Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Tisdag 19 mars 2024

Friidrott.se:s arkiv:
Resultat
Statistik

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se


Sarahs rekordlopp under lupp

 

av A. Lennart Julin


Sarah laddade upp för rekordet med en dryg månads höghöjdsträning här i Flagstaff, Arizona.
(foto: Deca Text & Bild)



Det är mycket förlåtligt att inte minnas när det senast sattes ett svenskt rekord på 10000m. För det hade faktiskt gått mer än ett kvarts sekel sedan senast när Sarah Lahti den 1 maj vid en tävling i Palo Alto, nära San Francisco, med sina 31:54.89 putsade bort ett par sekunder från det gällande rekordet.

För det rekordet hade stått sig ända sedan den 19 augusti 1990 då Midde Hamrin vid Finnkampen i Helsingfors sololöpte till 31:57.15. Och då var det nu gällande manliga rekordet - Jonny Danielssons 27:55.74 - dessutom redan drygt ett år gammalt.

Under dessa snart 26 år som passerat har Middes rekord heller aldrig varit det minsta hotat - om man bortser från att hon själv gjorde 31:58.25 bara tolv dagar senare på EM i Split. Ingen mer har sedan dess varit under 32:00 och faktiskt inte heller under 33:00!

Bästa efter-Midde-resultatet är Sara Romés 33:08 från 1995 och under de senaste 20 åren har ingen mer än Isabellah Andersson varit under 33:30. Under de senaste 14 åren är Hanna Bartholomew (33:50 år 2014) ensam i övrigt under 34:00. Så Sarah Lahtis under-32-lopp nu var verkligen någonting alldeles extra i det svenska historiska perspektivet.

Aktuella topp-10 genom tiderna


Visst hade Sarah visat en helt ny kapacitet under hösten och vintern på landsväg, i terräng och inomhus och visst hade hon själv då klarat uttalat att det var 10000m som gällde till sommaren. Men det handlade ju trots allt om en debut och 25 varv på bana är en annan utmaning - inte minst mentalt - än 10 km landsväg.

Platsen för debuten var ingen slump: "Payton Jordan Invitational" i månadsskiftet april/maj varje år i Palo Alto (där Stanford-universitetet ligger) är sedan många år tillbaka etablerad i friidrottsvärlden som det perfekta tillfället att på medel/lång - i synnerhet 10000m där tillfällena är så få - ordna kvaltiden för sommarens stora mästerskap:

Loppen går sent på kvällen när solen gått ned och vinden mojnat och allas ambition är att "göra tid" snarare än att ta skalper placeringsmässigt. Därför är inställningen att man hjälps åt efter bästa förmåga grundbulten i att så många sprungit så fort.

Utdelningen har också varit imponerande: Bland männen 11 tider under 27:15, 25 under 27:30 och 87 under 27:45, bland kvinnorna 12 under 31:00, 42 under 31:30 och 80 under 31:45. Tävlingsrekorden är 26:59 (Chris Solinsky 2010) resp 30:19 (Werknesh Kidane 2005).

Mikael Ekvall har visat vägen

Sarah är inte heller första svensk att vilja ta vara på denna möjlighet. Visserligen realiserades aldrig Mustafa Mohameds planer p g a skador men Mikael Ekvall har nu kört tre år i rad och gjort karriärens tre snabbaste milar: 28:48 för två år sedan, 28:31 i fjol och 28:48 igen i år - allt i B-heaten!

Debutanten Sarah placerades nu också i B-heatet, vilket nog trots allt var ganska lyckat även om hon till slut vann med överlägsna 16 sekunder. I A-heatet var tätupplägget från start med sikte inte på 32 minuter utan på 31 minuter, något som kom att kosta många av dem på slutet.

Sarah däremot fick en positiv upplevelse där hon kunde inleda i ett stabilt flyt av 77/78-rundor för att sedan själv från ca tio varv kvar köra 75/76:or plus en avslutande 71:a. Dessutom kunde hon springa ostörd kortaste vägen inne vid sargen i stort sett hela vägen. Varvningarna var nog mer inspirerande och vissa av dessa löpare gick t o m ut åt sidan när Sarah kom ikapp.

Sarahs (halv-)varvsschema

Passertiderna nedan är framplockade från webbsändningen. I några enstaka fall var kameravinkeln tyvärr sådan att man inte kunde fastställa Sarahs passertid på tiondelen när. c före tid markerar att tiondelen är något osäker. Och i fyra fall har i stället en interpolerad tid (= medelvärdet av passeringarna 200m före och 200m efter) angetts inom parentes.

(Anm: I arrangörens resultatlista redovisas - från någon typ av chipssystem - alla deltagarnas alla 400m-passeringar i tusendels (!!) sekunder. Tyvärr är dock dessa skenbart "exakta" tider för Sarah i flera fall fel med uppåt två hela sekunder!!)

