Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se

Merafs väg till
10000m-rekordet


av A. Lennart Julin


Mission accomplished: Svenskt rekord med 15 sekunder
och dessutom nytt världsårsbästa! (foto: Ulf Friberg)

När man tänker "nytt svenskt rekord" tänker man - särskilt om det gäller en rejäl förbättring - att det måste ha varit en "perfekt dag" när precis allt blev optimalt. Så när Meraf Bahta den 5 maj sänkte 10000m-rekordet i ett svep med drygt femton sekunder borde det rimligen ha varit en sådan helt perfekt dag på "Cobb Track" vid Stanford-universitet i Palo Alto.

Men var det verkligen så? I den nedanstående analysen tittar vi närmare på de olika komponenter som påverkar den formella resultatnivån i en prestation.

Personliga dagsformen

En sak var uppenbart på topp och det var Merafs egen dagsform och det är förstås alltid den allra viktigaste komponenten. Frågan är om hon ens var lika bra den lysande sensommaren/hösten 2014 (före fotskadan på terräng-EM)? Men dagsformen är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för ett rekordresultat, betingelserna på tävlingen är också av stor betydelse.

Tävlingen

Sedan ett tjugotal år tillbaka är "Payton Jordan Invitational" runt månadsskiftet april/maj etablerad i det internationella friidrottsmedvetandet som det perfekta tillfället att göra topptider på just i synnerhet 10000m. Det är helt enkelt där och då som man skall fixa den där kvaltiden till VM eller OS.

Det var därför ganska typiskt att i årets kvinnliga 10000m-lopp fanns - förutom Sverige - tolv olika nationer representerade. Alla med löpare som var där primärt med inställningen att göra tid. Det blev alltså inget ängsligt positionstänkande utan samtliga ville helt enkelt springa fort utifrån de egna förutsättningarna.

Så "Payton Jordan" var verkligen "rätt" tävling för Meraf om hon ville testa sin 10000m-kapacitet på allvar.

Vädret

En anledning till att tävlingen blivit så populär är att vädret nästan alltid framåt senkvällen (när solen gått ned) blivit perfekt för långdistans, dvs vindstilla och en temperatur ett par snäpp under 20 grader. I år var det litet svalare, vilket inte gjorde så mycket, men också litet blåsigare, vilket var värre.

För på rakorna som hamnade i motvind skulle det vara mindre populärt att vara den som pushade farten framme i täten. Nu var det alls inga stormbyar, men om inte annat psykologiskt var vinden ett litet minus.

Startfältet

Från början var det planerat med två heat (Sarah Lahti sprang ju i B-heatet vid sitt rekordlopp förra året) men i ett ganska sent skede valde man att slå ihop till ett heat. Det innebar inte mindre än 36 tjejer på startlinjen.

Klar nackdel för Meraf som inte alls gillar att "slåss" om positionerna och effekten blev att när de två startgrupperna gick ihop på bortre lång låg Meraf - som dessutom tyvärr hade fått startpositionen längst in vid sargen - på sista plats med alltså 35 konkurrenter framför sig att ta sig förbi! 

Scenariet

Efter starten tillbringade Meraf faktiskt hela första halvan av loppet i ytterspår, i början på bana 2, sedan på gränsen mellan bana 1 och 2 och därefter långt ut på bana 1. Hon fick springa relativt ostört, men hon fick också springa en klart längre väg.

Om man räknar på att hon i snitt låg knappa metern längre ut än om hon kunnat hålla innerspår handlar det faktiskt om 5-6 meter per varv. På fem kilometers löpning innebär det en med 60-70 meter förlängd löpsträcka, vilket i sin tur motsvarar tio-femton sekunders löptid.

Men det fanns inget alternativ med tanke på att innerspåret ju var helt "fullsatt". Alternativen för Meraf hade ju varit att ligga kvar sist eller att själv köra framme i täten. Hade det som ursprungligen tänkt blivit två heat och inte ett hade ju varit hälften så trångt vilket definitivt hade gynnat Meraf.

