Inomhus-VM
Lisboa, POR 9-11 mars
SÖNDAG 11 MARS
En sådan här dag är det lätt att tycka att manlig höjd var den enda grenen, men så var det förstås inte alls. Det finns en hel del ytterligare att kommentera och notera. Det är kunna komma ytterligare info här framöver.
M Längd
Favoriten Ivan Pedroso var sitt vanliga ojämna jag, men när träffen kom redan i tredje - 8.43 - var det ändå lugnt. Därbakom var det desto intensivare med Melvin Lister 8.10 i första, Carlos Calado 8.11 i första, Kareem Streete-Thompson 8.16 i första, Calado 8.16 i andra, Streete-Thompson 8.16 i andra, Calado 8.12 i fjärde och Peter Burge 8.11 i femte (plus långt med tramp i sista).
Alla de sex första hoppade nya årsbästa - ändå hade Peter Häggström med sitt gamla årsbästa 8.05 varit sexa. Vad det blivit om han fått chansen att starta - som den likaledes okvalade Calado (som nu tog bronset) - får vi tyvärr aldrig veta.
M Sjukamp
Det har varit glest med rekorden på detta IVM, både mästerskaps- och de absoluta världsrekorden. Men det blev till slut ruskigt nära för Roman Sebrle i sjukampen. Efter en välbalanserad serie i bästa Dvorak-stil fanns chansen med ett helhjärtat 1000m-lopp. Tyvärr fanns ingen kapabel att hjälpa honom utan det blev ett rent sololopp för tjecken.
Publiken var dock verkligen med och gjorde sitt - nästan som om han varit portugis - men till slut räckte det ändå inte riktigt till för att Dan O'Brien skulle förlora också sitt inomhusrekord till en tjeck (Dvorak tog ju tiokampsnoteringen sommaren 1999).
Island kunde glädjas stort åt Jon Arnar Magnussons återkomst i eliten efter ett par skadestörda år. Det blev silver för Islands enda deltagare här i Lissabon. (Intressant i sammanhanget: Vid USA:s universitetsmästerskap vann Thorey Elisdottir kvinnliga staven på 4.51 - ett resultat som gav silver här på IVM!)
K 800m
Stephanie Graf har vid de fyra tidigare mötena i vinter med Maria Mutola varit först över mållinjen. Men den här gången hade Mutola det lilla extra för att pressa sig förbi på de allra sista stegen: 1:59.74 mot 1:59.78. Fjärde guldet på de senaste fem IVM-tävlingarna (det blev silver i 1999) för Mutola.
M 800m
Jurij Borzakovskij var nästan ofattbart överlägsen på slutet. André Bucher satsade på hård fart från början medan Borzakovskij förstås lade sig sist. Men han lät inte Bucher försvinna helt utom synhåll. Bucher passerade på 25.3 och 51.5 och där halvvägs var ryssen trea 1.1 sekund bakom. Vid 600m Bucher etta på 1:18.1 - Borzakovskij tvåa på 1:19.0.
Sedan hände det. Borzakovskij var förbi före sista kurvan och bara flög ifrån. Första 100m på sista varvet gick på 12.1!!! Så även om han sedan lugnade ned sig på slutet och bjöd på en segergest (13.4) så blev segertiden 1:44.49 och segermarginalen nästan två hela sekunder! En litet uppgiven Bucher fångades också in på linjen av regerande mästaren från Maebashi Johan Botha.
K Tresteg
Grenen som nästan inte skulle ha blivit av eftersom bara fem som uppfyllt kvalkriterierna hade anmälts. Men litet skallgång i friidrottsvärlden skakade fram ytterligare tre hopperskor. En av dessa "statister" var USA:s Tiombe Hurd - som nu med eftertryck underströk sanslösheten i kvalkraven genom att erövra bronsmedaljen (och ett försvarligt antal tusen dollar) bakom de två suveräna toppnamnen Tereza Marinova och Tatiana Lebedeva.
M Höjd 2.36
Stefans första försök var riktigt bra, de två andra däremot blev aldrig riktigt "seriösa". Något man kan förstå när guldet redan var klart för en person som förra året två gånger (IEM och OS) hamnade på den otacksamma fjärdeplatsen sanslöst nära medalj.
M Höjd 2.32 - tredje
Sokolovskij: River
Sotomayor: River - två svenska medaljer är klara!!!
Leeper: River
Staffan: River.
VM-GULD TILL STEFAN!! Och bronset till Staffan.
M Höjd 2.32 - andra
Sokolovskij: River grövre nu.
Sotomayor: Högt, men river.
Stefan: HAN FLYGER ÖVER!! Ledning ....
Leeper: Chanslös
Staffan: Grovt riv.
Nu är Stefan i guldläge. Den som vill slå honom måste klara 2.35!
M Höjd 2.32 - första
Sokolovskij river knappt - och även så Sotomayor! 2.32 i första kan vara medalj ....
Boswell river (ut sig). Stefan river ungefär som Sokolovskij och Sotomayor såtillvida att hoppet visade att han kunde ha klarat.
Leeper däremot helt chanslös. Nu är det drömläge för Staffan, 2.32 i första och det krävs 2.35 av den som skall slå honom!
Oj, så nära. Bara vaderna smekte ned ribban. Boateng försvinner.
M Höjd - 2.29 andra & tredje
Austin åter chanslös, Voronin missar också (fast inte så långt borta), Dymtjenko river, Rybakov river (ganska nära, som Voronin), Boswell river grovt, Leeper tar med darr i andra. Nu då Staffan:
OCH HAN HOPPAR HÖGT, ehuru han touchar ribban lätt på nedväg. Nu är Staffan alltså trea inför 2.32.
Boateng river igen. Och faktiskt även Buss. Nu kan en rejäl rensning börja. Fyra har klarat, en står över.
Austin, Voronin, Dymtjenko, Rybakov och Buss försvinner. Däremot sparar Boswell och Boateng sina tredje till 2.32.
M Höjd - 2.29 första
Sokolovskij fortsätter sin felfria hoppning. Austin river tungt. Voronin river klart. Dymtjenko likaså. Sotomayor står över. Rybakov river. Boswell river. Dags för Stefan:
OCH HAN FLYGER HÖGT ÖVER!
Leeper näste man, river klart. Nu Staffan:
Inget bra hopp alls. Inget stäm utan viker sig in i ribban.
Boateng river grovt. Buss avslutar första på 2.29 och - river!
Så nu är Stefan uppe i silverläge bakom felfrie Sokolovskij inför 2.32.
M Höjd - 2.25
Först ut junioren Tjubsa. Som river. Sokolovskij klarar, Voronin river! Dymtjenko river. Sotomayor högt, högt över! Rybakov river. Stefan river, kommer för nära. Staffan - i långa tajts - seglar högt över som Soto. Buss klarar med lätt darr. Däremot står Austin, Boswell och Leeper över.
Andra: Tjubsa och Voronin missar igen (Voronin knappt), Dymtjenko, Rybakov och Stefan tar i andra.
Tredje: Tack och adjö för Tjubsa medan Voronin räddar sig med jättedarr.
