Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Tisdag 19 mars 2024

Friidrott.se:s arkiv:
Resultat
Statistik

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Kontaktuppgifter hittas på www.friidrott.se


Ett sannerligen märkligt lopp


En unik prispall på detta UVM: En icke-östafrikan med guldet på en medel/långsträcka!
foto (alla bilder på denna sida): Deca Text & Bild

 

För oss var pojkarnas 800m-final vid UVM Bressanone automatiskt väldigt speciell och märkvärdig genom att det blev svenskt guld. Men faktum är att loppet även utan blågula glasögon var något långt utöver det vanliga i flera avseenden.



Ty man lär behöva leta länge i 800m-historien - i synnerhet den för mästerskapsfinaler - för att hitta ett lopp som haft ens tillnärmelsevis så många olika faser och skeenden under de litet drygt 110 sekunder det pågick. Man behöver faktiskt flera genomtittningar av TV-upptagningen för att upptäcka allting och för att plocka fram mellantiderna.

Här är en sammanfattning av de viktigaste faserna:

1) De kenyanska favoriterna (båda med 1:47-årsbästan) sprintade iväg från start som om det handlade om farthållning för världsrekordjagande seniorer. Det skapade oro i fältet när övriga snabbt måste välja om man skulle gå med eller inte - ett svårt val för den rutinerade, ett närmast omöjligt val för en mästerskapsdebuterande 16/17-åring.

 

Vilken spridning redan innan man ens sprungit 200m!


2) En som valde att gå med var etiopiern Dejene men just före 200m blev han upphakad bakifrån (av cubanen Hernández) och föll. Längst fram passerades 200m på 25.1 av Kipkoech och även om Johan Rogestedt inte gått med i rusningen gjorde han sin snabbaste öppning någonsin när han passerade sist (bortsett från fallne Dejene) på 26.5!

3) Framme i täten trampade kenyanerna plötsligt på bromsen i den andra kurvan och fältet trycks ihop igen. En superstressad Dejene rusade dock så snabbt för att komma ikapp att han rundade hela fältet in på upploppet och sedan passerade halvvägs på 54.8 - alltså med fall! Johan var nu tillbaka sist i fältet med 56.0.

Den vid 200m fallne Dejene här framme i täten igen efter 400m!


4) Ganska direkt efter klockringningen tog dock mjölksyran över för Dejene som sjönk genom fältet. Johan började samtidigt avancera, sjua i slutet på kurvan och på fortsatt frammarsch över bortre lång.

5) Men samtidigt slog fransmannen Herriau till ett överrumplande ryck och fick direkt några meters lucka. Johan som då var i ett fritt ytterspår med bra fart gled därmed nästan oavsiktligt fram till andraplatsen för ett ögonblick.

6) Nu hade dock kenyanerna vaknat och satt in en sprintrusch för att ta igen luckan fram till fransmannen, så Johan var nere som fyra när han passerade 600m på 1:24.7, dryga halvsekunden bakom ledande Herriau.

In på upploppet, Herriau längst in börjar tröttna, kenyanerna i mitten spurtar om
... och ute i fjärde banan kommer något gult ...


7) På upploppet var det fransmannens tur att betala för sitt litet för tidiga ryck på bortre lång och kenyanerna kunde utan större problem glida förbi ... mot den väntade dubbelsegern.

8) Men vad hände ända därute på fjärdebanan? Jo, där hade Johan nu fritt fram och genom att han kunde hålla trycket i sitt längre steg kom han allt närmare kenyanerna. Ja, inte bara närmare: Tio meter från mål pekade trenden på att han skulle komma att nå dem ungefär vid mållinjen.



9) Och så blev det - t o m just före mållinjen - så på linjen var Johan allra först, fem hundradelar före Kiplangat och nio före Kipkoech. Sensationen var total: Trots ett fyra sekunder sämre personligt rekord än kenyanerna och en förhandsranking som nr 15 hette världsmästaren alltså Johan Rogestedt.



Även om Johan aldrig var med i de värsta rusningarna och tempoväxlingarna åkte också hans 200m-splits berg-och-dalbana: 26.5 - 29.5 - 28.7 - 26.2! Det riktigt intressanta är att den fjärde och sista tvåhundringen alltså var hans snabbaste - något Johan ganska säkert var ensam om i fältet. Det var således verkligen en spurt - inte bara att de andra saktade in mer.

För de kenyanska ledarna var utgången av loppet en verklig chock och det är nog ingen djärv gissning att de killar som nästa dag skulle springa final på 1500m, 3000m och 2000m hinder fick mycket bestämda förhållningsorder att se till att springa ifrån alla konkurrenter i god tid före spurten.

Här på hinder såg det ut precis som väntat: Dubbelt Kenya i topp!


Vilket man också gjorde med eftertryck. Till skillnad från på 800m släppte man aldrig av på trycket och resultatet blev också säkra dubbelsegrar i alla tre fallen: På 1500m en och en halv sekund till trean, på hinder 3 sekunder och på 3000m hela tretton sekunder.

Så när UVM kunde summeras var det alltså bara en enda manlig medel/långlöpare från övriga världen som kunde säga att han besegrat en kenyan - och detta undantag hette Johan Rogestedt!