Simon Pettersson:
VM-finalist i landslagsdebuten

av A. Lennart Julin

foto: Deca Text & Bild (om ej annat anges)

Förutom Daniel Ståhl finns det ingen svensk diskuskastare som någonsin
kastat längre i ett internationellt mästerskap än de 63.69 som Simon
nu noterade i kvalet i London!

Att debutera i seniorlandslaget är något som nästan alltid sker litet i skymundan som t ex tredjesvensk i en Finnkampsgren. Men det finns undantag från denna synnerligen logiska "regel" och det mest extrema och osannolika är väl att debuten skulle ske på ett VM.

Men detta har ändå hänt åtminstone en gång och det var i somras vid VM i London.

Nej, det gällde inte 17-åringen Mondo Duplantis - som debuterade redan i Finnkampen 2015 (3:a och bäste svensk!). Och nej, det gällde inte heller Hanna Hermansson vars första start i landslagsdräkten var Finnkampen 2016 (2:a bakom Lovisa Lindh på 800m).

Den som började direkt på den högsta globala nivån var i stället diskuskastaren Simon Pettersson. Och det blev dessutom långtifrån någon "kul att ha fått vara och se och lära"-debut eftersom Simon gick till final genom att komma 7:a i tidernas tuffaste VM-kval!

Inte uppskattning efter förtjänst

Den insatsen av Simon var den mest underskattade av alla de svenska i London. Framförallt blev det förstås så därför att den kom i skuggan av Daniel Ståhls kamp i den absoluta toppen.

Fakta som ger perspektiv på Simons insats:

* Londonkvalet var det mest högklassiga i hela VM-historien. Det krävdes 63.23 för att bli topp-12 och gå vidare till final. Det skall jämföras med att finalstrecket under historiens femton tidigare VM hamnat som högst på 62.79 och att det under senaste sju VM:n varierat mellan 62.29 och 62.72!

Men nu "drogs repet" alltså halvmetern högre och fyra man som kastade längre än det tidigare "rekordet" 62.79 slogs alltså ut i kvalet.

22:a på pappret, 7:a i verkligheten

* Simon gick in i kvalet som nr 22 på årsbästa och blev alltså ändå 7:a, dvs han besegrade 15 av 22 när det gällde. Noteras skall att bara sex man klarade direktgränsen (64.50) så det innebar att ingen av de 15 besegrade hade kunnat "ta det lugnt".

* Hur tufft det var visas av att belgaren Philip Milanov (silver VM 15 och EM 16, 1-3-4-3 i sina fyra Diamond League tidigare under sommaren) tillhörde de utslagna. Bland de av Simon i kvalet besegrade fanns ytterligare fyra medaljörer och sju topp-8-placerade från tidigare globala mästerskap.

* Medan Simon alltså var total debutant i mästerskapssammanhang fanns det rutin i överflöd hos de flesta av konkurrenterna. 26 av 31 konkurrenter hade gjort minst ett VM eller OS tidigare och av de resterande fem hade tre varit med på globala juniormästerskap. De två som i likhet med Simon var fullständiga nykomlingar på världsscenen slutade 27:a resp 30:e i kvalet.

I finalen sedan blev det en 11:e plats för Simon - dock före den superrutinerade Gerd Kanter.

Tufft att få chansen

Men hur var en sådan VM-debut möjlig för "rookien" Simon? Varför hade han inte någon tidigare bakgrund i seniorlandslaget? Svaret på den frågan har två delar:

För det första var Simon från början inriktad på mångkamp och det var först som 18-åring som han inledde satsningen på specifikt diskus. Så han hann helt enkelt aldrig bli aktuell för något JVM.

För det andra har det vait extremt svårt att ta sig in i diskuslandslaget i konkurrensen med Daniel Ståhl, Axel Härstedt, Niklas Arrhenius och Leif Arrhenius. Säkerhet en bit över 60 har i flera år varit ett minimkrav för att ta en av de tre platserna i Finnkampen.

I början på september - ett par veckor efter VM - kom så äntligen Finnkampsdebuten.
Den gav en andraplats som verksamt bidrog till den femte raka svenska trippeln
i manlig diskus!

Den blågula konkurrensen innebar dessutom att dörren till Diamond League var i princip stängd. När en arrangör vill ha 8 - max 10 - kastare till sin tävling och man redan har en svensk (Daniel) given blir det tufft utan tidigare meriter. Bauhausgalan kunde kanske få med en till, men i somras var den platsen förstås vikt för OS-finalisten Axel Härstedt.

Under radarn, men ...

Så utan möjlighet att komma in i de största tävlingarna flög Simon "under radarn" internationellt före VM. Utflykterna utanför Sverige inskränkte sig till fyra tävlingar i Estland och ett par i Tyskland.

Men den som gav sig tid att titta litet närmare på Simons prestationer såg den starka underbyggnad som fanns till toppnoteringarna. Han var något av en "62m-maskin" oberoende av när och var tävlingarna gick. Och som framgick ovan: Just 62-och-någonting har faktiskt alltid varit finalmässigt på ett VM (fram till i somras).