Tolv man kvar till 2.29.
M Höjd - 2.20
Tävlingen har smugit igång på 2.20 och litet överraskande har vi sett Charles Austin, Sergej Dymtjenko, Konstantin Matusevitj, Nathan Leeper, Kwaku Boatengoch Mark Boswell riva i första försöken. Dessutom har bara Javier Sotomayor och Staffan Strand stått över. Klarat har Andrej Tjubsa, Andrij Sokolovskij, Vjatjeslav Voronin, Jurij Rybakov, Martin Buss - och Stefan Holm.
Fortsatta problem i andra omgången. Austin tar med darr (och efter en vägran) medan Dymtjenko, Matusevitj, Boswell, Lepper och Boateng är inte ens nära.
I tredje: En märkbart osäker Dymtjenko krånglar sig över, för Matusevitj faller den darrande ribban, Boswell flyger högt över, Leeper och Boateng klarar (säkert men inte direkt övertygande). Så till slut var det bara Matusevitj som eliminerades men flera andra har alltså kryss med sig som kan vara kostsamma i slutskedet av tävlingen.
LÖRDAG 10 MARS
K Längd
Visserligen var Erica Johansson inte med (har ju avstått inomhussäsongen till förmån för skadekurerande) men med tanke på kommande sommar var det naturligtvis ändå intressant att följa tävlingen. Och det var välkända namn som gjorde upp om medaljerna även om OS-ettan Heike Drechsler aldrig riktigt kom med i resonemanget (6.60 - X - X - X - 6.75 - X).
I stället var det framförallt Tatiana Kotova som övertygade stort med 6.83 - 6.88 - 6.88 - 6.94 - 6.98 i sina fem första. Fiona May hade ledningen efter sina 6.87 direkt i första tävlingshoppet sedan i somras, men höll sig sedan på 6.60/6.70-nivån. Bakifrån kom i stället Dawn Burrell (6.83 i andra) och Niurka Montalvo (6.85 i fjärde) upp och hotade.
Sista ronden ökade Montalvo till 6.88, men fick ligga på silverplatsen i bara någon minut eftersom Burrell plötsligt ryckte fram magnifika 7.03 i sitt sista. Kotova hade chansen att svara men hennes sista blev tramp. Så även om ryskan visade den särklassigt bästa nivån gick guldet till fullträffande Burrell.
M 1500m
Mästerskapets odiskutabla höjdpunkt, i alla fall ur publikens synvinkel. Redan jublet vid presentationen före start för Rui Silva var närmast öronbedövande och när han sedan var ensam om kunna hänga på Reyes Estevez brutala tempostegring med 250m kvar var ljudtrycket maximalt - trodde man. Men det fanns en decibelväxel till att lägga in när Silva in på upploppet svängde ut vid sidan av Estevez och pressade sig förbi.
Detta var Ögonblicket den här helgen. Ett ögonblick ungefär som när Tiina Lillak avgjorde spjuttävlingen på VM 1983 i sista kastet eller som när Fermin Cacho spurtade hem OS-guldet i Barcelona 1992. Inget slår nämligen en riktigt dramatiskt regisserad hemmaseger.
Själva loppet var en stilla promenad (70.4 - 2:14.4) följd av en viss tempostegring signerad Noah Ngeny och avslutad med en riktig sistavarvsrusning initierad av Estevez. Sista 400m på 53.0 är bra, men det riktigt intressanta är egentligen sista 200m på 25.7 för segrande Rui Silva.
K 3000m
Man kan misstänka att det faktum att Sonia O'Sullivan tid knappt två timmar sprang 1500m låg bakom att Gabriela Szabo sin vana otrogen direkt sprintade till täten och drog upp ett riktigt hyggligt tempo. O'Sullivan parkerade sig i bakre delen av fältet inställd på att hänga med. Szabo drog på 2:53 - 4:21 - 5:50.
O'Sullivan släppte faktiskt redan efter 800m, men gav inte upp och luckan blev aldrig hopplöst stor (som mest 3.7 s) och eftersom Szabos tempo mattades något om var irländskan på väg ikapp ett par varv från mål. Men då gick ryskorna till attack, först Jelena Zadorozjnaja och sedan - ut på sista varvet - Olga Jegorova. 31.4 följdes av 28.1! Den sista tempoväxling lämnade också Szabo utan svar.
Så guldet till Jegorova som ju i somras utnyttjade samma vassa spurt till att triumfera i DN Galans 5000m-lopp, det toppbreddmässigt bästa genom tiderna.
Szabo räddade dock silvret. O'Sullivan hann alltså aldrig få den kontakt som hade behövts för att kunna nå medaljerna och gled in som sjua.
M 400m semi
I första loppet kör britten Daniel Caines sin favorittaktik, dvs ut snabbt och sedan inte släppa upp någon ens jämsides. 46.43 efter 21.50 halvvägs. Med till finalen följde USA:s Milton Campbell (46.69) och Tunisiens Sofiane Labidi (46.97). Just under 47 räckte alltså.
Det gjorde det också i andra semin där strecket drogs vid 46.90. Tyvärr var Jimisola Laursen aldrig nära det strecket. I den skärpta konkurrensen hade en extremt alert acceleration behövts från hans tredjebana men den fanns inte där. De tre utanför drog ifrån och Jimisola kom in som fyra på gemensam bana.
På sista bortre lång attackerade Felix Sanchez på utsidan och Jimisola orkade inte hålla emot. Och när han sedan gick ut litet så passade ryske Boris Gorban på att utnyttja den lilla luckan på insidan. Det blev trångt i ingången till sista kurvan och Jimi tappade löprytmen.
En rytm som inte går att återvinna när mjölksyran samtidigt sätter in. Så loppet var över i praktiken även om Jimisola naturligtvis fullföljde. Men själva tiden 48.17 är bara en ren formalitet för bokföringen.
Morgonbetraktelse
En andra tävlingsdag har grytt. En dag som ur svensk synvinkel innebär ett tillfälle till viss återhämtning efter gårdagens urladdning med Kajsa Bergqvists VM-guld och Robert Kronbergs snudd på VM-medalj. Enda svensk om kommer att vara i aktion idag är Jimisola Laursen som kl 17.51 (svensk tid) springer semifinal på 400m.
Nytt svenskt rekord (dvs en tid klart under 46 och en halv) lär vara en absolut nödvändighet för att kunna ens drömma om vidareavancemang som en av topp-3 i loppet. Jimisola ställs mot sina tuffaste motståndare från försöksloppet, dvs britten Mark Hylton och ryssen Boris Gorban, plus bäste amerikanen James Davis och bäste jamaicanen Danny McFarlane.
Minst två av dessa bör Jimi ha bakom sig in på gemensam bana och det lär kräva en låg 21:a på första 200m (igår var det 21.64 för honom), dvs ungefär som när han vann ISM på 200m.
Lördagsförmiddagen på arenan är mycket lugn eftersom den bara omfattar åtta aktiva. De är de manliga sjukamparna som skall genomföra sina tre första grenar. USA:s Chris Huffins vann som väntat 60m men med 6.91 fick han inte alls den typ av övertag han hade behövt. Framförallt inte på favoriten Roman Sebrle som var bara nio hundradelar (och därmed 33 poäng) sämre.
