sträcker sig över den organiserade friidrottens hela drygt hundraåriga historia in i nutiden: Av de 12 som gjort över 90 m med "nya" spjutet (det som infördes 1986) är tre från Finland, två från Tyskland och övriga spridda på sju andra länder.

Ett annat mått är att titta på utfallet av mästerskapen: I de 20 senste globala mästerskapen (VM/OS 1987-2013) har Finland tagit 14 medaljer, Tjeckien 10, Norge, Ryssland och Storbritannien 6 vardera. Men mer intressant är egentligen Finland haft 6 olika medaljörer - inget annat land mer än 2!

Man kan faktiskt också vidga begreppet till att de "små länderna" i norra Europa - förutom Finland gäller det Sverige, Norge, Lettland och i viss mån Estland - varit framgångsrika i spjut på ett sätt som inte står i rimlig proportion till befolkningsunderlaget.

Men ingenting är för evigt, spjut var historiskt också en "halv nationalsport" i Ungern men idag är detta land osynligt i grenen: Det 11 år gamla nationsrekordet är på 81.55 och ingen ungrare finns med på topp-100 i Europa 2014 (deras årsbästa är under 74 m!).

Det började för två år sedan

Men Europa som helhet har bibehållit sin fasta grepp om grenen. På de 20 senaste globala mästerskapen har man bara släppt ifrån sig två guld, ett silver och fyra brons. Men frågan är om vi nu börjar ana en ny världsbild: 2012 togs OS-guldet av Trinidad-Tobago, 2013 var Kenya sååå nära VM-bronset och världsbästa för 2014 toppas av Egypten före Kina!

Alltså fyra länder i total avsaknad av spjuttradition!

Keshorn Walcott tog OS-guld som 19-åring i London 2012. Kommer vi i framtiden att se det som starten för "Den nya spjutvärlden" eller som bara en udda tillfällighet? (foto: Deca Text & Bild)

Och det intressanta är de tre förstnämnda - Keshorn Walcott TTO, Julius Yego KEN och Ihab Abdelrahman EGY - inte är några "statistikkastare" utan alla tre har presterat högklassiga tävlingssäsonger i storinternationell konkurrens 2014 både placerings- och resultatmässigt:

Abdelrahman: Diamond League 1-7-1-5-7, Kontinentalcupen 1, Afrikanska mästerskapen 2, nio tävlingar på 83-89

Yego: Diamond League 4-2-10-4-4, Kontinentalcupen 4, Afrikanska mästerskapen 1, Samväldesspelen 1, nio på 82-84

Walcott: Diamond League 7-7-6-6-2, Kontinentalcupen 3, Samväldesspelen 2, sju på 82-85.

Då skall man dessutom veta att årets Diamond League-säsong dessutom bjöd på ett klart lyft standardmässigt: 2013 noterade tre kastare tillsammans 10 resultat på 84 eller bättre, 2014 noterade åtta olika kastare tillsammans 21 resultat på 84+!

Men hur är det då med Kinas Zhao Qinggang som vid Asiaden slog till med 89.15 och gick upp som tvåa på världsårsbästa? Jo, där är bilden en helt annan, han saknar helt egentliga meriter på global nivå.

Plötsligt händer det

Zhaos enda mästerskapsstart är 22:a platsen i kvalet på VM 2013, hans personliga rekord var tidigare 83.14 från hemmaplan 2013 och årsbästat låg på 81.18. Så det var chockartat att denne 29-åring sedan vid Asiaden skulle prestera serien 75.14 - 81.96 - 85.29 - X - 86.50 - 89.15! Sammanlagt alltså pers med sex meter och årsbästa med åtta meter!!

Nu var det fler som kastade anmärkningsvärt bra på Asiaden - 3:an-4:an-5:an satte all nya årsbästat med resp 2½, 1 och 4 meter - så (vind)betingelserna bör ha varit goda. Men spjutet Zhao kastade med var enligt bilderna inget annorlunda utan välbekanta Nordic Airglider Carbon.

Men frågan är om det var en once-in-a-liftetime-tävling för Zhao eller om det var genombrottet till en nyfunnen mycket högre nivå. Skall bli spännande att se om han kommer att göra några fler tävlingar redan nu i höst.

En intressant frågeställning är hur vanligt det är med den här typen av plötsliga jättelyft. Innan designen på 800g-spjuten ändrades 1986 - så att de inte längre kunde plana ut på slutet - var "flaxkast" (plötsliga pershöjningar med 4-5 meter) inte alldeles ovanliga, men nu är det svårt att komma på något exempel.

Var faktiskt i final redan på VM i Moskva i fjol, men det är ändå nu 2014 som Ihab Abdelrahman verkligen etablerat sig i världseliten. (foto: Deca Text & Bild)

Visst slog 25-årige Abdelrahman till med 89.21 i början på maj - då pers med över 5½ meter - men under resten av sommaren visade han som sagt fortsatt hög klass (bl a 87.10 som vinnare i Paris DL i juli) som bekräftade kapaciteten.

