Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Tisdag 19 mars 2024

Friidrott.se:s arkiv:
Resultat
Statistik

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se


Kajsa-effekten har slagit till!

Kajsa har visserligen avslutat sin egen höjdhoppskarriär men hennes ande lever kvar i mer än ett avseende! (foto: alj)

 
Det kan tyckas litet paradoxalt men just precis när Kajsa Bergqvist personligen lämnat tävlingsscenen satte svenskt kvinnligt höjdhopp nytt rekord i toppbredd:
 
Inomhus 2008 blev nämligen första gången någonsin som tio svenskor klarade 1.80 eller mer under samma säsong!
 

Men är tio över 1.80 så märkvärdigt egentligen? kanske någon frågar sig.

Ett första svar får man naturligtvis genom att titta bakåt i tiden här i Sverige. I diagrammet nedan har antalet 1.80+ hopperskor (nedre blåa kurvan) och antalet 1.70+ hopperskor (övre rosa kurvan) under de 20 senaste säsongerna redovisats.

Som synes låg 1.80-antalet länge ganska stabilt runt 4 men för ett par-tre år sedan började det krypa uppåt: Fjorton säsonger på 2-5 har följts av sex säsonger på 6 eller fler. Och de två allra bästa noteringarna är de två senaste: 8 i somras och alltså 10 nu i vinter!

I praktiken har vi alltså nu fått en fördubbling av 1.80-hopperskor jämfört med det tidigare "normalläget". Samma mönster ser man också på 1.70-nivån där vi nu de fyra senaste säsongerna varit uppe runt 30 st medan det tidigare pendlat kring 15-17.

 

 

Ett andra svar kan man få av att göra internationella jämförelser: Hur många 1.80+ hopperskor har man haft i vinter i andra länder runtom i Europa? Här några av svaren:

Storbritannien 7, Italien 6, Frankrike 4, Spanien 3, Polen 2, Norge och Holland 1 och Finland 0.

Så 10 för Sverige är bra, mycket bra. Förmodligen är det i Europa bara Ryssland, Tyskland och Ukraina som har fler!

 

Förklaringen då? Jo, vi har verkligen anledning att se en "Kajsa-effekt". Hennes framgångar från 2000 och framåt har tveklöst inspirerat många tjejer att vilja pröva på höjdhopp och har nog också fått våra tränare att se på höjdhopp med självförtroende.

Åldersprofilen på elitskiktet är också sådan att kopplingen till Kajsas 2m-karriär inledd vid millennieskiftet är uppenbar: Två tredjedelar var 13 år eller yngre då (födda 1987 eller senare), dvs i den ålder då man inspireras att välja idrott.

 

 

De historiska tio på bild

(foto: Hasse Sjögren)

 

1. Emma Green 1.98 på SM i Malmö

 

2. Ebba Jungmark 1.89 på USA:s universitetsmästerskap


(Bilden från GE Galan förra vintern.)

 

3. Erika Wiklund 1.85 på mångkamps-SM i Göteborg

 

4=. Frida Brolin 1.83 på SM i Malmö

 

4=. Jenny Isgren 1.83 på SM i Malmö

 

6. Angelica Johansson 1.82 på RödBlå Vinter i Göteborg


(Bilden från SM i Malmö.)

 

7=. Ellen Björklund 1.80 på SamsungGalan i Göteborg

 

7=. Carolina Klüft 1.80 på SamsungGalan i Göteborg

 

7=. Victoria Dronsfield 1.80 på junior-SM i Eskilstuna

 

7=. Lina Alainentalo 1.80 på ungdoms-SM i Sätra

 
 
 

Ingen manlig motsvarighet

 
Någon parallell till de senaste årens kvinnliga standardhöjning finns tyvärr inte på den manliga sidan.

 

Det framgår av nedanstående diagram där antalet 2.10+ hoppare (nedre mörka kurvan) och antalet 2.00+ hoppare (övre rosa kurvan) redovisats. Där ligger de senaste åren t o m litet i underkant av genomsnittet för hela decenniet.