Redan i första längdhoppet underströk Sebrle sitt favoritskap genom 7.88 med mer än halva plankan kvar. Bra har också Jon Arnar Magnusson (Islands ende deltagare i Lissabon) och Erki Nool hoppat med 7.74 resp 7.60. Däremot blev det måttliga 7.29 för Huffins.
FREDAG 9 MARS
M 60m häck final
Litet oväntat iväg på första försöket och det blev nästan ännu tuffare än man väntat sig. Terrance Trammell fick verkligen slita för guldet efter en återigen mindre lyckad start. Och Robert Kronberg fanns i högsta grad med i resonemanget hela vägen. Men hundradelarna var inte riktigt på hans sida:
1) Trammell 7.51, 2) Garcia 7.54 (bättre för varje lopp), 3) Bownes 7.55 (missen i semi var mycket riktigt en tillfällighet), 4) ROBERT KRONBERG 7.57, 5) Hernandez 7.58. Och då försvann ändå en ur klungan när Olijars snubblade på sista häcken.
För Robban alltså åter under gamla svenska rekordet och 0.02 från brons, 0.03 från silver och 0.06 från guld! Så nog hade han rätt när han gick till finalen med inställningen att han kunde ta medalj. Facit visar alltså att inte ens guldet var utom räckhåll.
M 60m häck final - inför
Robert Kronberg ligger centralt i fältet på bana 4 med andre semivinnaren Stanislavs Olijars till vänster på trean och favoriten Terrance Trammell till höger på femman. Men som sagt: Bortsett från Trammells favoritskap känns allt mycket öppet där ett par hundradelar kan betyda skillnaden mellan silvermedalj och sjätteplats.
Glöm framförallt inte Shaun Bownes som efter en misslyckad semi hamnat ute på bana åtta.
K Höjd - 2.02
Mycket bra första försök av Kajsa, inte alls långt borta. Litet sämre försök av Babakova.
Kajsas andra: Mycket bra igen, även om ribban åter faller. Babakova åter snäppet sämre försök.
Kajsas tredje: Klar rivning. Nu gäller det: Babakovas sista chans. Hon river.
DET ÄR VM GULD TILL KAJSA!
K Höjd - 2.00
Kajsa just nu i silverläge. Hon behöver årets första 2 metershopp. För sig och för hela världen för att kunna ta guldet ifrån Inga Babakova. Fast om Babakova tar i samma försök som Kajsa så behövs förstås ytterligare en höjd för att passera.
Nu gäller det!
KAJSA FLYGER HÖGT, HÖGT ÖVER!!! Hennes bästa hopp någonsin rentav!
Acuff river ut sig (två chanser) men Inga Babakova skärper till sig i sista och glider över knappt men klart!
Dags för 2.02 alltså - men det är Kajsa som har greppet!
K Höjd - 1.98
1.98 i första kan vara oerhört värdefullt. Ingen kan vara säker på att ta höjden även om både Kajsa och Inga Babakova gjorde det i effektiv hopphöjd på 1.96.
KAJSA SLÅR TILL MED ETT NYTT MONSTERHOPP!
Men Babakova visar goda tävlingsnerver genom att med rejäl darr klara i första. Därmed behövs det en höjd till om Kajsa skall ta guld. Däremot är hon nu förbi Venelina Veneva som rev klart i första. Och även i andra och tredje. MEDALJEN ÄR KLAR.
Acuff väljer efter en rivning att spara två hopp till 2.00.
K Höjd - 1.96
1.96 i första är knappast ett guldhopp, men det kan framförallt vara psykologiskt viktigt för att Kajsa. Det sätter ju konkurrenterna under press och kan kompensera en del av handikappet som rivet på 1.93 innebar.
OCH KAJSA FLYGER HÖGT ÖVER!
Men det gör också Inga Babakova strax efteråt och också Venelina Veneva upprätthåller sin felfria rad, även om det var bara just precis här på 1.96. Alla övriga utom Amy Acuff river vilket innebär att Kajsa nu är på medaljplats (brons - delad med Acuff) inför 1.98. Iagar, Györffy, Beitia och Palamar har två chanser kvar vardera.
Chanser som ingen av dem förmådde ta. Dvs en kvartett hopperskor hänger med upp till 1.98.
K Höjd - 1.93
Kajsa först ut. Det här kan bli en höjd som gallrar rejält. Viktigt att ta i första eftersom man sedan går till 1.96. Men tyvärr för Kajsa blev det ett halv misslyckat hopp. Direkt efter river också Monica Iagar. Sedan har Dora Györffy, Inga Babakova, Ruth Beitia och Venelina Veneva klarat. Sedan följde också Vita Palamar i första.
Superhopp av Kajsa i andra - grymt högt. Därmed är hon sexa inför nästa höjd 1.96. Frågan är om någon ytterligare kommer att hänga med upp. Inte Iagar tycks det, eftersom även hennes andra var en tung rivning. Men i tredje jobbade sig Iagar över. I andra tog Amy Acuff till slut efter flera "vägringar".
Utslagna är Svetlana Zalevskaja, Jelena Guljajeva och Marta Mendia. Alltså återstår åtta hopperskor inför 1.96. Fem felfria av dessa. Kajsa alltså delad sexa i nuläget.
M 800m
Rizak Dirshe i andra heatet hamnar i täten, men 27.4 - 56.2 var en alldeles för blygsam öppning för att ha chans att gå vidare på tid. Rizak blev på tredje varvet passerad av Kenyas David Lelei, var i rygg på denne ut på sista varvet, men fick sedan släppa ytterligare två man förbi sig. Till slut alltså fyra på för vidareavancemang otillräckliga 1:51.28.
K Höjd - 1.90
Kajsa fick på en riktig träff, sisådär en dec över ribban. Att det kändes bra markerade hon också med en liten gest med armen av typen "Yesss". Utslagen på 1.90 är Julia Ljachova, däremot tog Guljajeva åter i tredje (fast med rejäl darr) så 1.93 borde vara en omöjlighet.
K Höjd - 1.85
Mönstret från 1.80 upprepades. Alla hoppar och nästan alla klarar. Undantagen heter Elena Herzenberg och Jelena Guljajeva. Tyskan river ut sig, Guljajeva räddar sig åter i tredje och sista. Kajsa hade ett nytt hopp av minst 1.95-klass trots att hon bara joggar ned från rampen och sedan drar igång de egentliga ansatsstegen. Dags för höjning till 1.90, där Kajsa åter skall inleda.
K Höjd - Upptakten
Inhoppningen var inte alls harmonisk för Kajsa Bergqvist som råkade ut för att få skarven mellan nedlöpningsrampen från stavhoppet och det ordinarie golvet mitt i en fotisättning. Kajsa var uppenbart irriterad att på ett VM inte kunna köra med normal ansats.