 

  tid plac varv varv km
           
200m 38.3 7      
400m 77.8 6 77.8    
600m c1:56.9 6   78.6  
800m 2:35.1 6 77.3    
1000m 3:12.6 6   75.7 3:12.6
           
1200m 3:50.6 6 75.5    
1400m (4:28.9) 6   (76.3)  
1600m 5:07.3 6 76.7    
1800m c5:45.5 6   (76.6)  
2000m 6:23.4 3 76.1   3:10.8
           
2200m 7:01.7 3   76.2  
2400m (7:40.2) 3 (76.8)    
2600m 8:18.6 3   76.9  
2800m 8:57.5 3 (77.3)    
3000m 9:36.6 3   78.0 3:13.2
           
3200m c10:15.5 3 78.0    
3400m c10:54.8 3   78.2  
3600m 11:33.7 3 78.2    
3800m c12:12.9 3   78.1  
4000m 12:52.2 3 78.5   3:15.6
           
4200m (13:31.3) 3   78.4  
4400m 14:10.3 3 78.1    
4600m 14:49.4 3   78.1  
4800m 15:29.0 3 78.7    
5000m 16:07.7 2   78.3 3:15.5
           
5200m 16:46.8 2 77.8    
5400m 17:25.8 2   78.1  
5600m 18:04.6 2 77.8    
5800m 18:43.6 2   77.8  
6000m 19:22.6 2 78.0   3:14.9
           
6200m 20:01.5 1   77.9  
6400m 20:38.9 1 76.3    
6600m 21:16.4 1   74.9  
6800m 21:54.2 1 75.3    
7000m (22:32.1) 1   (75.7) (3:09.5)
           
7200m 23:09.9 1 75.7    
7400m 23:47.7 1   (75.6)  
7600m 24:25.2 1 75.3    
7800m c25:03.3 1   75.6  
8000m 25:40.7 1 75.5   (3:08.6)
           
8200m 26:18.3 1   75.0  
8400m 26:56.1 1 75.4    
8600m 27:34.3 1   76.0  
8800m 28:12.1 1 76.0    
9000m 28:50.3 1   76.0 3:09.6
           
9200m 29:28.1 1 76.0    
9400m 30:06.2 1   75.9  
9600m 30:43.6 1 75.5    
9800m 31:20.0 1   73.8  
10000m 31:54.9 1 71.3   3:04.6


Varvtiderna i tabellen visar oerhört tydligt Sarahs distinkta uppväxling när hon tog över strax efter 6000m-passeringen. Det handlade som synes om ett bestående tempolyft av ca två sekunder per varv!

Sarah Lahti vs Midde Hamrin


Ur tidningen Friidrott nr 12/1990 sid 12-13.


Sarah förbättrade alltså Midde Hamrins svenska rekord från 1990 med drygt två sekunder. Det kan därför vara intressant att jämföra uppläggen av deras resp lopp.

I tablån har vi också tagit med Middes EM-lopp samma år, där hon missade sitt eget rekord med bara någon sekund.

 

  Middes
rekord
Middes
EM
Sarahs
rekord
Diff
rekorden
         
1000m 3:13.4 3:13.4 3:12.6 –0.8
2000m 6:28.2 6:31.1 6:23.4 –4.8
3000m 9:40.4 9:42.1 9:36.6 –3.8
4000m 12:52.3 12:53.8 12:52.2 –0.1
5000m 16:04.2 16:03.9 16:07.7 +3.5
         
6000m 19:14.3 19:14.3 19:22.6 +8.3
7000m 22:24.8 22:26.8 22:32.1 +7.3
8000m 25:36.1 25:37.6 25:40.7 +4.6
9000m 28:47.5 28:48.9 28:50.3 +2.8
10000m 31:57.15 31:58.25 31:54.87 –2.3

 

Likheter och skillnader

I båda Middes lopp körde hon i täten i princip hela vägen och som synes höll hon väldigt jämna steg med sig själv: Skillnaden i passertider var som störst bara 2.9 s. Något som understryker att EM-loppet (som gav en slutlig 4:e plats) inte var någon djärv chansning fartmässigt.

Däremot är det stora skillnader mellan Midde och Sarah: Efter 2 km var Sarah 4.8 s före men efter 6 km var det fördel Midde med 8.3 s! Faktum är att Midde låg aningen före Sarah t o m så sent som vid klockringningen, men Sarah hade sedan en 2.3 s snabbare slutrunda.

Den enda likheten var "negativa splits", dvs att andra halvorna gick snabbare. Midde hade 16:04.2/15:53.0 i rekordet och 16:03.9/15:54.4 på EM. Fast medan Midde speedade upp ca tio sekunder var det alltså det dubbla för Sarah: 16:07.7/15:47.2!