Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Måndag 25 september 2023

Friidrott.se:s arkiv:
Resultat
Statistik

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se


Världsklass direkt för Johan

foto: Hasse Sjögren

Även om 400m häck gett oss många medaljer och finalplaceringar i internationella mästerskap och även om vi under årens lopp inte sällan haft konkurrenskraftiga lag på långa stafetten 4x400m är vår mästerskapshistoria på manliga 400m slätt ganska så tunn.
 

På OS t ex har vi sedan Nisse Engdahls brons i Antwerpen 1920 bara haft tre starter - Alf Petersson 1960, Anders Faager 1972 och Tommy Johansson (Björnquist) 1984 - och ingen som har nått ens semifinal.

De senaste tio EM:en har inte gett oss några medaljer och endast tre finalplatser - Alf Petersson 5:a 1958, Michael Fredriksson 6:a och Erik Carlgren 7:a 1974.

På tio VM 1983-2005 har vi haft tre individuella starter - Eric Josjö 1983 och Jimisola Laursen 2001 och 2003 - med Jimisolas semiplats i Edmonton som det särklassigt bästa.

Den bakgrunden berättar att Johan Wissmans 3x44-sekunders prestation i sommarens Osaka-VM var något med verkligt historiska dimensioner ur det svenska perspektivet. Men egentligen ännu intressantare är hur väl den står sig också när man sätter in den ett internationellt statistiskt sammanhang.

Om vi först vidgar referensramarna till att omfatta också Europa kan man konstatera att Johans 44.56 i Osaka gör honom till delad 9:a genom tiderna - och faktiskt bara 23 hundradelar från det Europarekord som DDR:s Thomas Schönlebe noterade när han blev världsmästare i Rom tjugo år tidigare.

Den europeiska statistiken domineras stort av britterna som belägger sju av de elva toppositionerna och av de totalt 31 som gjort under 45.00 är tolv britter och tio tyskar. Och det är bara 90-talsbritterna Iwan Thomas, Roger Black och Mark Richardson som kunnat betecknas som "säkra" 44-löpare.

Intressant är också att konstatera att Johan är den yngste av alla europeiska 44-löpare och att de bara finns två andra som är födda på 1980-talet (franske Osaka-femman Leslie Djhone och britten Tim Benjamin). Och det är bara ytterligare ett par av dem som fortfarande är tävlingsaktiva.

Svaret på frågan "Hur skulle Johans 44.56 ha stått sig om han gjort den på ett EM?" är "Synnerligen väl": Guld alla gånger utom 1998 då den gett silver!

Men om det varit VM då? Där måste det väl alltid ha varit mycket tuffare med alla USA-löpare, jamaicaner m fl? Visst är det mycket tuffare, men ändå inte så tufft att 44.56 blir "ointressant". Långt därifrån faktiskt: Tiden hade gett guld 1983, 1991 och så sent som 2001, silver 1987 och 2003, brons 1995 och annars just utanför medaljerna.

 


Med knappt hundra meter kvar i försöksheatet på VM på väg mot allra första 44-tiden .
foto: Ryno Quantz

 

Johans genombrottssommar på 400m

 
Resultat Rekord Plac Plats Datum Tävling
45.77   1 Vaasa, FIN 23.6 ECup
45.12 SR 1 Malmö/S 2.7  FGP
45.12 SR= 3 Roma, ITA 13.7 GL
45.03 SR 3 London, GBR 3.8  
44.94 SR 2h Osaka, JPN 28.8 VM 
44.56 SR 2s Osaka, JPN 29.8 VM
44.72   7 Osaka, JPN 31.8 VM
45.41   5 Berlin, GER 16.9 GL
 
 

Men det var också hans bästa 200m-sommar!

 

Fast 2007 var inte bara året då Johan Wissman etablerade sig som 400m-löpare av världsklass - det var faktiskt också samtidigt hans bästa år någonsin i den tidigare specialiteten 200m!

Litet paradoxalt kan det tyckas att 400m-träningen gjorde honom bättre på den sträcka som han tidigare satsade på och tränade för. Men siffrorna i tabellen nedan talar sitt tydliga språk. Johan 2007 var en ca tiondelen bättre 200m-löpare än Johan 2006.

Och då skall man dessutom väga in att han i somras aldrig sprang 200m "toppad" i bra förhållanden och tuff konkurrens. Antingen gjorde han det parallellt med tuff träning eller - då svenska rekordet kom - i sista tävlingen för säsongen när "bensinmätaren nästan stod på noll".

 
 
  2005 2006 2007    
1 20.26w VM h 20.38 EM s 20.30 WAF    
  20.46 FGP 20.38 EM 20.32w GL    
  20.57w 20.47 FGP 20.39    
  20.65 20.50 FGP 20.40 utl    
5 20.66 vFIN 20.51 utl 20.43 FGP    
  20.85 FGP 20.54 SM 20.47 GL    
  20.87 utl 20.56 ECp 20.47 vFIN    
  20.93 utl 20.62 vFIN 20.49 GL    
  21.02 FGP 20.66 EM h 20.57 utl    
10 21.16 VM q 20.68 EM q 20.61 ECp    
  21.38 FGP 20.68 GL 20.72 FGP    
  21.47 ECp 20.77w utl 20.73 SM    
    20.77 utl 21.74 SM h    
    20.78 FGP      
15   20.79 DNG      
    20.86 utl      
    20.97 utl      
    21.11 utl      
    21.12 utl      
20   21.13w utl      
    21.20 utl      
    21.80 SM h      
           
  topp-10-snitt:        
  20.743 20.530 20.445    
 
 


foto: Ryno Quantz