Fredrik bättre än någonsin
Fredrik 4x1500m-löparen
foto: Hasse Sjögren
Det var när resultaten började rassla in i anmärkningsvärt rask takt i början av sommaren som man reagerade. Svenska långdistansare som tävlar flitigt på bana tillhör ju numera undantagen - och dessutom ingick för Fredrik Uhrbom långa resor samtidigt som resultaten hela tiden låg på absolut personlig toppnivå:
| Datum |
Plats |
Distans |
Tid |
|
| 25.5 |
Göteborg/S (SM stafett) |
1500m |
ca 3:59 |
|
| 31.5 |
Neerpelt, BEL |
10000m |
29:45.71 |
PR |
| 6.6 |
Sollentuna |
3000m |
8:25.44 |
|
| 14.6 |
Watford, GBR |
10000m |
29:30.28 |
PR |
| 24.6 |
Göteborg/S (FGP) |
3000m |
8:13.56 |
|
| 28.6 |
Solihull, GBR |
5000m |
14:17.19 |
|
| 2.7 |
Göteborg/S (Lag-SM) |
5000m |
14:28.46 |
|
| 8.7 |
Sollentuna (FGP) |
1500m |
3:52.95 |
|
| 12.7 |
Cork, IRL |
3000m |
8:03.43 |
PR |
| 20.7 |
Heusden-Z, BEL |
5000m |
14:01.45 |
PR |
Dvs om man sammanfattar: 10 tävlingar - varav 5 utomlands - på 57 dagar fördelat på 2x1500m, 3x3000m, 3x5000m och 2x10000m som resulterade i nya pers på allt utom 1500m. Lägg speciellt märke till de dubbla 10000m-persen inom 15 dagar!
Det är klart att man blir nyfiken på vad som ligger bakom både tävlingsfliten och den höga resultatnivån. För Fredrik är ju raka motsatsen till en nykomling i branschen. Redan som 14-åring tillhörde han Sverige-eliten i sin åldersklass, vilket innebär att han tävlat på nationell elitnivå i långt mer än halva livet.
Fast i vuxen ålder utan att ännu ha lyckats ta det där allra sista klivet upp till "stabil landslagsklass". Några sporadiska uppdrag i landslagsdräkt har det blivit, typ terräng-NM/EM, Nordic 10000m och Ekiden i Japan.
Tävlingsglädjen och -fliten har dock hela tiden funnits där oberoende om det varit terräng-, landsvägs-, inomhus- eller utomhussäsong. För tre år sedan (2005) tycktes det vara på väg att lossna med nya pers över hela linjen från 1500m till 10000m.
Men just precis i det läget kom ett kraftigt bakslag. Fredrik kände sig allt tröttare och kraftlösare - det visade sig att han hade drabbats av giftstruma (en kronisk störning av sköldkörtelns funktion). I det läget - som snart 30 år gammal "hobbyfriidrottare" - hade nog de flesta valt att helt sluta sin idrottssatsning, men inte Fredrik.
Just 2006 blev ett verkligt mellanår idrottsligt men våren 2007 vände det uppåt igen med starka lopp på terräng-SM och under sommaren kom nya pers på 3000m och 10000m. Som dock alltså ändå bara var en försmak inför 2008 som blivit karriärens bästa år - hittills.
Fredrik 3000m-löparen på Göteborg Grand Prix
foto: Hasse Sjögren
Vad ligger egentligen bakom att han inte bara haft motivation att fortsätta sin satsning utan också lyckats bli bättre än någonsin?
friidrott.se skickade Sofia Wike för att få Fredriks egna svar och första frågan gällde självklart sjukdomen och hur den påverkat idrottssatsningen:
- Ibland kändes det meningslöst att tävla när det kändes som att kroppen kunde spåra ur när som helst. Det har tagit tid att få ordning på medicinering och så.
- Eftersom de senaste säsongerna blev förstörda bestämde jag mig tidigt för att jag skulle tävla mycket den här säsongen, och det verkar ju fungera, konstaterar han.
Han berättar att loppen har gått väldigt bra, men att det ibland har varit en lång väg till själva loppet. Inför loppet i Neerpelt trodde han att allt var bokat och klart ända tills han kom till flygplatsen och ingen av chaufförerna hade en skylt med hans namn på.
- Men det har ju hänt förr, så jag hängde på ett gäng norrmän som såg ut som löpare.
Men i norrmännens bil var det fullt.
- Men det var några kenyaner i en annan bil som trängde ihop sig, så fick jag åka med dom, säger han och skrattar.
Lånade identiteter
Väl på hotellet, där det förstås inte heller fanns någon bokning i Fredriks namn, insåg han att han helt enkelt inte hade blivit anmäld.
- Ja, det blev någon miss mellan mig och min tränare, men det var bara att göra det bästa av situationen, nu var jag ju där och jag ville gärna springa.
Och springa fick han. Efter att ha checkat in på hotellet som Henrik Skoog, som skulle ha sprungit men lämnat återbud, och vilat upp sig tog han sig till arenan.
- Och där var jag ju heller inte anmäld, så klart. Så jag sa att jag hette Martin Kjäll-Ohlsson (anm: Annan anmäld svensk som inte skulle springa), säger han och skrattar.
Trots allt krångel var Fredrik nöjd med tävlingen, som alltså slutade med nytt personligt rekord på 10000m:
- Men jag var lite trött när jag kom hem och skulle jobba på måndagsmorgonen.
Med den intensiva tävlingssäsong Fredrik haft skulle man kunna tro att han börjar känna av alla loppen i benen, men…
- Näe, jag tycker inte att själva loppen är så jobbiga, det är ju bara att springa. Det är alla resor till och från tävlingarna som kan bli jobbiga, de tar sådan tid.
Fredrik 1500m-löparen på Sollentuna GP jämsides med årets statistiketta på distansen Olle Walleräng.
foto: Hasse Sjögren
Samtidigt som Fredrik tävlar så flitigt jobbar han 80 procent som försäkringstjänsteman och han tycker att det går bra att kombinera löpningen med jobb.
- Träna är absolut inga problem, det kan ju bli lite svårt att hinna med resorna men nu är det ju sommar dessutom, så jag tycker inte att det är några problem.
Fredrik berättar att han planerar att gå upp ytterligare i tävlingsdistans i framtiden:
- Det har varit tanken hela tiden, men då måste jag kunna träna och ha några lopp. Men den här säsongen har fungerat bra och till hösten blir det en halvmara, och sen ska jag börja springa marathon. Förhoppningsvis kan jag ta mig till VM i Berlin nästa år.
- Det får bli som det blir!
När vi kommer in på målsättningar blir Fredrik dock lite fundersam. Han berättar att han inte har några exakta mål med sitt tävlande.
- Nej, det får bli som det blir. Eftersom jag varit sjuk och haft problem har jag inte satt upp några särskilda mål. Det är klart att det vore kul med Finnkampen, men annars har jag inga så specifika. Förutom kanske VM då - om det går bra att springa marathon.
Fredrik berättar att han, trots att han den här säsongen sprungit allt ifrån 1500m till 10 000m på arena, tycker bäst om att springa långt.
- Det är lite annorlunda, man blir mer medlöpare med konkurrenterna än motståndare. Man måste ju ta hjälp av varandra i längre lopp medan det i 800m handlar mer om taktik.
Efter en lite lugnare period - faktiskt ingen tävling på 11 dagar! - för Spårvägenkillen väntar nu SM (10000m fredag och 5000m söndag) och om det går bra där kanske också Finnkampen.
- Ja, det vore ju kul!