Liten Finnkampshistoria:
Manlig medeldistans
Bakom suveräne Johan Rogestedt säkrade Jonas Leandersson och Johan Walldén en svensk trippel på 1500m i årets Finnkamp.
(foto: Deca Text & Bild)
Manliga medeldistanserna 800m och 1500m var en verklig "nyckelbransch" i den svenska totalsegern i Helsingfors 2014. Med 15-7 resp 16-6 svarade man för 18 pluspoäng åt laget vars totala segermarginal blev 23 poäng.
Men det var inte bara poängövervikten som gjorde loppen i år extra intressanta. Det fanns åtminstone tre historiska frågeställningar som aktualiserades:
1) Johan Rogestedt vann båda sträckorna. Hur många gånger har det hänt tidigare i Finnkampshistorien? När lyckades en svensk senast med detta?
2) Det blev alltså en svensk trippel på 1500m. Hur många gånger tidigare har det varit tripplar på 1500m? Har Sverige lyckats med detta tidigare?
3) Segertiderna blev 1:47.70 och 3:41.27. Visst känns dessa ovanligt snabba för Finnkampen? Hur många gånger har de egentligen varit bättre? När sprang någon senast ännu snabbare?
Dubbelvinnarna
Under årens lopp - Finnkampen hade ju sin premiär redan 1925 och har varit årlig sedan 1953 - är det många som dubblerat 800m och 1500m, men det är faktiskt ändå bara nio personer som klarat av att vinna båda distanserna samma år.
Det här är nämligen den kompletta dubbelvinnarhistorien:
År |
Namn |
Född |
Land |
800m |
1500m |
|
|
|
|
|
|
1950 |
Lennart Strand |
21 |
S |
1:52.3m |
3:50.6m |
1955 |
Olavi Vuorisalo |
33 |
F |
1:50.2m |
3:45.0m |
1958 |
Dan Waern |
33 |
S |
1:49.5m |
3:42.2m |
1959 |
Dan Waern |
33 |
S |
1:48.4m |
3:45.4m |
1960 |
Dan Waern |
33 |
S |
1:49.5m |
3:48.4m |
|
|
|
|
|
|
1961 |
Olavi Salonen |
33 |
F |
1:48.9m |
3:46.1m |
1962 |
Olavi Salonen |
33 |
F |
1:48.7m |
3:55.4m |
1965 |
Keijo Ceder |
41 |
F |
1:48.3m |
3:48.1m |
1970 |
Pekka Vasala |
48 |
F |
1:50.2m |
3:44.1m |
1971 |
Pekka Vasala |
48 |
F |
1:54.1m |
3:50.2m |
|
|
|
|
|
|
1984 |
Johnny Kroon |
60 |
S |
1:49.96 |
3:44.58 |
1985 |
Johnny Kroon |
60 |
S |
1:49.27 |
3:47.29 |
1986 |
Johnny Kroon |
60 |
S |
1:49.83 |
3:46.89 |
1999 |
Wilson Kirwa |
74 |
F |
1:48.21 |
3:42.63 |
2014 |
Johan Rogestedt |
93 |
S |
1:47.70 |
3:41.27 |
Som synes är det 5-4 till Finland i antal individer men ser man till antalet dubblar är det i stället svenskt övertag 8-7. Detta tack vare att både Dan Waern på 50-talet och Johnny Kroon på 80-talet lyckades tre gånger vardera.
Ser man till åldern för den första dubbeln ligger snittet på 24½ år med Lennart Strand på 29 och Johan Rogestedt på 21 som ytterligheterna.
En annan iakttagelse är den klara dominansen av uttalade 1500m-specialister som "gått ned" till 800m. Undantagen bland de tidigare är bara Keijo Ceder och Wilson Kirwa. För Johan Rogestedt står det väl fortfarande och väger litet, om än med viss fördel 800m.
