Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Tisdag 19 mars 2024

Friidrott.se:s arkiv:
Resultat
Statistik

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se


Bubka fortfarande 6m-kung,
men ....


av A. Lennart Julin




Man kan fundera över om Sergej Bubka när han efter prisutdelningen på UVM 2015 i Colombia leende poserade för den här bilden med den synbart mer allvarstyngde
15-årige vinnaren kunde föreställa sig att denne redan 4½ år
senare skulle vara den person som hoppat allra högst någonsin?
(foto: Deca Text & Bild)


För sex år sedan publicerade friidrott.se en artikel om stavhoppets 6m-historia med rubriken "Bubka - först, bäst och yngst" (se länk i högerspalten). Men det var då det.

För som vi vet har det hänt en hel del i stavhoppsvärlden de senaste åren och Bubka är inte längre vare sig bäst eller yngst. 
Så det finns anledning att presentera en uppdatering av det historiska läget i "6m-klubben".

 

Det allra första som förändrade Bubkas status som nr 1 i alla avseenden hände redan en dryg månad efter att artikeln publicerats: Den 15 februari 2014 vid Bubkas egen stavgala hemma i Donetsk klarade fransmannen Renaud Lavillenie 6.16 och därmed överträffade han Bubkas "totalpers" - tillika världsrekord - med 1 cm.

En förbättring som faktiskt kom litet oväntat. Lavillenie hade visserligen klarat "dröm-6" första gången redan 2009 men på de 4½ år som sedan passerat hade han klarat höjden bara tre gånger ytterligare.

Nu i januari 2014 hade Lavillenie dock persat två gånger - 6.04 hemma i Rouen och 6.08 i polska Bydgoszcz - men de efterföljande försöken på 6.16 hade ändå inte varit ens nära att vara nära.


Lavillenies fullträff

Dessutom: Inför första rekordförsöket i Donetsk hade fransmannen behövt tre försök på 6.01. Men i första på 6.16 stämde plötsligt allting och Lavillenie inte ens snuddade vid ribban.

Den formtoppen kom dock att visa sig kortvarig och faktum är att Lavillenie - även om han fortsatte att rada upp 6m-tävlingar de närmaste åren efteråt - aldrig lyckats hoppa högre än 6.05 sedan dess.

Ser man till nästpers är det alltså 6.08i för Lavillenie medan Bubka bakom 6.15i i karriären hade samlat ihop elva (11) tävlingar (sex ute, fem inne) på 6.09-6.14! Så även om Bubka förlorat rekordet till Lavillenie blev fransmannen aldrig något hot mot Bubkas status som grenens "GOAT" (= Greatest of all-time"), dvs historiens bästa stavhoppare.

Från det att Bubka sprängde "drömgränsen" den 13 juli 1985 fram till artikeln i januari 2014 hade "6m-klubben" fått ytterligare 17 medlemmar (räknat på alla slags tävlingar, dvs både inne och ute och både på arena och "på torg", dvs på provisoriska banor "ute på stan"). Det gav ett snitt på ca 0.6 nya per år.


Få förunnat att kunna hoppa så högt!

Så Bubka utlöste verkligen ingen "ketchupeffekt" av den typ som idrottspsykologer så gärna pratar om. Det var uppenbart primärt de fysisk/tekniska kraven på hopparna och inte en "mental spärr" som gjorde att 6m-hopp fortsatte att vara något väldigt exklusivt.

Särskilt som inget hände trots att stavtillverkarna förstås hela tiden försökte utveckla stavarna. Stav blev en uttalad materialsport när glasfiberstavarna revolutionerade grenen i början på 1960-talet, men sedan 1980-talet har uppenbart materialet inte förbättrats på ett sätt som märkbart påverkat toppnivån resultatmässigt.

Typiskt är också att så sent som under de sex åren 2010-2015 tillkom en enda ny 6m-hoppare, vilket för den perioden gav ett snitt på ynka 0.16 per år! Sedan blev det litet bättre fart på nyproduktionen med två nya per år 2016, 2017 och 2018 - innan det i fjol återigen blev noll trots att 2019 ju på toppen var ett lysande stavår.