Men hon anpassade sig, gick ned på "halv" ansats och gick in direkt på 1.80 och flög högt över. Förmodligen hjälpt av en extra slurk adrenalion. Nästan alla andra (bara Venelina Veneva avstod) började också på 1.80 för att få en slags extra inhoppning. Alla tog i första utom ryska Jelena Guljajeva som behövde alla tre försöken. Nu höjs till 1.85 och Kajsa skall börja.
M 400m försök
Jimisola Laursen tvekade inte ett ögonblick, startade aggressivt. Drog ifrån löparna innifrån och hängde på Mark Hylton på banan utanför. Ja, inte bara hängde på utan litet extra tryck ut ur andra kurvan gav Jimisola täten. Passerade 200m på 21.64 - och drog sedan ifrån alla övriga. 300m på 33.4 och fortfarande klar ledning. Alla utom Hylton och trean Boris Gorban var i praktiken borta ur resonemanget.
På sista stegen kunde Hylton ta sig precis förbi (46.79 mot Jimisolas 46.82) men andraplatsen var helt ohotad. Därmed var också deltagandet i morgondagens semifinaler säkerställt.
Omstart
Avbrottet med vidhängande invigningsceremoni är nu avklarad. Som vanligt drog ceremonin ut på tiden så att höjdhopperska kunde börja mäta in ansatsen först kl 17.05. Så trots att tävlingen skulle ha börjat redan 17.20 är det fortfarande tio minuter senare inhoppning som pågår. Fördröjd också av att stavhopperskorna samtidigt har sin inhoppning på andra tvärs mot höjdhopperskornas. Räkna med att det kommer att hoppas länge den här fredagskvällen.
Däremot finns det hyggliga förutsättningar för att löpningarna kommer att gå någorlunda enligt ursprungliga tidsschemat. Närmast väntar vi alltså på manliga 400m med Jimisola Laursen i det första heatet.
M 60m häck semi
Första semin kom iväg på tredje startförsöket. Sedan blev det Stanislavs Olijars hela vägen till 7.55. Överraskande blek var Shaun Bownes som gick med bara som siste man från heatet (dvs fyra) på 7.65. Övriga finalister Yoel Hernandez 7.59 och Globen-vinnaren Dudley Dorival 7.64.
Nu dags för Robban på bana fem mellan Terrance Trammell och Elmar Lichtenegger, de två förmodat vassaste konkurrenterna i loppet. Efter en tjuvstart (Videnov och Lichtenegger varnades) kom man iväg och Robban gjorde sin bästa start för vintern (reaktionen 0.131 bör vara pers!) - och den upptakten byggde han vidare på skickligt att det slutade med seger på nya svenska rekordet 7.54, tusendelarna före Trammell.
Gamla svenska rekordet var 7.59 från IEM i Gent för ett år sedan. Och dessutom passade Robban på att ta över nordiska rekordet från Arto Bryggare som haft det sedan 1983 på 7.56.
Finalen lär bli en rysare att döma av semitiderna: Kronberg 7.54, Trammell 7.54, Olijars 7.55, Anier Garcia 7.56, Hernandez 7.59, Lichtenegger 7.63, Dorival 7.64 och Bownes 7.65. Särskilt om man betänker att Bownes inte gjorde sig själv full rättvisa i semin. Trammell bör nog trots allt betraktas som klar favorit om han gör ett normallopp (missade en hel del i starten i semin).
Men därbakom är nästan allt möjligt och helt klart är Robban en medaljkandidat med ett lopp i nivå med semiinsatsen. Han sade själv igår på presskonferensen med svenska laget att han trodde att det skulle behövas runt 7.52 för medalj. Och det är bevisligen ingen omöjlighet.
K 60m häck semi
Det gick i stort sett enligt planerna. Att döma av hur det såg blir medaljkampen i kväll en uppgörelse mellan Olga Sjisjigina, Michelle Freeman och Nicole Ramalalanirina. Att notera också: Glory Alozie startade aldrig i försöken. Ett rykte säger att hon avser att byta nationalitet från nigeriansk till spansk (har bott i Spanien i flera år) och därför valde att avstå för att inte förlänga "karensperioden" i onödan.
M Tresteg
Jonathan Edwards öppnade med 17.06 och fortsatte med 17.12. Men regerande mästaren Charles Friedek har inte gett sig utan svarade först med årsbästa 17.11 och sedan 17.16. Italienaren Fabrizio Donato hade 17.10 i sitt första enligt vad som först kom upp på tavlan, men tydligen underkändes det hoppet retroaktivt eftersom det nu står ett kryss i protokollet. Men det är ändå italienskt på tredjeplatsen just ju tack vare Paolo Camossis 16.97.
Men som så ofta i tresteg växer tävlingen allteftersom. Australiern Andrew Murphy 17.15 - ny ledare i fjärde - och strax efteråt Camossi 17.32 - nytt italienskt rekord. Plötsligt alltså Edwards utanför medaljerna, kan inte svara i fjärde eller femte. Murphy ökar i sista till 17.20. Edwards 17.26 i sista - upp som tvåa. Friedeks sista då? Nej det räcker inte. Det blir regerande mästaren som till slut hamnar utanför medaljerna trots årsbästat 17.13.
K 200m försök
Ingen dramatik alls. Susanthika Jayasinghes 22.99 var enda tiden under 23. Det verkade som ingen riktigt tänkte på att seedningen för semifinalerna (och banordningen) styrs av inte bara placeringar utan också tider i försöken.
M 60m häck semi
Heatindelning banlottning för semifinalerna har nu kommit. Robban springer i den andra semin mot favoriten Terrance Trammell (mycket övertygade i sitt försöksheat, joggade på bästa tiden) och mot österrikaren Elmar Lichtenegger (näst snabbast i försöken) samt två man (Anier Garcia och Zjivko Videnov) som han besegrade redan i försöken. Utgångsläget för en finalgivande topp-4-placering är alltså gott.
M 60m häck försök
Första heatet gick till Stanislavs Olijars på 7.63. Mest anmärkningsvärt: Cubas Yoel Hernandez bara trea på 7.70.
Efter två tjuvstarter (Zjivko Videnov och självaste Anier Garcia) kom man i väg på tredje försöket. Robban en ganska bra startg men drog i första häcken kraftigt. Även fjärde häcken fälldes men Robban tappade inget driv framåt och tog en säker andraplats på 7.67 bakom Shaun Bownes som hade ett ganska störningsfritt lopp (7.62).
Intressant: Klart bakom Robban på tredjeplatsen Garcia med 7.74 bara hundradelen före Hipolito Montesinos och Videnov. Läs vad Robban tyckte direkt efter loppet på vår "pratsida"!
Nu stundar alltså semifinaler kl 14.25 svensk tid.
M 60m häck försök inför
Förmodandet om att man skulle (enl IAAF regler) gå direkt från tre försök till final visade sig inte stämma utan man behåller semirundan. Det innebär att 16 av 24 startande går vidare. Det innebär också att Robert Kronberg bara behöver vara bland de fyra bästa (eller ha någon av de fyra i övrigt bästa tiderna för att gå vidare). Normalt sett alltså mycket lugnt. Dock finns det anledning att inte jogga alltför mycket för att inte få en onödigt tuff seedning till semin.
