Rödvitt vs Blågult

Två danska medaljer på 200m vid JNM22: Segrarinnan Malin Ström
flankeras av Sara Petersen (silver) och Anna B Olsson (brons).
Foto: Hasse Sjögren

För en tid sedan presenterade vi en litet djupare studie av de inbördes styrkeförhållandena mellan svensk och finsk friidrott. En analys som visade på en idag ganska balanserad situation på alla nivåer.

Något som i sin tur indikerar att Sverige flyttat fram sina positioner eftersom Finland traditionellt haft ett kraftigt övertag. Men hur är trenderna över tiden om man jämför med andra länder i vår omgivning? I den nedanstående analysen tittar vi närmare på vårt södra grannland Danmark.

Även om Danmark har ungefär lika stor befolkning som Finland (ca 5.5 miljoner) har friidrotten aldrig haft en ens tillnärmelsevis lika stark ställning i samhället. Så direkta jämförelser mellan svensk och dansk friidrott motsvarande dem vi gjorde mellan svensk och finsk friidrott är inte meningsfulla.

Men det hindrar inte att man kan jämföra utvecklingstrender och det redskap vi valt är att - för 1988 och 2008 - utgå från det 10:e resultatet i den danska årsstatistiken och se vad det skulle ge för placering i den svenska statistiken det aktuella året.

För 1988 är de danska uppgifterna hämtade ur årsboken "DAF 1988 i tal" och för 2008 från den 10-bästalista per den 19 oktober som publicerats på Danska FIF:s hemsida www.dansk-atletik.dk. Observera dock att det i vissa grenar 2008 är färre än tio resultat redovisade.

I tabellkolumnen "Kvot" redovisas placeringen i danska statistiken (normalt alltså 10) dividerad med den placering samma resultat hade gett i den svenska statistiken. Om länderna är helt jämna blir kvoten 1 och om Sverige har dubbelt så många blir kvoten 0.5. Dvs ju lägre värdet är desto starkare är Sverige relativt sett.

I tabellen nedan har de lägsta kvoterna i resp gren markerats med blått.

MÄN

	2008			1988
Gren	10:e DEN	SWE	Kvot	10:e DEN	SWE	Kvot

100m	11.06 (9)	35	0.26	10.95	34	0.29
200m	22.29 (9)	25	0.36	22.14	33	0.30
400m	49.69	24	0.42	49.45	30	0.33
800m	1:55.45	46	0.22	1:54.0m	66	0.15
1500m	3:57.45	34	0.29	3:54.51	54	0.19
5000m	14:56.07	27	0.37	14:23.17	15	0.67
10000m	32:20.2m	28	0.36	30:46.64	28	0.36
3000mH	10:04.22	22	0.45	9:16.48	20	0.50
110mH	16.40	34	0.29	15.22	20	0.50
400mH	58.43	29	0.34	54.98	18	0.56
Höjd	1.92	48	0.21	2.03	19	0.53
Stav	3.91	62	0.16	4.70	23	0.43
Längd	6.65	51	0.20	6.90	34	0.29
Tresteg	13.82 (7)	33	0.21	14.21	30	0.33
Kula	14.76	24	0.42	15.09	35	0.29
Diskus	44.50	24	0.42	46.02	46	0.22
Slägga	50.28	33	0.30	54.58	25	0.40
Spjut	60.00 (6)	23	0.26	63.84	35	0.29
Tiokamp	4.068 (8)	32	0.31	6.198	18	0.56

Några kommentarer

1. I slätlöpningarna har Danmark hållit - t o m i några fall förstärkt - sin position relativt Sverige.

2. I häck, hinder, hopp, tiokamp och två av fyra kast har Danmark däremot tappat. Framförallt i hoppgrenarna är försämringen mycket kraftig. I höjd t ex har kvoten sjunkit från 0.53 till 0.21.