2019 års odiskutabla topptrio är färska medlemmar i 6m-klubben med entré
2018 (Mondo) resp 2017 (Kendricks och Lisek). (foto: Deca Text & Bild)

 

6m-klubben i kronologisk ordning


res namn född   land plats datum
             
6.00 Sergej Bubka  4.12.1963   URS Paris, FRA 13. 7.1985
6.00i Radion Gataullin 23.11.1965   URS Leningrad, URS 22. 1.1989
6.00 Okkert Brits 22. 8.1973   RSA Sestriere, ITA 29. 7.1995
6.01 Igor Trandenkov 17. 8.1966   RUS Sankt Peterburg, RUS 4. 7.1996
6.00 Maksim Tarasov 2. 12.1970   RUS Nice, FRA 16. 7.1997
             
6.00 Tim Lobinger 3. 9.1972   GER Köln, GER 24. 8.1997
6.00 Dmitri Markov 14. 3.1975   BLR Auckland, NZL 20 .2.1998
6.00 Jeff Hartwig 25. 9.1967   USA Saint Denis, FRA 4. 6.1998
6.00i Jean Galfione 9. 6.1971   FRA Maebashi, JPN 6. 3.1999
6.00i Danny Ecker 21. 7.1977   GER Dortmund, GER 11. 2.2001
             
6.00 Toby Stevenson 19.11.1976   USA Modesto, CA 8. 5.2004
6.01 Tim Mack 15. 9.1972   USA Monaco, MON 18. 9.2004
6.00 Paul Burgess 14. 8.1979   AUS Perth, AUS 25. 2.2005
6.00 Brad Walker 21. 6.1981   USA Jockgrim, GER 19. 7.2006
6.00 Steve Hooker 16. 7.1982   AUS Perth, AUS 27. 1.2008
             
6.01 Jevgenij Lukjanenko 23. 1.1985   RUS Bydgoszcz, POL 1. 7.2008
6.01 Renaud Lavillenie 18. 9.1986   FRA Leiria, POR 21. 6.2009
6.01& Björn Otto 16.10.1977   GER Aachen, GER 5. 9.2012
6.00i Shawn Barber 27. 5.1994   CAN Reno, NV 15. 1.2016
6.03 Thiago Braz 16.12.1993   BRA Rio de Janeiro, BRA 15. 8.2016
             
6.00i Piotr Lisek 16. 8.1992   POL Potsdam, GER 4. 2.2017
6.00 Sam Kendricks 7. 9.1992   USA Sacramento, CA 24. 6.2017
6.05 Armand Duplantis 10.11.1999   SWE Berlin, GER 12. 8.2018
6.00 Timor Morgunov 12.10.1996   RUS Berlin, GER 12. 8.2018


Det skrevs stavhistoria den 12 augusti 2018 på Olympiastadion när världen för första gången fick uppleva att två hoppare på samma tävling gjorde sina resp första 6-metare. Så gamle mästaren Lavillenie fick trots sina 5.95 nöja sig med bronset bakom Mondo och Morgunov! (foto: Deca text & Bild)



Intressant är att om man jämför de tre senaste decennierna så blir siffrorna 7 nya på 90-talet, 8 på 00-talet och 7 på 10-talet! En stabilitet som understryker det som sagts ovan om att att det inte skett någon signifikant materialutveckling i "modern tid".

Utifrån det underlaget är förstås den logiska prognosen för 20-talet att det också då blir knappt tio nya. Men det finns tecken på att det skulle kunna bli betydligt fler:

Som vi redan tidigare uppmärksammat är det nämligen något speciellt med Mondos årgång 1999 som var den bästa juniorkullen någonsin. Kan 99:orna omsätta det utgångsläget också som seniorer kan det bli en extra dos 6m-hoppare under 2020-talet.

 

70-talisterna flest - än så länge

Ett annat perspektiv på spridningen över tiden får man om man utgår från hopparnas födelseår i stället vilket år de lyckades första gången. Då blir bilden inte lika väl balanserad: 4 st 60-talister, 10 st 70-talister, 4 st 80-talister och (hittills) 6 st 90-talister.

Här sticker 70-talisterna ut kraftigt genom att faktiskt stå för över 41% av "6m-klubben" mot bara ca 17% för 80-talisterna. Vad gäller 90-talisterna är det förstås för tidigt att göra bokslut, de yngsta av dem har ju bara precis lämnat tonåren.

Ser man till nationsfördelningen så visar det sig att sju man fostrats i USA (USA-kvintetten plus Barber och Duplantis), att fem man fostrades i det gamla Sovjet (URS-arna plus ryssarna Trandenkov och Tarasov plus Markov) och att i övrigt det är bara Tyskland (tre) och Frankrike och Australien (vardera två) som fått fram mer än en 6m-hoppare.