Samma kan man säga om 22-årige Patrik Bodéns världsrekord 89.10 från mars 1990. Det var då pers med 6.26 men senare i karriären gjorde han 88.24 och hade mängder med tävlingar på 85-86 meter.

Både Abdelrahman och Bodén hade alltså sina jättelyft i en säsongsupptakt men kunde sedan bekräfta "retroaktivt". Men för Zhao är bilden den motsatta: En rutinerad kastare som fyllt 29 år och som tidigare under säsongen med ett enda undantag hållit sig strax under 80m-linjen.

"Väl underbyggt" är regeln

Hur udda detta jättelyft är kan man se av nedanstående tabell för topp-25 genom tiderna. I tabellen redovisas förutom perset även näst-perset och 10:e bästa resultatet i karriären:

Pers	Namn	Nästpers	10:e	Diff 1	Diff 2

98.48	Jan Zelezny	95.66	92.12	2.82	6.36
93.09	Aki Parviainen	92.41	89.62	68	3.47
92.61	Sergej Makarov	90.87	89.31	1.74	3.30
92.60	Raymond Hecht	92.28	88.88	32	3.72
91.69	Kostas Gatsioudis	91.27	89.22	42	2.47
91.59	Andreas Thorkildsen	91.28	89.78	31	1.81
91.53	Tero Pitkämäki	91.33	89.32	20	2.21
91.46	Steve Backley	90.81	88.71	65	2.75
91.29	Breaux Greer	90.71	86.78	58	4.51
90.73	Vadim Vasilevskis	90.71	87.37	2	3.36

90.60	Seppo Räty	89.00	86.80	1.60	3.80
90.44	Boris Henry	89.38	88.10	1.06	2.34
89.21	Ihab Abdelrahman	87.10	83.59	2.11	5.62
89.16	Tom Petranoff	87.26	84.54	1.90	4.62
89.15	Zhao Qinggang	83.14	79.86	6.01	9.29
89.10	Patrik Bodén	88.24	85.15	86	3.95
89.02	Jarrod Bannister	84.76	82.25	4.26	6.77
88.90	Aleksandr Ivanov	87.73	85.18	1.17	3.72
88.84	Dmitrij Tarabin	86.23	83.47	2.61	5.37
88.75	Marius Corbett	88.40	83.90	35	4.85

88.70	Peter Blank	88.12	85.75	58	2.95
88.36	Mathias de Zordo	87.81	83.65	55	4.71
88.34	Viteszlav Vesely	88.11	86.45	23	1.89
88.24	Matti Närhi	87.88	84.24	36	4.00
88.23	Petr Frydrych	85.60	82.00	2.63	6.23

	andra aktuella toppnamn:
88.01	Antti Ruuskanen	87.79	85.07	22	2.94
87.63	Thomas Röhler	86.99	83.56	64	4.07
85.77	Keshorn Walcott	85.28	82.67	49	3.10
85.40	Julius Yego	84.92	83.00	58	2.40
84.61	Kim Amb	84.33	81.84	28	2.77

Tabellen visar tydligt att "flaxkast" nästan inte finns numera. Av de 25 bästa har 14 en "Diff 1" (dvs skillnad mellan pers och nästpers) på klart under metern och medianen för hela gruppen är 68 cm, vilket motsvarar inte ens 1 % av totallängden! Bara två ligger över tre meter och Zhao på dryga sex meter sticker verkligen ut.

Mönstret är likartat för "Diff 2" (dvs skillnaden mellan pers och tionde bästa resultatet). Medianen ligger under fyra meter (3.80 för att vara exakt) och 21 av av övriga 24 på topp-25 har en "Diff 2" som är lägre än Zhaos "Diff 1".

Inte bara världsrekordhållare utan också värd att rankas som världens främste spjutkastare någonsin! (foto: Deca Text & Bild)

Allt detta understryker hur svårt det har blivit att få till den där "superfullträffen". Den som - vid sidan av Zhao - lyckats bäst verkar faktiskt vara rekordhållaren Jan Zelezny. Trots sin långa karriär har han tredje högsta värdet på både "Diff 1" och "Diff 2" och ingen av de andra 90+ kastarna är i närheten.

Skulle man tänka bort världsrekordet skulle Zeleznys värden bli 12 resp 3.84, dvs ganska likvärdiga med de övriga toppkastarnas. Så det är inte så konstigt att dessa 98.48 känns som ett av de mest omöjliga världsrekorden.

För om världens odiskutabelt bäste (han har fyra tävlingar till bättre än genom-tiderna-2:ans pers) dessutom fått till en så bevisligen svårfångad superfullträff blir följden en stark "Beamon-känsla".

Anm: "Beamon-känsla" syftar på upplevelsen 1968 när Bob Beamon vid OS i Mexico City i ett svep höjde världsrekordet i längdhopp med 55 cm till 8.90.