Alla tävlingar 2017

64.88	1	Södertälje	6.6		6488	6200	6249	6215	X	X
64.84	2	Helsingborg	25.8	SM	6035	5963	6262	6101	6284	6484
64.77	3	Wiesbaden, GER	13.5		6297	5872	6126	X	X	6477
64.17	2	Göteborg/S	11.7	FGP	5988	X	6261	6417	X	X
63.69	3 Q2	London, GBR	4.8	VM	6043	X	6369
63.67	2	Malmö/S-K	1.5		5963	6305	X	X	5947	6367
63.39	1	Växjö/A	14.6		6140	6000	6339	X	X	X
63.15	1 A	Bottnaryd	1.7		6035	6006	6136	6148	6315	6224
63.03	1	Växjö/A	19.7		5900	5740	6189	6303	6130	X
63.00	1	Helsingborg	9.7		6053	X	6300	6241	X	X

62.87	1	Tartu, EST	4.6		6287	5869	5908	X	5926	5956
62.78	1	Malmö/He	23.5		6058	6278	X	6000	5997	5971
62.78	4	Pärnu, EST	19.8		6028	5956	6278	6188	6248	6117
62.74	1 B	Halle, GER	20.5		5137	5854	6274	X	X	X
62.72	2	Göteborg/U	2.7		5831	6272	6225	6204	6232	X
62.38	1	Göteborg/S	10.6	FCh	X	6081	X	6238	6154	X
62.24	1	Växjö/A	29.4		X	6224	X	X	X	5900
62.03	1	Malmö/S-K	21.6		O	O	O	O	O	X
61.91	4	Sollentuna	29.6	FGP	6190	5921	6019	6191	6063	6152
61.82	2	Stockholm/S	3.9	vFIN	5984	X	6182	X	X	X

61.01	1	Tallinn, EST	2.6		X	6042	6101	X	5928	X
60.91	2	Borås	7.7	LagSM	5916	5951	6025	X	5989	6091
60.79i	2	Växjö/Ti	20.7		5772	6001	X	5833	6079	5978
60.73	1	Uppsala/K	18.6		5768	5885	5832	X	6073	5957
60.65	4	Karlstad	25.7	FGP	X	5924	5974	X	6065	5973
60.60	com	Uppsala/G	5.9		5892	6000	6034	6060
60.39	11	London, GBR	5.8	VM	5558	6039	X
59.80	1	Tallinn, EST	31.5		X	5701	X	5796	5980	X
59.62i	2	Växjö/Ti	4.3		5962	X	5783	X	5797	5945
58.66	com	Karlstad/M	9.9		O	X	X	O

Totalt alltså 30 tävlingsstarter fördelade mellan 4 mars och 9 september. Som mest intensivt var det när VM-kvalet 65.00 jagades: 15 tävlingar under 50-dagarsperioden 2 juni till 20 juli!

Värt notera: De fem bästa tävlingarna är spridda från mitten av maj till slutet av augusti och alla hade högklassig konkurrens: SM, VM och en FGP plus Södertälje (2:an Axel Härstedt 63.71) och Wiesbaden (6:an 62.91).

Årets näst längsta - bara 4 cm från perset - kom här på SM i Helsingborg.
Simons 64.84 är också ett resultat som på Friidrotts-SM
historiskt bara överträffats av Daniel Ståhl (2016 och 2017)!

Tre åren som 60 m-kastare

För att få rätt perspektiv på 2017 måste man förstås ha jämförelsematerial. Här nedan presenteras därför Simons kompletta säsonger de tre senaste åren, dvs från och med att han som 21-åring första gången överträffade 60 meter.

	2015	2016	2017

1	60.25	63.10	64.88
	59.01	62.06	64.84
	58.67	61.93	64.77
	58.05	61.77	64.17
5	57.98	60.87	63.69
	57.27	60.72	63.67
	57.15	60.28	63.39
	57.07	60.28	63.15
	56.65	60.20	63.03
10	56.51	60.15	63.00
	55.65	60.03	62.87
	55.64	59.88	62.78
	55.62	59.84	62.78
	55.56	59.49	62.74
15	55.52	59.29	62.72
	55.42	59.08	62.38
	55.30	58.86	62.24
	55.14	58.78	62.03
	55.13	58.37	61.91
20	55.00	58.59	61.82
		58.53	61.01
		58.02i	60.91
		57.61	60.79i
		57.53	60.73
25		57.44	60.65
		57.38	60.60
		57.38	60.39
		57.02i	59.80
		56.58	59.62i
30		56.40	58.66
		55.82

Snitt
topp-5	58.792	61.946	64.470
topp-10	57.861	61.136	63.859
topp-20	56.6235	60.2015	63.143

Utvecklingen har som synes varit snabb med en nivåhöjning på ca tre meter per år. Typiskt är att 20-bästasnittet 2016 matchar perset 2015 och att 20-bästasnittet 2017 matchar perset 2016!

63.10 här på JSM i Hässleholm 2016 var personbästat när 2017 började. Under 2017 hamnade snittet på Simons 20 bästa tävlingar alltså fyra cm högre!

Men kanske ännu mer betydelsefullt när man skall bedöma "nivå" är inte de längsta kasten i varje enskild tävling utan den underbyggnad som finns "gömd" i kastserierna.

I diagrammet här nedanför har antalet kast över 60-61-62-63-64 meter sammanställts årsvis för 2015 (grönt), 2016 (blått) och 2017 (gult).

Totalt var det alltså ett 60m-kast för två år sedan, 16 kast i fjol och 70 kast i år - en minst sagt explosiv utveckling. Och epitetet "62m-maskin" illustreras tydligt av diagrammet: En ökning från totalt två sådana kast 2016 till inte mindre än 32 ett år senare. Dvs i snitt mer än ett per tävling.

Blågul dubbelseger på Europacupen kast i portugisiska Leiria i början av mars 2018. Trots att Daniel noterade hela 66.81 var avståendet till Simon det minsta hittills - bara 100 cm - under deras totalt en bit över trettio inbördes möten! (foto: Global Throwing).

Och att döma av hur det här året inletts av Simon fortsätter utvecklingen under 2018: Först två meter längre inomhus än förra vintern och sedan tre kast över 64 toppat av nya perset 65.81 för andraplats bakom Daniel Ståhl vid Europacupen kast!