K & M 3000m försök
Inga större sensationer. Precis som vanligt öppnade förstaheaten för både män och kvinnor i promenadtempo (3:14 för kvinnorna och 2:56 för männen på första kilometern) så att tiderna vidare kom i andraheaten.
Men alla förmodade huvudpersoner gick ändå vidare även om det var med en suck som hemmapubliken noterade att Marina Bastos klev av sitt försöksheat några varv från mål.
Man noterade också att Sonia O'Sullivan såg ganska obesvärad ut när hon vann sitt heat före bl a Gabriela Szabo.
Premisserna för svenskarna under fredagens tävlingar
Robert Kronberg 60m häck
Grenen skulle gå igenom tre ronder - försök, semi och final - under fredagen men nu ser det ut som om det bara blir två ronder eftersom de 24 förhandsanmälningarna krympte ihop så att man rymdes i tre försöksheat. Och då skall det enligt gällande regler vara "två bästa plus två tider vidare direkt till final som gäller".
Robert Kronberg har placerats i det andra heatet (nu angiven starttid 11.00 lokalt, dvs 12.00 i Sverige) och där lottats på bana 1. Hans svåraste konkurrenter lär bli OS-etta Anier Garcia och Energizer-framgångsrike sydafrikanen Shaun Bownes. Övriga i sällskapet skall normalt inte var kapabla att blanda sig i. Bulgaren Zjivko Videnov med ett årsbästa på 7.67 framstår nämligen som "bäst av resten".
Det mest anmärkningsvärda med häckstartlistorna är att där finns bara en amerikan, Terrance Trammell. Uppenbarligen har Tony Dees lämnat återbud (det fanns rapporter om skadeproblem) så pass sent att någon ersättare inte hann ordnas fram.
Jimisola Laursen 400m
Fem fullmatade heat (sex i varje) skapar extremt tuffa premisser för den som vill vidare. Sannolikt kvalsystem (inget har offentliggjorts för media) är "två bästa plus två tider till två semis".
Jimisola Laursen springer i första heatet kl 16.30 (17.30 i Sverige) och får kvalificerat motstånd. Men banlottningen har blivit ganska lyckad för svensken. Från sin startplats på bana 4 har han nämligen startsnabbe britten Mark Hylton närmast utanför och ryske 46.33-löparen Boris Gorban längst ut.
Rygg på Hylton ut på andra varvet kan vara mycket gynnsamt för Jimisolas möjligheter att gå vidare till semi. Men det vill till att han inte ger Sri Lankas Michael Johnson-besegrare (var först över mållinjen i ett VM-försöksheat häromåret) Sugath Tillakeratne chansen komma före in på gemensam. Och mycket tyder på att det kan behövas ett nytt svenskt rekord. I alla fall om man skall kunna göra anspråk på någon av vidare-på-tid-platserna från de fem heaten sammantaget.
Rizak Dirshe 800m
Fem heat också på 800m, så vidareavancemangsformatet lär även här bli "två bästa plus två tider". Klar favorit i Rizak Dirshes heat (det andra) är Kenyas David Lelei med några 1:45-lopp bakom sig från tidigare i vinter. Jokern i sammanhanget är Botswanas Glody Dube, som ju var i final i Sydney men som inte tävlat något inomhus i vinter.
Zimbabwes Crispen Mutakanyi saknar meriter men har ett utepers på 1:45.1 och dessutom finns där den förmodligen bäste amerikanen Elliott Gaskins. Så det blir inte helt lätt för Rizak att ta sig till semi.
Från tidigare mästerskap av den här karaktären har man lärt sig att de två tiderna oftast kommer från samma heat, alltså det enda som gått riktigt fort från början. För Rizak gäller det att antingen hoppas på att hamna i "rätt" heat eller att själv ha en beredskap att medverka till att det blir rätt heat. Sannolikheten för det första alternativet är tyvärr inte så stor, ingen av de bekanta motståndarna är kända för att gärna ta täten och sätta fart på skeendet.
Kajsa Bergqvist höjd
Direkt final alltså, så som det är i alla teknikgrenarna här. Det blev till slut 13 startande och Kajsa Bergqvist hoppar allra först av dessa, närmast följd av Monica Iagar. Alla de andra som hoppat högt i vinter är också på plats - med ett slående undantag: OS-tvåan Hestrie Cloete saknas. Prioritering av utesäsongen hemmavid?
Men däremot är alltså Inga Babakova, Venelina Veneva, Amy Acuff och Julia Ljachova här på plats. En liten överraskning i listan är att "gamla" Jelena Guljajeva utgör det ryska komplementet till Ljachova.
Man nog kan räkna med att finalen blir ganska långdragen. Tjejerna startar 16.20 (alltså 17.20 i Sverige) men med tretton deltagare och en bana som återigen obegripligt nog lagts på tvären i arenan - så att hopperskorna måste korsa rundbana (full aktivitet hela eftermiddagen), längdansats (längd i manliga sjukampen), stavansats (kvinnliga stavfinalen) och rakbana (häckfinaler på slutet) - kan man nog räkna med en föreställning på minst 2.5 timme.
Vid inspektion av arenan idag upptäckte Kajsa för övrigt att bädden var så placerad i förhållande till andra arrangemang på innerplan att hon inte kunde få in sin ansats. Men efter litet resonemang fick hon arrangörerna att flytta bädden en knapp meter i sidled, så funkade det. Nu är det bara att hoppas att den ligger kvar där också när det är dags i morgon.
PRATMINUS FRÅN LISSABON
Här kommer under tävlingarnas gång att presenteras uttalanden och kommentarer från Lissabon med tonvikt förstås på vad våra svenska aktiva har att säga.
Lördag
400m
- Det fnns inget att säga, menar en bedrövad Jimisola Laursen efter att ha kommit sist i sin semifinal.
- Jag kom direkt på efterkälken. Jag fick vara sämst trea in på gemensam bana, vill inte hamna därbak...och så har jag två meter upp till de utanför redan före kurvan. Det är inte realistiskt att plocka in det på 50 meter när de dessutom har nerförsbacke.
- Jag hade inte något flyt, inget utrymme att springa på andra varvet. Jag var inte ens trött när jag kom imål.
Fredag
800m
- Jag hade tänkt springa första 200 på 25 och 400 på 53 berättar Rizak Dirshe, men verkligheten var en annan.
- När jag hörde att det var 27 trodde jag inte att det var sant.
- Jag har varit sjuk efter landskampen i Umeå och benen vill inte svara. Men jag är otroligt sugen på att springa nu.
60 mH
En mycket besviken Robert Kronberg har svårt att glädja sig över fjärdeplatsen, två¨hundradelar från bronset, tre från silvret och sex från guldet.
- Jag klantade bort en medalj, tyckte Robban. Jag kom iväg dåligt. Jag hade inte den hundraprocentliga fokuseringen.
- Fjärdeplatsen är det värsta som finns. Det är första och sista gången! Men det är små tillfälligheter som avgör. Jag hade brons som mål på IVM.