Tripplarna
Även trippelvinsterna är en exklusiv historia. Här började historien visserligen inte 1925 utan först 1951 då det var premiär för tre-per-land upplägget. Men det innebär ändå att det genomförts 63 stycken sådana Finnkamper (ingen match 1952) - och ändå har vi sett endast fem 800m-tripplar och sju 1500m-tripplar:
År |
Land |
Plac |
Namn |
Tid |
|
|
|
|
|
800m |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1967 |
Sverige |
1 |
Ove Berg |
1:48.5m |
|
|
2 |
Kenth Andersson |
1:48.8m |
|
|
3 |
Ulf Högberg |
1:49.1m |
1980 |
Finland |
1 |
Jorma Härkönen |
1:51.22 |
|
|
2 |
Heino Lipsanen |
1:51.30 |
|
|
3 |
Jouni Kareinen |
1:51.75 |
1993 |
Finland |
1 |
Mikael Söderman |
1:51.46 |
|
|
2 |
Jarmo Kokkola |
1:51.47 |
|
|
3 |
Ari Suhonen |
1:51.70 |
1996 |
Sverige |
1 |
Urban Johansson |
1:51.23 |
|
|
2 |
Khaled Azerkan |
1:51.45 |
|
|
3 |
Martin Enholm |
1:51.48 |
2013 |
Sverige |
1 |
Johan Svensson |
1:48.67 |
|
|
2 |
Robin Rohlén |
1:49.30 |
|
|
3 |
Andreas Almgren |
1:49.46 |
|
|
|
|
|
1500m |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1967 |
Sverige |
1 |
Anders Gärderud |
3:41.2m |
|
|
2 |
Ulf Högberg |
3:44.6m |
|
|
3 |
Ove Berg |
3:45.8m |
1981 |
Finland |
1 |
Markku Laine |
3:40.98 |
|
|
2 |
Antti Loikkanen |
3:41.10 |
|
|
3 |
Jari Hemmilä |
3:42.19 |
1988 |
Finland |
1 |
Ari Suhonen |
3:53.88 |
|
|
2 |
Jari Venäläinen |
3:54.20 |
|
|
3 |
Jukka Savonheimo |
3:54.34 |
1989 |
Finland |
1 |
Mika Maaskola |
3:51.79 |
|
|
2 |
Jari Venäläinen |
3:52.57 |
|
|
3 |
Vesa Siivonen |
3:52.74 |
1993 |
Finland |
1 |
Ari Suhonen |
3:41.44 |
|
|
2 |
Sami Alanen |
3:41.90 |
|
|
3 |
Jari Venäläinen |
3:44.29 |
2004 |
Finland |
1 |
Jonas Hamm |
3:55.60 |
|
|
2 |
Jan-Erik Salo |
3:55.88 |
|
|
3 |
Anders Rockas |
3:56.11 |
2014 |
Sverige |
1 |
Johan Rogestedt |
3:41.27 |
|
|
2 |
Jonas Leandersson |
3:43.77 |
|
|
3 |
Johan Walldén |
3:44.76 |
På båda distanserna var det alltså först på "sextonde försöket" - alltså 1967 - som det blev en medeldistanstrippel. Men då blev det t o m en dubbel trippel - faktiskt historiens enda - genom att det var 3 x Sverige först på båda distanserna. Två löpare - Ulf Högberg och Ove Berg - var dessutom med i båda loppen.
Hur svårt det är att fixa en trippel på medeldistans understryks av tidsgapen. På 800m 16-13-13-3-17 år och på 1500m 16-14-7-1-4-11-10. En trippel sker alltså i stort endast en gång vart tionde år och om man ser till Sverige blir det alltså drygt dubbelt så glest (vårt minsta gap är 17 år!).
Därför är det inte så konstigt att nästan ingen aktiv varit med om mer än trippel. På 800m finns ingen alls som medverkat mer än en gång och på 1500m är Finlands Jari Venäläinen (3 gånger!) och Ari Suhonen (2 gånger) undantagen.
Senaste 800m-trippeln kom i fjol (2013) på Stockholms Stadion tack vare Johan Svensson, Robin Rohlén och Andreas Almgren.
(foto: Deca Text & Bild)
Bästa svenska tiderna
Nedan redovisas de allra snabbaste svenska Finnkampslöparna på 800m och 1500m "all-time":
Tid |
Plac |
Namn |
Född |
År |
|
|
|
|
|
800m |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:46.72 |
2 |
Martin Enholm |
65 |
1988 |
1:46.82 |
1 |
Åke Svenson |
53 |
1975 |
1:47.46 |
2 |
Torbjörn Johansson |
70 |
1994 |
1:47.70 |
1 |
Johan Rogestedt |
93 |
2014 |
1:47.76 |
5 |
Lennart Skoog |
64 |
1988 |
|
|
|
|
|
1:47.91 |
4 |
Kenneth Tholén |
69 |
1991 |
1:47.92 |
1 |
Johan Svensson |
89 |
2012 |
1:48.00 |
3 |
Rizak Dirshe |
72 |
2000 |
1:48.12 |
2 |
Andreas Almgren |
95 |
2014 |
1:48.13 |
4 |
Christer Skoog |
65 |
1989 |
|
|
|
|
|
1:48.25 |
2 |
Gunnar Ekman |
43 |
1973 |
1:48.3m |
3 |
Ulf Högberg |
46 |
1972 |
1:48.4m |
1 |
Dan Waern |
33 |
1959 |
1:48.39 |
2 |
Anton Asplund |
90 |
2009 |
1:48.42 |
3 |
Joni Jaako |
86 |
2009 |
|
|
|
|
|
1:48.49 |
3 |
Jan-Arne Nilsson |
51 |
1975 |
1:48.5m |
1 |
Ove Berg |
44 |
1967 |
|
|
|
|
|
1500m |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3:38.2m |
1 |
Ulf Högberg |
46 |
1974 |
3:39.48 |
1 |
Anders Gärderud |
46 |
1975 |
3:40.2m |
3 |
Gunnar Ekman |
43 |
1974 |
3:41.12 |
2 |
Björn Nilsson |
56 |
1977 |
3:41.27 |
1 |
Johan Rogestedt |
93 |
2014 |
|
|
|
|
|
3:41.51 |
3 |
Lars Ericsson |
57 |
1978 |
3:41.94 |
3 |
Dan Glans |
47 |
1979 |
3:41.95 |
2 |
Johnny Kroon |
60 |
1987 |
3:42.2m |
1 |
Dan Waern |
33 |
1958 |
3:42.25 |
4 |
Jonny Danielson |
64 |
1987 |
|
|
|
|
|
3:42.59 |
4 |
Sverker Svensson |
50 |
1973 |
3:42.75 |
4 |
Jan Persson |
61 |
1981 |
3:43.02 |
6 |
Göran Lundgren |
54 |
1978 |
3:43.05 |
5 |
Johan Engholm |
62 |
1987 |
3:43.07 |
2 |
Patrik Johansson |
72 |
1999 |
Tittar man på topp-15 är skillnaden mellan sträckorna vad gäller den historiska spridningen frapperande. Medan 1500m har en väldig koncentration till 70/80-talen - 12 av 15 tider gjordes då - är 800m ganska jämnt fördelat med tre vardera från 70-, 80-, 00- och 10-talen och två från 90-talet. Dessutom skall man veta att halva 10-talet ju fortfarande återstår.