3. Det riktiga stor undantaget bland teknikgrenarna är manlig kula där Danmark 2008 t o m hade en bättre statistiktopp än Sverige:

Plac	DEN		SWE
1	19.62	Joachim B Olsen	18.43	Magnus Lohse
2	19.51	Kim Christensen	17.98	Niklas Arrhenius
3	18.68	Nick Petersen	17.85	Simon Gustafsson
4	17.44	Michael Johansen	17.56	Leif Arrhenius
5	17.03	Thomas Hoffmann	17.07	Christian Ehrenborg
6	16.70	Jackie Christiansen	16.96	Robert Melin

KVINNOR

	2008			1988
Gren	10:e DEN	SWE	Kvot	10:e DEN	SWE	Kvot

100m	12.71 (8)	102	0.08	12.60	54	0.19
200m	26.06 (8)	80	0.10	25.74	42	0.24
400m	59.47 (9)	63	0.14	58.67	46	0.22
800m	2:19.70 (8)	62	0.13	2:14.6m	32	0.31
1500m	4:51.71 (9)	60	0.15	4:29.76	17	0.59
5000m	17:43.32	17	0.59	17:54.53	18	0.56
10000m	49:47.9m	70	0.14	39:51.	25	0.40
3000mH	14:47.3m	15	0.67
100mH	16.47	58	0.17	15.14	38	0.26
400mH	68.89	38	0.26	64.01	21	0.48
Höjd	1.60	78	0.13	1.67	33	0.30
Stav	2.95 (6)	51	0.12
Längd	5.14	142	0.07	5.72	17	0.59
Tresteg	10.74	89	0.11
Kula	11.17 (9)	50	0.18	12.41	25	0.40
Diskus	36.39 (6)	40	0.15	40.04	26	0.38
Slägga	36.52	78	0.13
Spjut	36.92	41	0.24	43.14	18	0.56
Sjukamp	3.426 (4)	24	0.17	4.003	20	0.50

Ytterligare kommentarer

4. Här är den danska relativa tillbakagången både kraftigare och i princip omfattande alla grengrupper och grenar. Genomsnittskvoterna har fallit från ca 0.40 till ca 0.18!

5. Allra mest uppseendeväckande är att det särklassigt största fallet (från 0.59 till 0.07!) har kommit i den mest tillgängliga av alla grenar, längdhopp.

6. Hur svindlande det är att 10:e längdresultatet - som var 5.72 för tjugo år sedan - nu är nere på 5.14 förstår man av att det är samma resultat som vi i somras hade på vår 20:e .... i F14! Spontant känns 5.14 som ett feltryck, men faktum är att 4.83 gav brons i de danska seniormästerskapen!

Sammanfattning

Att tillbakagången för Danmark är så oerhört mycket starkare på den kvinnliga sidan är svårt att förstå och förklara. Inte längre bort än på den andra sidan Sundet är ju bilden den rakt motsatta på senare år, hos oss har flickorna varit i majoritet i tillströmningen av nya ungdomar till friidrotten.

Däremot är det lättare att förstå varför hoppgrenarna - både för män och för kvinnor - uppvisar den största regressen i Danmark. Förklaringen heter "hallar"! I många år fram till och med 2007 genomfördes ju de danska inomhusmästerskapen i Sverige (Malmö) eftersom det inte fanns någon enda ändamålsenlig hall på hemmaplan i Danmark.

Just hoppgrenarna är allra mest beroende av de träningsmöjligheter som bara en friidrottshall kan erbjuda. Det är ju ingen slump att Sverige - som har haft förmånen av många ändamålsenliga friidrottshallar - framförallt haft sina framgångar under 2000-talet i hopp genom aktiva som kommit från orter med hall.

Det är bara att hoppas att hallsituationen kommer att förbättras rejält i Danmark - och det snart om friidrotten inte skall riskera att tyna bort under tiden. Att det finns danska talanger att utveckla visar exemplet manlig kula, där Joachim Olsen visade vägen och där Vesteinn Hafsteinsson under några år tillförde tränarkompetens av världsklass.

Ytterligare bevis på att det finns talangpotential gav Nordiska 22-årsmästerskapen där Danmark tog fyra individuella guld och två stafettguld och vid Junior-VM i Bydgoszcz blev Rasmus Jörgensen sexa i stavhopp.