- Det här är ett styrkebesked inför utomhussäsongen.
Kan medaljen komme på utomhus-VM?
- Nej, jag är nog inte redo för det...men på nästa VM! skiner Robban, som till slut tillstå att han inte är besvken över en fjärdeplats på IVM.
400m
Jimisola Laursen ligger utslagen efter sitt syrafyllda försökslopp på 400. Men han är inte utslagen från Inomhus-VM. Attacken var given från första metern och Jimi var först fram till varvning.
- Det var inget att snacka om, säger Jimisola. Jag hade koll hela vägen. De bästa låg utanför mig. Sen gled jag lugnt in mot innern. Jag är nöjd, ett väldisponerat lopp.
Kan du återhämta dig till semifinalen i morgon?
- Det återstår att se. I normala fall skulle det inte ha varit några problem, men nu var jag sjuk i en månad mellan mitten på januari och mitten på februari, vi får se om jag tappat något.
60 meter häck (semi)
- Det var mitt livs bästa lopp, åtminstone inomhus, men jag är inte överraskad, säger Robert Kronberg om sin semifinalseger på det nya nordiska rekordet 7.54.
- Jag har laddat för det här loppet i två veckor, har haft svårt att tända till i galorna. Nu ville jag verkligen slå alla, särskilt Trammell, som är världsetta i år och OS-tvåa ifjol.
- Jag känner att jag har bättre maxfart än Trammell. Det kommer dessutom att betyda ännu mer utomhus.
Robban slog dessutom olympiske mästaren Anier García för den andra gången på mindre än tre timmar.
- Jag ska göra det tre gånger! lovar Robban inför finalen, som avgörs klockan åtta ikväll.
(försök)
- Ett viktigt formbesked, tyckte Robert Kronberg om sitt försöksheat, där han var tvåa, före olympiske mästaren Anier García..
- Otroligt skönt att slå García. Det var första gången! Men jag tyckte inte att han såg speciellt bra ut, nästan otränad. Han drog vaden för fyra veckor sen och har inte tävlat sen dess.
- Det var ett typiskt försökslopp. Jag tappade fokus och bara reste mig i starten, men jag var äckligt snabb mellan häckarna.
- Jag gick upp sent i morse och satsade inte max. Det är ändå tre lopp. I finalen blir det fullt ös - medvetslös, skrattar Robban.
Rapport från dagen före
Den stora frågan i Lissabon denna torsdag var vilka som verkligen var anmälda i teknikgrenarna. En fråga som det visade sig allt annat än enkelt att få svar på trots att anmälningstiden gick ut redan för en vecka sedan. Till skillnad från exemplevis USM där deltagarlistorna funnits ute sedan i måndags letade man förgäves på nätet och inte ens i presscentrum fanns det några sammanställningar.
Men till slut dök listorna upp, litet diskret. Det visade sig då inte direkt oväntat att medan det var 65 resp 47 deltagare på 60m och 32 resp 20 på 400m var siffrorna för exempelvis tresteg 13 resp 9. Och att det var så många som 9 i kvinnligt tresteg berodde bara på att man från IAAF:s sida de senaste dagarna - sedan det visade sig att bara fem inkvalade hade anmält sig i tid - helt enkelt "raggat" fler okvalificerade deltagare.
Förklaringen var "att man kan ju inte ha bara fem deltagare på ett VM". Att denna absurda situation alls inte var något akut utan tvärtom något som var klart redan innan säsongen började (se "Mordet på teknikgrenarna" i januarinumret av Friidrott) hade man tydligen inte insett. Inte heller hur det måste kännas för aktiva i andra grenar när det visar sig att reglerna kunde tummas på för vissa.
För svenskt vidkommande var situationen i manliga längdhoppet mest intressant. Där visade sig anmälningslistan innehålla tolv namn. Ett av dessa - värdnationen Portugals Carlos Calado - hade inte uppfyllt kvalkriterierna. Fast rent sportsligt hör Calado i högsta grad hemma i tävlingen, eftersom han faktiskt med sina 8.13 är den i fältet som hoppat näst längst den här vintern!
Men förutom Pedroso är det alltså inte någon som den här vintern klarat kvalgränsen, så tio av tolv deltagare är på plats uteslutande tack vare resultat man gjorde förra året. Faktum är att bara fem av de tolv hoppat längre än Peter Häggström den här vintern. Utan att det är någon tröst så kan man notera att exempelvis slovenen Gregor Cankar som hoppade samma 8.01 som självaste Pedroso i Liévin för två veckor sedan inte heller får vara med.
Frågan om kvalgränserna var uppe på eftermiddagens presskonferens med IAAF:s ordförande Lamine Diack och arrangörsstaben. Svaret gick i stort sett ut på att det inte fanns tid för kvaltävlingar på ett IVM (trots att det har varit det på alla tidigare upplagor utom Maebashi) och att man därför måste ha tuffa kvalkrav för att inte få fler deltagare än vad som ryms i en final.
Kärnfrågan om det är de rätta personerna - dvs världens just nu X st bästa - som deltar berördes däremot inte. Ändå hade Diack i sitt inledningsanförande betonat att den här tävlingen var upptakten på en ny epok i friidrotten och att man därför kunde räkna med att ett antal framtida stjärnor skulle presentera sig på allvar.
Så har det bevisligen också varit traditionellt, men problemet nu är att kvalsystemet i praktiken ju kraftrigt prioriterar gamla meriter före aktuell dagsform och därmed ganska effektivt utestänger "up-and-comers".
Dock öppnade Diack för att det kunde bli aktuellt med en översyn av upplägget till kommande inomhus-VM, så någon effekt har trots allt protesterna - främst från europeiskt håll - nog haft.
Totalt innehåller deltagarlistorna 559 aktiva från 135 länder. Då saknas alltså ett land som Norge helt och andra europeiska länder med traditionell styrka i teknikgrenarna har frapperande små trupper: Finland 1, Ungern 4, Holland 3 (inga tjejer!), Schweiz (inte heller några tjejer), Jugoslavien 2 (inga tjejer), Slovakien 2 (troligen bara en startande).
Vår ambition i den här dagen-före-betraktelsen var förstås också att spekulera litet i de svenska löparna Robert Kronbergs, Jimisola Laursens och Rizak Dirshes utgångslägen i resp försöksheat. Problemet är bara att fortfarande vid halvnio-tiden på kvällen fanns inga sådan listor tillgängliga för media. (Men en stund senare kom de, se ovanstående kommentarer!)
Först ut på förmdidagen skall Robban vara i häckförsöken, medan Rizaks och Jimisolas försöksronder kommer först på eftermiddagspasset. Alltså det pass som för svenskt vidkommande förstås framförallt är när Kajsa Bergqvist skall hoppa höjdfinal.
Vad gäller de svenska deltagarnas målsättningar vid detta IVM så kan Staffan Strands kommentar vid eftermiddagens presskonferens ganska väl sammanfatta utgångsläget för våra höjdhoppare:
- Vi är så bra så det vore fel att inte ha som ambition att vinna. Sedan kanske man efteråt kan vara ganska nöjd med också en andra- eller tredjeplats. Men det är en annan sak.