Farthållningen

Farmme i täten var det lagom fart från början med varvtider på 75/76 sekunder, vilket var ett ca 31:30-upplägg. Men på slutet av den fjärde kilometern kom ett avsnitt där alla verkade tro att någon annan skulle dra och man var plötsligt uppe på ett par 79/80-rundor innan man insåg vart det var på väg att barka.

Meraf - vars enda tidigare 10000m-erfarenhet på bana var Finnkampsjoggen på 33:11 i fjol - fortsatte att avvakta. Men efter två tredjedelar av distansen kände hon sig mogen att ta initiativet och ganska snabbt var man bara tre kvar: Förutom Meraf USA:s Cragg och Etiopiens Gebreslase.

Meraf fortsatte att anföra de närmaste varven men de andra två hängde på och strax efter 8000m började Cragg köra. Meraf nöjde sig med att följa men på näst sista bortre lång gick hon fram igen och släppte sedan aldrig greppet.

Avslutningen!

Det var uppenbart att Meraf hade mycket gott om krafter kvar. Gebreslase släppte direkt och Cragg hakades av strax före klockringningen. 200m-tiderna förklarar: Efter fyra raka runt 37.5 speedade Meraf upp successivt med 36.0 - 35.3 - 33.7 - 33.5!

Meraf avslutade alltså med 2:55.8 - 2:18.5 - 67.2 - 33.5!

Mission accomplished!

Mellantidsschemat

I tabellen nedan har vi sammanställt Merafs 200m-passeringar från start till mål och utifrån dessa räknat fram varvtider och km-tider. Längst till höger har vi angivit motsvarande passeringar i det gällande svenska rekordeet som Sarah Lahti satte vid OS i Rio förra sommaren. Sista kolumnen redovisar hur mycket Meraf låg efter (plustider) resp före (minustider) Sarah vid resp mellantid.

För den som inte själv vill fördjupa sig i tabellens alla siffror går det bra att hoppa direkt till de sammanfattande kommentarerna som följer efteråt!


Anm: Passertiderna nedan är framplockade från webbsändningen och har en uppskattad osäkerhet av +/- 0.1 sekund. I några enstaka fall var kameravinkeln tyvärr sådan att man inte kunde fastställa Merafs passertid på tiondelen när. c före tid markerar sådan osäkerhet. Och i ett par fall har i stället en interpolerad tid (= medelvärdet av passeringarna 200m före och 200m efter) angetts inom parentes.

(OBS: I arrangörens resultatlista redovisas - från någon typ av chipssystem - alla deltagarnas alla 400m-passeringar i tusendels (!!) sekunder. Tyvärr är dock dessa skenbart "exakta" tider behäftade med signfikanta fel av varierande storlek, för Meraf mellan 0.1 och 2.3 sekunder!!).


  tid plac varv varv km Sarah OS diff
               
200m 40.5 36   -   37.2 +3.3
400m 79.3 c27 79.3     76.2 +3.1
600m 1:56.5 c12   76.0   1:53.4 +3.1
800m c2:35.0   75.7     2:30.5 +4.5
1000m 3:12.9 c15   76.4 3:12.9 3:07.2 +5.7
1200m 3:50.3   75.3     3:43.5 +6.8
1400m c4:27.9     75.0   4:20.5 +7.4
1600m 5:05.1   74.8     4:58.0 +7.1
1800m 5:43.5     75.6   5:35.6 +7.9
2000m 6:21.9 7 76.8   3:09.0 6:12.6 +9.3
               
2200m 6:59.0 8   75.5   6:50.1 +8.9
2400m 7:36.2 6 74.3     7:27.1 +9.1
2600m 8:13.6 6   74.6   8:05.0 +8.6
2800m 8:51.5 6 75.3     8:42.6 +8.9
3000m 9:29.4 5   75.8 3:07.5 9:21.1 +8.3
3200m 10:08.1 4 76.6     9:59.4 +8.7
3400m (10:48.1)     78.7   10:37.8 +10.3
3600m 11:28.0   79.9     11:16.5 +12.5
3800m 12:08.8     80.7   11:55.5 +13.3
4000m 12:47.4 c10 79.4   3:18.0 12:33.5 +13.9
               
