Magnus väg till världseliten

foto: Ryno Quantz
2007 års utmärkelse
"Årets genombrott i landslaget" gick till spjutkastaren Magnus Arvidsson. Och visst var 2007 året då Magnus etablerade sig i den internationella eliten.
Men bakom varje "genombrott" finns alltid en förhistoria av utveckling just under den allmänna uppmärksamhetens "radar". Just Magnus karriär är väl värd att analysera litet närmare för hans stora lyft 2007 var inget "plötsligt ryck" utan i stället ännu ett steg i en snudd på matematiskt upplagd utveckling år från år.
Det är uppenbart redan när man tittar på Magnus årsbästasvit som ser ut så här fr o m 2001: 63.84 - 69.60 - 70.08 - 73.98 - 77.83 - 81.75 - 85.75. Det ger ett genomsnittligt årligt lyft på knappa fyra meter och särskilt intressant är att de fyra senaste åren bjudit på förbättringar av i tur och ordning 3.90 - 3.85 - 3.92 - 4.00!
Fast mer avslöjande än enskilda årsbästanoteringar är alltid att titta på normalnivåerna, i synnerhet i en gren som spjut där enstaka fullträffar är en välkänd del av historien. Men inte för Magnus som nog kan aspirera på titeln "världens mest stabile" spjutkastare med årsbästanoteringar som alltid varit extremt väl underbyggda med många resultat strax bakom.
För en bredare allmänhet blev Magnus ett namn i maj 2007 när han öppnade sin sommarsäsong med att vid en gala i japanska Osaka direkt höja personbästat med fyra meter till 85.75. En prestation som genererade en del kommentarer på temat "kanske bara ett flaxkast". Men då hade man inte studerat Magnus historia, "flaxkast" hade nämligen aldrig varit en del av hans profil.
Och även om 85.75 kom att stå sig som pers visade fortsättningen av 2007 en också detta år hyperjämn Magnus - fast på en ca fyra meter högre nivå än föregåend år! För har man bakom 85.75 ytterligare en 85-tävling och sju 84-tävlingar då är man tveklöst etablerad som en stabil världselitkastare.
För att litet tydligare illustrera Magnus utveckling de senaste åren har vi nedan sammanställt alla hans tävlingar fr o m 2005 i en tablå. En sammanställning som framförallt så tydligt illustrerar just att Magnus årliga utveckling handlat om en distinkt generell standardhöjning:
Nivå 1: +3.92 och +4.00
Nivå 5: +3.58 och +4.25
Nivå 10: +4.02 och +4.34
Nivå 15: +4.84 och +4.80
Nivå SM: +3.18 och +4.25
Nivå 10-bästasnitt: +3.543 och +4.405
Andra iakttagelser:
14 av 19 tävlingar 2006 längre än 2005-perset
15 av 20 tävlingar 2007 längre än 2006-perset
Differensen mellan årsbästa och 10-bästasnitt ligger stadigt runt 1.5 % (dvs dryga metern på ca åttio meters kastlängder).
|
2005 |
2006 |
2007 |
|
|
1 |
77.83 utl |
81.75 utl |
85.75 utl |
|
|
|
77.64 vFIN |
80.84 FGP |
85.47 vFIN |
|
|
|
77.25 SM |
80.72 utl |
84.98 FGP |
|
|
|
77.17 |
80.45 EMq |
84.74 utl |
|
|
5 |
76.85 |
80.43 SM |
84.68 SM |
|
|
|
76.61 JSM22 |
80.27 DNG |
84.50 GL |
|
|
|
76.17 SMq |
79.82 vFIN |
84.44 GL |
|
|
|
76.15 JEM22 |
79.43 utl |
84.17 VMq |
|
|
|
76.04 utl |
79.41 utl |
84.10 GL |
|
|
10 |
75.01 |
79.03 FGP |
83.37 WAF |
|
|
|
74.53 utl |
78.53 EM |
83.35 ECp |
|
|
|
73.19 utl |
78.02 utl |
83.09 GL |
|
|
|
72.86 JEM22q |
77.90 ECp |
82.72 FGP |
|
|
|
72.81 FGP |
77.77 utl |
82.47 GL |
|
|
15 |
72.34 |
77.18 utl |
81.98 VM |
|
|
|
70.88 utl |
76.40 |
81.69 FGP |
|
|
|
68.48 |
76.31 utl |
81.59 |
|
|
|
|
74.55 EWTC |
80.75 DNG |
|
|
|
|
72.08 SMq |
80.02 GL |
|
|
20 |
|
|
76.27 EWTC |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
topp-10-snitt: |
|
|
|
|
|
76.672 |
80.215 |
84.620 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Diff årsbästa |
- 10-snitt: |
|
|
|
|
1.45 % |
1.88 % |
1.35 % |
|
|

foto: Ryno Quantz
Beteckningar
VM = Världsmästerskap
EM = Europamästerskap
JEM = Junior-EM
SM = Svenskt mästerskap
JSM = Junior-SM
ECp = Europacupen
vFIN = Finnkampen
EWTC = European Winter Throwing Cup
DNG = DN Galan
FGP = Folksam GP
WAF = World Athletics Final
GL = Golden League
utl = annan gala i utlandet
q = kvaltävling