Robban:
- Det första är att gå till final och väl där så finns chansen på medalj. Jag väntar fortfarande på att få till ett riktigt bra lopp den här vintern.
Jimisola:
- Huvudmålet är att sätta svenskt rekord. 400m inomhus är dock som ett "kort 800m", dvs man kan inte som utomhus, där man springer hela tiden på sin egen bana, lägga upp loppet precis som man själv vill. Här är det ju nödvändigt att få en bra position in på gemensam bana och det kan innebära att man kanske öppnar aningen för snabbt.
Rizak:
- Jag satsar på att gå vidare från försöken till semi. Jag har ju inte tävlat speciellt mycket alls inomhus. Mitt stora mål i år är att springa riktigt bra utomhus och då är det här kanske framförallt ett tillfälle att skaffa mer internationell rutin.
INFÖRNOTISER PERIODEN FÖRE
PORTUGAL ANMÄLER TRE OKVALADE
Den portugisiska truppen till IVM har nu offentliggjorts och mycket riktigt innehåller den längdhopparen Carlos Calado trots att denne inte klarat kvalnormen. Fast han var ju bara 2 centmeter ifrån (ehuru efter det att kvalperioden löpt ut ...) så det är väl trots allt motiverat idrottsligt. Men hur kunde man också få med en 5.51-stavhoppare och en 6.38-längdhopperska?
(010306)
FRANKRIKE KRINGGÅR REGLERNA
Medan vi fortfarande otåligt väntar på att anmälningslistorna skall offentliggöras på IAAF:s IVM-sida kommer information från Frankrike om att deras stavhoppare Romain Mesnil tydligen - efter ett antal fax/telefonkontakter - skall ha accepterats av IAAF som deltagare. Något minst sagt uppseendeväckande om man betänker att Mesnil inte ens fanns med på Frankrikes ursprungliga anmälan (som ändå innehöll några som inte klarat kvalnormerna!), att han hoppade 5.75 som högst i fjol (5.80 kvalnormen) och att hans årsbästa inomhus när kvalperioden utlöpte i onsdags var 5.60 (kvalnorm 5.75). Vad är då skälet till att Frankrike slängde in - och dessutom tydligen lyckades med - en "efteranmälan" på Mesnil? Jo, att han i lördags (alltså tre dagar för sent) klarade 5.86. Då går det tydligen att gå före i kön.
(010306)
SPARSAM NORDISK REPRESENTATION
Effekterna av de hårda kvalkraven i teknikgrenarna slår hårt mot de nordiska länderna som ju traditionellt har sin styrka där. Sveriges Lissabon-trupp på sex aktiva är särklassigt störst, eftersom Finland och Danmark bara skickar varsin aktiv (Timo Aaltonen respektive Heidi Jensen) och Norge faktiskt inte deltar alls! Definitiv uppgift om eventuellt isländskt deltagande saknas, men Vala Flosadottir har ju inte tävlat i vinter och Thorey Elisdottir är i USA.
(010306)
FYRA DELTAGARE I LÄNGDHOPP?
Låt oss titta litet närmare på den dagsaktuella världsårsbästalistan i längdhopp för män. Där återfinns Peter Häggström på en delad 13:e plats med sina 8.05 från helgen. Det intressanta är dock att tvåan Savante Stringfellow aldrig varit aktuell (kör universitetsmästerskapen hemma i stället) och att de hoppare som ligger på placeringarna 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 11 i likhet med Peter inte har uppfyllt kvalnormerna. Kvar finns alltså endast nr 1, 9, 10 och 12 - vilket representativt startfält för den här innesäsongen!
Bland de obehöriga finns förresten hemmafavoriten Carlos Calado som hoppade nya nationsrekordet 8.13 i söndags när arrangörerna genrepade på IVM-arenan med de portugisiska mästerskapen. Calado har visserligen ett utepers på 8.36 men det är ett par år gammalt och i somras hoppade han otillräckliga 8.13 som bäst. Skall vi gissa att Calado ändå kommer att få starta nu, med hänvisning till någon för allmänheten hittills okänd specialregel om positiv särbehandling av värdnationen? Synd i så fall att det inte blev Borlänge som fick arrangemanget ....
(010306)
USA:S VM-TRUPP KLAR - ELLER?
Så har då USA, som tydligen åtnjuter särskilda privilegier genom att inte behöva följa samma sista anmälningsdag som andra länder, offentliggjort sin trupp till Lissabon. Det visade sig då att Maurice Greene trots superformen höll fast vid att nöja sig med en tävling den här vintern. I listan saknas också världsårsbäste 200m-löparen Coby Miller, men där är motiveringen den allvarliga benskada han ådrog sig när en konkurrent rasade in på Millers bana efter målgång. Den konkurrenten var Shawn Crawford, som till råga på allt var trea i loppet, så det var han som fick Millers Lissabon-biljett.
Vad gäller teknikgrenarna tycks USA ha hörsammat de uppsatta kvalnormerna. Den innebär exempelvis att längdvinnaren (och OS-åttan) Dwight Phillips inte får åka utan att det i stället blir 5:an Kevin Dilworth (7.83 i vinter - men 8.28 utomhus tidigt förra våren) som kompletterar Melvin Lister.
Fast i ett fall har amerikanerna inte brytt sig om kvalnormerna. Ty hur kan man annars ha anmält Tiombe Hurd i tresteg? Hennes pers alla kategorier är 14.12 medan 14.30 är IAAF:s absoluta minimum. Vad säger IAAF i detta fall?
(010305)
HUR MÅNGA HAR KLARAT KVALGRÄNSERNA?
I Lissabon där dansa de...Skalden kan säkert ha rätt om det där med dansen, däremot blir det mycket måttligt med hoppandet och kastandet kommande helg i den portugisiska huvudstaden, eftersom IAAF bestämt sig för att inte ge efter det allra minsta på sina fastställda kvalkriterier för teknikgrenarna.
Förbundskaptenen Ulf Karlsson anmälde - i likhet med ett flertal av sina kolleger - ju i onsdags några aktiva som inte hade klarat de hysteriskt uppskruvade kvalgränserna till Inomhus-VM i Lissabon 9-11 mars. Men IAAF har tydligen beslutat sig för att vara stenhårt konsekventa och meddelat SFIF att Jimmy Nordin, Christian Olsson, Peter Häggström och Mattias Sunneborn inte får delta i Lissabon därför att de inte klarat kvalkraven.Förmodligen visade det sig att det inte rent praktiskt gick att med så kort varsel mjuka upp kriterierna - även om det rent sportsligt var i högsta grad angeläget. Fast att det skulle bli så här var ju något man skulle kunna (= borde) ha insett för länge sedan. Särskilt som samma historia utspelade sig redan för två år sedan i Maebashi. Vi kan alltså se fram - om det nu är rätt uttryck - emot att vissa teknikgrenar på detta Inomhusmästerskap för friidrottsvärldens en bra bit över 200 nationer kommer att ha kanske bara en handfull startande individer. Det kan vara intressant att ställa de uppsatta kvalgränserna mot den faktiska världsårsbästalistan för den här inomhussäsongen när kvaltiden löpte ut i vecken som gick.