4200m 13:24.7     75.9   13:10.9 +13.8
4400m 14:02.5 5 75.1     13:48.2 +14.3
4600m 14:40.3 5   75.6   14:25.6 +14.7
4800m 15:19.6 10 77.1     15:03.2 +16.4
5000m c15:56.4 8   76.1 3:09.0 15:40.6 +15.8
5200m 16:33.5 7 73.9     16:18.8 +14.7
5400m c17:10.3     73.9   16:57.4 +12.9
5600m 17:47.6 6 74.1     17:36.3 +11.3
5800m c18:25.1     74.8   18:14.5 +10.6
6000m 19:02.1 5 74.5   3:05.7 18:52.1 +10.0
               
6200m c19:38.5 4   73.4   19:29.6 +8.9
6400m 20:15.1 4 73.0     20:07.4 +7.7
6600m 20:51.5 1   73.0   20:45.3 +6.2
6800m 21:29.3 2 74.2     21:23.2 +6.1
7000m c22:06.1 1   74.6 3:04.0 22:01.7 +4.4
7200m 22:43.2 1 73.9     22:40.4 +2.8
7400m 23:19.6 1   73.5   23:19.0 +0.6
7600m 23:56.7 1 73.5     23:57.3 -0.6
7800m 24:33.4 1   73.8   24:36.0 -2.6
8000m 25:10.0 1 73.3   3:03.9 25:14.2 -4.2
               
8200m 25:48.2 3   74.8   25:52.2 -4.0
8400m 26:24.6 3 74.6     26:30.4 -5.8
8600m 27:02.3 3   74.1   27:08.0 -5.7
8800m 27:39.9 3 75.3     27:45.3 -5.4
9000m (28:17.3) 3   75.0 3:07.3 28:22.6 -5.3
9200m 28:54.6 3 74.7     28:59.6 -5.0
9400m 29:30.6 1   73.3   29:35.8 -5.2
9600m 30:05.9 1 71.3     30:10.9 -5.0
9800m 30:39.6 1   69.0   30:50.8 -11.2
10000m 31:13.1 1 67.2   2:55.8 31:28.5 -15.4


Merafs upplägg

* Tre kilometrar sticker ut: Den litet avvaktande första (3:12.9), den fjärde när ingen ville dra (3:18.0) och den blixtrande sista (2:55.8)
* Halvorna alltså 15:56.4 - 15:16.7, dvs 40 sekunder snabbare "på hemvägen".
* Avslutningen 15:16.7 - 9:07.0 - 2:55.8.

Meraf vs Sarah

Jämförelsen med Sarahs rekordlopp är intressant:
Under den första halvan växer Sarahs fördel ganska stadigt upp till drygt 15 sekunder, Sedan vänder trenden och efter tre fjärdedelar (7500m) tar Meraf över och bygger upp ett övertag som stabiliseras på ca 5 sekunder ända fram till klockringningen.

Men i mål är det sedan alltså 15 sekunders övertag för Meraf, vilket innebär att hon tar ca 10 sekunder bara där. Kan det stämma?

Jo, men det finns en förklaring vid sidan av Merafs blixtrande finish: I OS-loppet lurades Sarah att spurta ett varv för tidigt för att sedan vid sin förmodade målgång informeras om att hon skulle springa ett varv till. Så 71.3 följdes av 77.6. Med rätt info hade det förmodligen blivit ca 75 + 71, dvs ett par-tre sekunder mindre tapp totalt.

Jämförelsen visar också hur mycket av "storyn" på 10000m som man missar om man bara tittar på sluttiderna. Den här gången förvandlades alltså ett underläge med 15 sekunder halvvägs till ett lika stort övertag vid målgång.