Jublet över första "dröm-6" underströk att han nog verkligen är född till
att flyga - t o m utan stav! (foto: Deca Text & Bild)


 

6m-klubben efter ålder vid inträdet


år mån dag namn född   land plats datum
                 
18 9 2 Armand Duplantis 10.11.1999   SWE Berlin, GER 12. 8.2018
21 7 9 Sergej Bubka 4.12.1963   URS Paris, FRA 13. 7.1985
21 7 19 Shawn Barber 27. 5.1994   CAN Reno, NV 15. 1.2016
21 10 0 Timor Morgunov 12.10.1996   RUS Berlin, GER 12. 8.2018
21 11 7 Okkert Brits 22. 8.1973   RSA Sestriere, ITA 29. 7.1995
                 
22 7 30 Thiago Braz 16.12.1993   BRA Rio de Janeiro, BRA 15. 8.2016
22 9 3 Renaud Lavillenie 18. 9.1986   FRA Leiria, POR 21. 6.2009
22 11 6 Dmitri Markov 14. 3.1975   BLR Auckland, NZL 20. 2.1998
23 1 30 Radion Gataullin 23.11.1965   URS Leningrad, URS 22. 1.1989
23 5 8 Jevgenij Lukjanenko 23. 1.1985   RUS Bydgoszcz, POL 1. 7.2008
                 
23 6 21 Danny Ecker 21. 7.1977   GER Dortmund, GER 11. 2.2001
24 5 19 Piotr Lisek 16. 8.1992   POL Potsdam, GER 4. 2.2017
24 9 17 Sam Kendricks 7. 9.1992   USA Sacramento, CA 24. 6.2017
24 11 21 Tim Lobinger 3. 9.1972   GER Köln, GER 24. 8.1997
25 0 28 Brad Walker 21. 6.1981   USA Jockgrim, GER 19. 7.2006
                 
25 6 11 Paul Burgess 14. 8.1979   AUS Perth, AUS 25. 2.2005
25 6 11 Steve Hooker 16. 7.1982   AUS Perth, AUS 27. 1.2008
26 7 14 Maksim Tarasov 2. 12.1970   RUS Nice, FRA 16. 7.1997
27 5 19 Toby Stevenson 19.11.1976   USA Modesto, CA 8. 5.2004
27 8 25 Jean Galfione 9. 6.1971   FRA Maebashi, JPN 6. 3.1999
                 
29 10 17 Igor Trandenkov 17. 8.1966   RUS Sankt Peterburg, RUS 4. 7.1996
30 9 10 Jeff Hartwig 25. 9.1967   USA Saint Denis, FRA 4. 6.1998
32 0 3 Tim Mack 15. 9.1972   USA Monaco, MON 18. 9.2004
34 10 20 Björn Otto 16.10.1977   GER Aachen, GER 5. 9.2012


Efter 33 år som "yngste 6m-hoppare någonsin" blev alltså Sergej Bubka av med den titeln den där magiska augustikvällen på Berlins Olympiastadion 2018. Men han var faktiskt illa ute redan 2½ år tidigare när Shawn Barber klarade 6.00 i Reno i januari 2016 - Barber var som synes alltså bara 10 dagar äldre!

Medianåldern hamnar på 24 år och 7 månader vilket stämmer bra med den etablerade tumregeln generellt i den moderna friidrottens alla grenar att det för de allra flesta tar till 24/25-årsåldern innan man hunnit träna sig upp till den nivå som krävs för att kunna hävda sig i storinternationella seniorsammanhang.

De som likt Mondo slår igenom redan i tonåren är alltså undantagen och de som likt Kendricks och Lisek kliver fram på allvar som 24-åringar är regeln!


Världens meste 6m-hoppare tillsammans med världens näst meste 6m-hoppare!
(foto: Deca text & Bild)

 

6m-klubben efter antal 6m-tävlingar


total namn född   land ute inne år första senaste
                   
44 Sergej Bubka 4.12.1963   URS 28 16 13 1985 1997
17 Renaud Lavillenie 18. 9.1986   FRA 4 13 6 2009 2016
8 Armand Duplantis 10.11.1999   SWE 3 5 3 2018 2020
7 Radion Gataullin 23.11.1965   URS 3 4 3 1989 1994
7 Maksim Tarasov 2.12.1970   RUS 6 1 2 1997 1999
                   
7 Jeff Hartwig 25. 9.1967   USA 5 2 4 1998 2002
5 Steve Hooker 16. 7.1982   AUS 1 4 3 2008 2010
4 Sam Kendricks 7.9.1992   USA 3 1 3 2017 2020
3 Okkert Brits 22. 8.1973   RSA 3 0 2 1995 1996
3 Brad Walker 21. 6.1981   USA 3 0 2 2006 2008
                   