Men hur kan över femtio år gamla resultat alls finnas kvar på en sådan här topplista? En delförklaring är förstås att Dan Waern var absolut världsklass då (1959 t ex rankades han som nr 2 i världen på 1500m) och att hans 3:38.6 på 1500m fortfarande ger 8:e plats på svenska genom-tiderna-listan.
Lagpoängen är det som gäller
Den viktigaste förklaringen är dock att i en tävling som Finnkampen - där löparnas uppdrag är optimering av lagets sammanlagda placeringspoäng - nästan alltid resulterar i lopp där (i frånvaro av harar) benägenheten att ta tidiga fartinitiativ är mycket låg. Alla vill ha krafter kvar till den avgörande spurten.
Mest extremt var det 2009 då loppet inleddes med två 80-sekundsvarv (12 s långsammare vid 800m än i det kvinnliga loppet!) och då Rizak Dirshe vann på 4:21.60! Men även bortsett från 2009 har segertiderna varit måttliga, exempelvis låg de på 3:51-3:55 under fem år i rad 2001-2005.
Finnkampen är alltså inte - och har heller aldrig varit - en tävling där man jagar tider utan fokus ligger på placeringar. Men samtidigt är frågan om det verkligen alltid är smartast för båda parter att satsa på ett spurtavgörande. För då är alla sex löparna med och fräscha ut på sista varvet. Det blir trångt och bökigt och små marginaler, dvs ganska lotteriartat.
Taktik är inte = passivitet
Att det ändå oftast blivit så beror på att inget av lagen upplever att de har ett så tydligt kapacitetsövertag att den bästa taktiken är att "springa ifrån", dvs att från början hålla en hastighet som man förmodar att motståndarna inte förmår att följa hela loppet.
På långdistans - där marginalerna är större och tiden att utöva taktiken längre - är ett sådant upplägg inte helt ovanligt, på medeldistans däremot alltså nästan icke existerande. Det vanligaste scenariot är i stället att allas grundplan är den defensiva "jag lägger mig tvåa-trea och avvaktar vad som händer".
Detta trots att initiativtagande - om det inte är dumdristigt - nästan alltid ger ett psykologiskt övertag. För om man styr skeendet från täten efter en plan försätter man konkurrenterna i en situation av osäkerhet, där de hela tiden måste improvisera sitt förhållningssätt till vad som händer.
Johan historiskt snabb
Som man ser listorna ovan blev tiderna för årets dubbelvinnare Johan Rogestedt bland de bästa även historiskt: Han går in som vår 4:e snabbaste någonsin på 800m och som vår 5:e snabbaste på 1500m! På 800m har ingen sprungit fortare på 20 år och på 1500m måste man söka sig nästan det dubbla - 37 år - bakåt för att hitta en bättre tid.
Om man vidgar referensramarna och inkluderar även de finländska löparna handlar det fortfarande om försvarliga tidsrymder: Senast någon var snabbare än 1:47.70 på 800m var Wilson Kirwa år 2000 och på 1500m överträffades 3:41.27 senast av Markku Laine 1981!
Varför blev då 2014 ett så snabbt Finnkampsår på manlig medeldistans? Jo, svaret ligger i att de svenska löparna medvetet satsade på att dra nytta av ett tydligt statistiskt övertag på pappret: På 800m skiljde 1.26 s mellan tredje svensk och första finländare (1:47.20 vs 1:48.46) och på 1500m 2.23 s (3:41.79 vs 3:44.02)!
PS. Rekordhållarna
Ulf Högbergs tid 3:38.2 från 1974 - dvs för fyrtio år sedan - är inte bara den bästa svenska tiden utan också bättre än alla finländska tider i Finnkampshistorien. Fast det är ändå inte det äldsta landskampsrekordet på medeldistans:/
Två år tidigare (1972) vann nämligen Pekka Vasala (som ett par veckor efter Finnkampen skulle ta OS-guld på 1500m) 800m på 1:44.5, vilket då var bara två tiondelar från det gällande världsrekordet!