A = Den egentliga kvalgränsen som skulle ha uppnåtts någon gång fr o m den 1 januari 2000. Här är också utomhusresultat alltså gångbara.
B = Den gräns för innevarande vinter som skulle användas för att komplettera startfälten "ifall IAAF:s tekniska delegater anser att antalet anmälda är otillräckligt".
Som referens ges nedan också antalet som klarade resp gräns dels under förra inomhussäsongen, dels ute i somras, dels vid senaste IVM (Maebashi 1999)
Gren |
Gräns |
inne 2001 |
inne 2000 |
ute 2000 |
IVM 1999 |
MÄN |
Höjd A |
2.31 |
11 (4) |
12 |
16 |
3 |
Höjd B |
2.30 |
12 (0) |
16 |
23 |
4 |
Stav A |
5.80 |
6 (0) |
9 |
19 |
3 |
Stav B |
5.75 |
6 (0) |
10 |
24 |
3 |
Längd A |
8.25 |
1 (0) |
5 |
17 |
3 |
Längd B |
8.15 |
2 (0) |
8 |
31 |
5 |
Tresteg A |
17.15 |
1 (0) |
2 |
13 |
1 |
Tresteg B |
17.00 |
7 (4) |
8 |
24 |
1 |
Kula A |
20.30 |
10 (2) |
12 |
26 |
5 |
Kula B |
20.10 |
12 (0) |
13 |
37 |
6 |
KVINNOR |
Höjd A |
1.96 |
10 (1) |
7 |
16 |
3 |
Höjd B |
1.94 |
14 (4) |
11 |
29 |
3 |
Stav A |
4.45 |
4 (0) |
3 |
15 |
2 |
Stav B |
4.40 |
9 (1) |
14 |
21 |
2 |
Längd A |
6.85 |
1 (0) |
4 |
19 |
1 |
Längd B |
6.75 |
3 (0) |
8 |
26 |
3 |
Tresteg A |
14.50 |
3 (0) |
5 |
8 |
6 |
Tresteg B |
14.30 |
7 (1) |
9 |
16 |
8 |
Kula A |
18.90 |
5 (0) |
8 |
15 |
2 |
Kula B |
18.50 |
5 (0) |
15 |
24 |
5 |
- Om man börjar med att titta på den sista kolumnen så visar den att kvalgränserna i stort sett motsvarar medaljklass i själva mästerskapet. Typiskt var ju också då i Maebashi - dit Sverige f.ö. inte kunde ens anmäla ute-VM-femman Kajsa Bergqvist - gick medaljer till aktiva som aldrig hade klarat A-kvalgränsen.
- Om man jämför inomhus 2000 och 2001 så ser man att säsongerna är ganska likvärdiga, i synnerhet om man väger in att årets statistik ju fortfarande inte är avslutad. Bl a återstår ju säsongens stora internationella mästerskap ....
- Om man sedan fokuserar på den innevarande inomhussäsongen är det alltså egentligen bara i höjdhoppen samt manlig kula som denna vinter ensam skulle kunna tillhandahålla ett rimligt stort startfält. Längdhoppen skulle ju exempelvis aldrig kunna bli av eftersom bara en person i varje gren klarat A-gränsen.
Men, kanske någon säger, det går ju bra att kvala in på resultat från i somras och då var det ju - som framgår av tabellen ovan - ganska många som klarade gränserna. Haken är dock att merparten av dessa alltså inte finns med alls, eller på likvärdig nivå, i den aktuella inomhusårsbästalistan. Då lär de knappast heller vara inriktade på att vara med i Lissabon. Siffrorna inom parentes ovan anger det antal "nykvalificerade" som tillkommit den innevarande inomhussäsongen. Särskilt intressant är antalet som tillkommit över B-gränsen, dvs det antal individer som de facto finns tillgängliga för att komplettera startfälten "ifall IAAF:s tekniska delegater anser att antalet anmälda är otillräckligt". På herrsidan är antalet som synes NOLL i fyra av fem grenar - undantaget är fyra trestegshoppare - och på damsidan är det två nollor, två ettor och en fyra. Alltsomallt alltså tio individer vilket ger ett snitt på en endaste per gren! Inte speciellt mycket att komplettera med, alltså.
Det intressanta med den här situationen är att den inte är ny. Det såg ungefär likadant ut inför Maebashi för två år sedan. Då skrev SFIF, med stöd av övriga nordiska länder, flera månader i förväg till IAAF och påpekade det orimliga i upplägget. Svaret blev att man bestämt sig för att göra på det här sättet. Följden blev ett extremt urvattnat IVM (se artikel i Friidrott nr 2/1999 sid 22-23), men det verkar inte som så många andra brydde sig den gången. Det fanns ju ingen publik på plats (mer än skaror av utkommenderade skolbarn) och beroende på tidsskillnaden var TV-tittandet i Europa ganska måttligt.
Dessutom var det - med tanke på den långa resan - förmodligen inte så många européer som var så angelägna om att få vara med. Men i år är det annorlunda och att de uppsatta kvalgränserna i vida kretsar uppfattats som orimliga visas av att länder som Tyskland, Frankrike, Grekland, Polen precis som Sverige anmälde aktiva som inte formellt klarat de uppsatta kvalkriterierna. En pikant detalj är också att arrangören i ett pressmeddelande i torsdags i det urval av stjärnor som man berättade redan hade anmält sig listade minst sju aktiva som INTE var inkvalade! Man kan alltså presenteras för den internationella pressen som en evenemangsförgyllande stjärnartist - utan att vara berättigad att starta. En mycket intressant ekvation!
Men nu är det alltså som det är. Det skall bli intressant hur deltagarlistorna till slut kommer att se ut, när man alltså kommer att tillämpa kvalkriterierna fullt ut utan minsta eftergift. Listorna är aviserade att komma snart på IAAF:s egen IVM-sida, men lär väl dröja till åtminstone måndag med tanke på att USA ännu inte tagit ut sin trupp.
(010303)
SVERIGE VILL SÄNDA TIO TILL IVM
Förbundskapten Ulf Karlsson har tagit ut tio aktiva till Inomhus-VM i Lissabon, 9-11 mars. Utöver de sex som klarat den officiella kvalgränsen och tackat ja till att delta (Kajsa Bergqvist, Stefan Holm, Staffan Strand, Jimisola Laursen, Robert Kronberg, Rizak Dirshe) har truppen utökats med fyra namn:
Jimmy Nordin, Christian Olsson, Peter Häggström samt Mattias Sunneborn. Dessa har dock ej klarat den av IAAF stipulerade kvalgränsen.
- Vi har sett att andra nationer anmält aktiva som inte klarat gränsen, förklarar Ulf Karlsson.
Ännu är det nämligen inte klarlagt enligt vilka kriterier IAAF tänker fylla på de (teknik)grenar där endast ett fåtal kvalificerade utövare har anmälts.
(010228)