3 Piotr Lisek 16. 8.1992   POL 2 1 2 2017 2019
2 Tim Lobinger 3. 9.1972   GER 2 0 2 1997 1999
2 Dmitri Markov 14. 3.1975   BLR 2 0 2 1998 2001
1 Igor Trandenkov 17. 8.1966   RUS 1 0 1 1996 1996
1 Jean Galfione 9. 6.1971   FRA 0 1 1 1999 1999
                   
1 Danny Ecker 21. 7.1977   GER 0 1 1 2001 2001
1 Toby Stevenson 19.11.1976   USA 1 0 1 2004 2004
1 Tim Mack 15. 9.1972   USA 1 0 1 2004 2004
1 Paul Burgess 14. 8.1979   AUS 1 0 1 2005 2005
1 Jevgenij Lukjanenko 23. 1.1985   RUS 1 0 1 2008 2008
                   
1 Björn Otto 16.10.1977   GER 1 0 1 2012 2012
1 Shawn Barber 27. 5.1994   CAN 0 1 1 2016 2016
1 Thiago Braz 16.12.1993   BRA 1 0 1 2016 2016
1 Timor Morgunov 12.10.1996   RUS 1 0 1 2018 2018


Sergej Bubka är alltså inte längre bäste eller yngste 6m-hoppare men statusen som förste 6m-hoppare kommer han förstås aldrig att förlora. En titel som han desutom innehar och kan räkna med att behålla i åtminstone några år till är den som meste 6m-hopparen!

För i dagsläget är han som synes fortsatt i fullständig särklass vad gäller omfånget på 6m-karriären. 44 tävlingar spridda över 13 år har ingen ännu varit i närheten av att matcha. Dert ju mer än dubbla siffrorna för den näst bäste Renaud Lavillenie som haft 6 år som 6m-hoppare då det blivit totalt 17 noteringar.

Med tanke på att Renaud fyller 34 i år och faktiskt gjorde sin senaste 6-metare för fyra år sedan har hans möjligheter att rubba Bubkas förstaplats redan runnit bort. Nej, är det någon skall lyckas är det väl den 20-årige killen som i vintras hade 5 x 6 meter på sina fem tävlingar.

 

Tog flera år för Bubka att bli "6m-maskin"!

Kan Mondo fortsätta att hålla den sanslösa lägstanivån (och förstås undvika allvarliga skador) kan han faktiskt börja flåsa Bubka i nacken redan om sisådär 3-4 år. Hur kan det egentligen vara möjligt om det tog 13 år för Bubka?

Jo, tittar man närmare på Bubkas karriär var det faktiskt inte förrän efter 1990, dvs som 27-åring, som det verkligen "lossnade" för honom och 6-metarna kom på löpande band. Fram t o m 1990 (dvs på de sex första åren) hade det däremot blivit bara totalt åtta 6m-tävlingar för honom, dvs lika många som Mondo har i nuläget.

Bubkas superår inföll sedan 1991-1994: Under denna 4-årsperiod kom nämligen 30 av hans totalt 44 st 6m-tävlingar. Absoluta toppåret var 1991 med hela tio (fem inne och fem ute) 6-metare.

 

6m-klubben 10-bästasnitt


  Bubka   Lavillenie   Duplantis  
1 6.15i 93 6.16i 14 6.18i 20
2 6.14i 93 6.08i 14 6.17i 20
3 6.14 94 6.05 15 6.07i 20
4 6.13i 92 6.04i 14 6.05 18
5 6.13 92 6.04i 15 6.01i 20
6 6.12i 91 6.03i 11 6.00 19
7 6.12 92 6.03 15 6.00 19
8 6.11i 91 6.03i 16 6.00i 20
9 6.11 92 6.02 13 5.97 19
10 6.10i 91 6.02i 15 5.94 19
             
Snitt 6.125   6.050   6.039  


För nästan hälften (11 av 24) av klubbmedlemmarna har 6m-upplevelsen varit en engångshändelse så det är inte förvånande att bara tre förmått samla ihop till ett 10-bästasnitt över 6 m.

Förutom självskrivna (de har gjort minst tio 6m-tävlingar) Bubka och Lavillenie är det bara Mondo som fixat denna drömgräns. Med bara 1.1 cm upp till fransmannen känns det som blott en tidsfråga innan Mondo övertar andraplatsen.

För numera "pensionerade" Tarasov, Hartwig, Gataullin och Hooker var det bara nära - dock riktigt, riktigt nära - att det blev  "dröm-6" också på 10-bästasnitt: Alla fyras medelvärden stannade nämligen på "höga" 5.98 eller bättre!

Av dagens aktiva är Kendricks närmast med 5.976 följd av Lisek på 5.943.


Första världsrekordet - och vi vet ju redan nu att det inte blev det sista!
(foto: Deca text & Bild)